Spirometri

Om spirometri

Vad spirometri är

Spirometri är ett lungfunktionstest som mäter andningskapacitet och luftflöde.¹ Testet visar hur lungorna fungerar genom att mäta luftens rörelse när du andas. En spirometer är en mätare som används för undersökningen och som är kopplad till en apparat.² Du andas i mätaren genom ett munstycke. Under mätningen registrerar spirometern hur mycket luft du andas in och ut och hur snabbt luften rör sig.³

Spirometri är alltså en undersökning av lungfunktionen med fokus på både mängden luft och luftflödet. Det finns olika typer av lungfunktionstest, och spirometri är en av dem.² Vid spirometri kan du få andas normalt, men vissa delar av testet kan också kräva att du andas in djupt eller andas ut kraftigt.³

Vad som mäts

Spirometri mäter hur mycket luft du kan andas ut och hur snabbt du kan göra det.² Mätningen kan göras efter en djup inandning och en kraftig utandning. Den utandade luftens volym och hastighet registreras av apparaten.

• FEV1 är den luftvolym som du andas ut under testets första sekund.¹
• FVC är den luftmängd som du andas ut med en snabb maximal utandning.¹
• VC är den luftmängd som du andas ut med en långsam maximal utandning.¹

FEV1 och FVC är två av de värden som kan ingå i ett spirometrisvar. Ett annat mått är förhållandet mellan FEV1 och FVC, som beskriver hur stor del av den utandade lungvolymen som kommer ut under den första sekunden.

Spirometri som lungfunktionstest

Spirometri är en av flera typer av lungfunktionstest. Andra lungfunktionstest kan mäta lungvolym eller hur gaser förflyttas från lungorna till blodet. Spirometri fokuserar på luftflödet och på hur mycket luft du kan andas ut.⁴

Testet är inte invasivt, vilket innebär att inga instrument behöver föras in i kroppen.⁴ Du andas i stället genom ett munstycke som är kopplat till spirometern.⁵ Vid vissa mätningar kan näsan hållas stängd med en näsklämma så att luften går genom munstycket.³

Varför görs spirometri?

Besvär som kan leda till spirometri

Spirometri kan bli aktuell när du har besvär som kan hänga ihop med lungorna eller luftvägarna. Undersökningen kan då ge vården mer information om hur andningen fungerar och om det finns tecken på en lungsjukdom eller förändringar i luftvägarna.

• Andfåddhet kan vara ett besvär som leder till spirometri.⁵
• Hosta, särskilt hosta med slem, kan vara ett skäl att göra spirometri.⁵
• Väsande andning kan vara ett besvär som leder till spirometri.⁵
• Tryck, smärta eller obehag i bröstet kan vara ett skäl att beställa spirometri.⁵

Även om du har svårt att ta ett djupt andetag kan spirometri bli aktuell.⁵ Sådana besvär kan göra att vården vill undersöka lungornas och luftvägarnas funktion närmare.

Frågor om lungor och luftvägar

Förberedelser inför spirometri

Mat, dryck, rökning och aktivitet

Det kan vara olika hur du behöver förbereda dig inför spirometri. Du får information från mottagningen om vad som gäller för just din undersökning.

• Låt bli att röka timmarna före undersökningen.²
• Ät inte en stor måltid under minst två timmar före testet.⁶
• Undvik alkohol under minst fyra timmar före testet om du har fått den instruktionen.⁶
• Undvik intensiv fysisk aktivitet före undersökningen om du har fått den instruktionen.⁴

Instruktionerna kan skilja sig åt beroende på vilken typ av lungfunktionstest du ska göra. Följ därför informationen som du har fått inför besöket, även om du har gjort spirometri tidigare. Rökning, en stor måltid, alkohol och intensiv fysisk aktivitet kan finnas med bland sådant som du ombeds undvika före undersökningen. Du kan också få rådet att undvika koffein, till exempel kaffe, te, läsk och choklad, före testet. Sådana förberedelser kan bidra till att mätresultatet blir så korrekt som möjligt.⁴

Så går spirometri till

Före första blåsningen

Innan undersökningen börjar kan vårdpersonalen kontrollera att du mår tillräckligt bra för att göra testet. Du kan också få frågor om sjukdomar som du har nu eller har haft tidigare. Din längd och vikt kan mätas eftersom uppgifterna behövs för att beräkna resultatet.⁶

Du andas genom ett munstycke. En mjuk klämma kan sättas över näsan så att luften går genom munnen.⁶ Om det är svårt att blåsa i munstycket kan en särskild mask användas i stället.²

Så görs en vanlig spirometri

Vårdpersonalen visar hur du ska göra och kan be dig blåsa på olika sätt. Vid den vanliga blåsningen gör du så här: Vid vissa delar andas du lugnt och vanligt, medan andra delar kräver att du andas in eller ut med kraft efter ett djupt andetag.³ Den som undersöker dig kan också be dig blåsa snabbt eller långsamt. Om du gör ett metakolintest får du vid behov luftrörsvidgande läkemedel som hjälper dig att andas som vanligt igen.²

• Du andas in djupt så att lungorna fylls helt med luft.

Risker och biverkningar vid spirometri

Vanliga övergående reaktioner

Spirometri gör inte ont, men den kraftiga andningen kan kännas ansträngande.⁵ Besvären är oftast kortvariga och går över efter undersökningen.

• Du kan bli yr eller svimfärdig under eller kort efter testet.⁶
• Djupa och upprepade andetag kan göra att du känner dig yr eller lätt i huvudet.⁵
• Du kan hosta av att blåsa i spirometern.⁵
• Halsen kan bli torr och du kan hosta en kort stund efter ett lungfunktionstest.²

Tillfällig andfåddhet eller yrsel kan också förekomma när testet innehåller kraftig eller snabb andning.³ Du kan även känna dig trött efteråt.

Vad betyder resultatet av spirometri?

Mätvärden i svaret

I svaret från spirometrin kan flera mätvärden beskriva hur mycket luft du kan blåsa ut och hur snabbt det sker. Värdena behöver läsas tillsammans och jämföras med förväntade värden, inte tolkas som en diagnos var för sig. Kvoten FEV1/FVC beräknas med FVC, som i regel ger ett högre värde än långsam vitalkapacitet.¹

• FVC beskriver hur mycket luft du kan blåsa ut snabbt och helt efter en djup inandning.¹
• FEV1 beskriver hur mycket luft du blåser ut under en sekund.¹
• FEV1/FVC anger hur stor del av den totala utandade volymen som kommer ut under den första sekunden.¹

Ett svar kan också visa värden före och efter ett luftrörsvidgande läkemedel. Då jämförs mätningarna för att se hur läkemedlet påverkar luftrören. Resultatet behöver ändå bedömas tillsammans med dina besvär och andra uppgifter om din hälsa.

Jämförelse med förväntade värden

Ett spirometrivärde bedöms genom jämförelse med ett referensmaterial. Referensmaterialet bör helst komma från samma etniska population som du tillhör.

Vem utför spirometri?

Var spirometri kan göras

Lungfunktionstest görs oftast på en vårdcentral. Mer utförliga lungfunktionstest görs på ett sjukhus.²

Vilken mottagning du ska besöka beror på vilken undersökning du har fått tid för. Om du är osäker på var testet görs kan du kontakta mottagningen som bokade tiden. Du kan också läsa mer om att hitta vård på 1177.se.

Vem som kan utföra testet

Spirometri kan utföras av en andningsterapeut, sjuksköterska, allmänläkare eller lungläkare.⁵ Spirometri görs av personal som är van vid utrustningen och som kan tolka resultaten.¹

Fråga mottagningen vem som utför undersökningen om du vill veta mer före besöket. Kontakta mottagningen om du behöver information om platsen, bokningen eller hur du ska förbereda dig. Du kan också be mottagningen förklara vem som går igenom resultatet med dig efter testet.

Om du behöver hjälp att hitta rätt mottagning kan du använda tjänsten Hitta vård på 1177.se eller kontakta din vårdcentral.

Vanliga frågor om spirometri

Gör spirometri ont?

Du kan däremot bli yr, känna dig lätt i huvudet eller bli trött när du andas djupt och upprepade gånger. Du kan också börja hosta när du blåser i spirometern. Besvären brukar gå över kort efter undersökningen.

Om du blir trött under testet kan du be vårdpersonalen om en paus.⁴ Berätta också om du behöver en paus medan testet pågår.

Kan barn göra lungfunktionstest?

Vuxna och barn från cirka fem till sex års ålder kan göra lungfunktionstest.² För yngre barn kan det därför vara svårare att genomföra testet, eftersom undersökningen kräver att barnet följer instruktioner och blåser på ett visst sätt.

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen bestämd åldersgräns för delaktighet. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på barnets ålder och mognad.²

Kan jag få hjälp om det är svårt att blåsa?

Om det är svårt att blåsa i mätaren kan du få en klämma som håller ihop näsborrarna.² På så sätt kan undersökningen genomföras med andningen genom munstycket.