Sömnapné innebär att andningen stannar och börjar igen under sömnen. En sömnapnéutredning kan visa om du har sömnapné och hur allvarlig den är, och du får svar av läkaren som beställde undersökningen.
Sömnapnéutredning är en undersökning som visar om du har andningsuppehåll när du sover, så kallad sömnapné. Undersökningen görs med utrustning som registrerar andningen under natten. På så sätt kan vården se om andningsuppehåll förekommer när du sover.1 Du kan behöva bli undersökt på andra sätt också.2 Vilken eller vilka undersökningar du behöver bestäms av en läkare.1
Att mäta andningen kallas också för nattlig andningsregistrering eller sömnapnéutredning.2 Sömnapnéutredning är alltså ett annat namn för nattlig andningsregistrering. Den nattliga undersökningen ger information om andningen under sömn och används vid utredning av sömnapné.
Undersökningen kan göras hemma. Du får då låna hem utrustningen som du behöver från sjukhuset.2 I vissa fall kan mätningen i stället göras i samband med sjukhusvistelse eller på ett sömnlaboratorium.
Undersökningen innebär att mäta hur luften flödar genom din näsa och mun medan du sover.2 Den kan också registrera flera delar av andningen och kroppens reaktioner under natten.
En nattlig undersökning kan omfatta:
Andningsarbetet visar hur kroppen arbetar med andningen under sömnen. Luftflödet visar hur luften rör sig genom näsa och mun. Kroppsläge och kroppsrörelser kan registreras under natten. Syremättnad och puls kan också mätas under undersökningen.
Mätningen görs medan du sover. Utrustningen registrerar då andningen på olika sätt under natten.2 En nattlig andningsregistrering är en objektiv nattlig undersökning som behövs för att ställa diagnos, bestämma graden av andningspåverkan och syrebrist eller utesluta misstänkt obstruktiv sömnapné.3
Sömnapnéutredning används för att undersöka om andningen påverkas återkommande när du sover. En sådan undersökning behövs för att kunna ställa diagnos, bedöma graden av andningspåverkan och syrebrist eller utesluta misstänkt obstruktiv sömnapné.3 Utredningen kan alltså ge svar både när sömnapné verkar sannolik och när andra orsaker till besvären behöver övervägas.
Mätningen visar återkommande andningsuppehåll under sömn. Vid obstruktiv sömnapné kan andningsstörningarna bero på att den övre luftvägen delvis eller helt täpps till under sömnen. Syremättnaden kan då sjunka i återkommande episoder. Mätningen kan också visa förändringar i andningsarbete och puls under perioder med andningsuppehåll.3
Sömnapnéutredning kan visa om du har sömnapné och hur allvarlig den är.4 Hur ofta andningen stannar under sömnen används bland annat när graden av sömnapné bedöms. Resultatet behöver ses tillsammans med dina besvär, eftersom det finns personer med sömnapné som inte upplever att deras sömn eller vakenhet är försämrad.
Besvär under natten kan ibland upptäckas av någon som sover nära dig. Snarkningar som varvas med andningsuppehåll enligt en sängpartner är ett sömnrelaterat tecken.3
Inför en sömnapnéutredning hemma behöver du förbereda dig på några olika sätt. Förberedelserna gäller framför allt alkohol, koffein, kläder och hur länge du planerar att sova. Alkohol och koffein kan störa dina vanliga sömnmönster och påverka resultatet av undersökningen.5 Försök därför att följa råden om alkohol och koffein även om du brukar sova annorlunda när du är ledig.
Om du arbetar natt eller brukar sova på dagen kan tidpunkten för en sömnundersökning behöva anpassas efter dina vanliga sovtider.5 Fråga mottagningen vilken tid som gäller för dig.
Vid en sömnapnéutredning hemma får du låna utrustning från sjukhuset. Du sätter själv fast utrustningen innan du ska sova, och andningen mäts sedan på olika sätt medan du sover.2 Utrustningen kan se annorlunda ut än den som visas i instruktionerna, men den fungerar på samma sätt.
Det är viktigt att näsgrimman är inkopplad till inspelningsapparaten på bröstet. Om fingermätaren känns obekväm kan du byta finger under natten, men då behöver du fästa den med tejp så att den sitter säkert.
Det vanligaste är att apparaten startar automatiskt när du har satt på utrustningen.2 Det finns också apparater som du själv behöver starta och stoppa, och vårdpersonalen berättar vad som gäller för just din apparat.
Sömnapnéutredning gör inte ont. Sensorerna och den övriga utrustningen ska alltså inte orsaka smärta under undersökningen.5 Däremot kan huden reagera på det som används för att fästa sensorerna.
Besvären från huden kan variera mellan olika personer. Om du har haft hudallergi mot häftmaterial är det viktigt att berätta det för vårdgivaren före undersökningen, så att andra sätt att fästa sensorerna kan övervägas.5
En annan praktisk nackdel är att sömnen kan påverkas under natten. Den ovanliga miljön eller sensorerna som du bär kan göra att du sover sämre eller kortare tid än vanligt. Det brukar ändå inte påverka undersökningen.
Resultatet av en sömnapnéutredning bygger på flera olika sorters sömndata.5 En vårdgivare behöver tolka uppgifterna tillsammans för att bedöma om det finns ett medicinskt problem.
Mätningen kan visa hur andningen fungerar under sömnen och hur ofta andningen stannar. Ett mått som kan finnas i svaret är AHI. AHI anger hur ofta andningen stannar under sömnen och används för att beskriva hur uttalad sömnapnén är.4
I en vanlig indelning motsvarar ett AHI på 5–14 lindrig sömnapné, 15–30 måttlig sömnapné och över 30 svår sömnapné.4 AHI är alltså ett sätt att sammanfatta hur ofta andningen påverkas under den tid som har mätts.
Mätdata kan behöva vägas ihop med andra uppgifter om sömnen. En sömnundersökning kan till exempel ge information om hur länge det tar att somna, hur ofta du vaknar, hur djupt du sover och hur länge du sover.1 Därför behöver resultatet tolkas av vårdpersonal med kunskap om sömnundersökningar.
Du får svar på undersökningen av den läkare som beställde den. Hur och när du får svaret kan variera mellan olika mottagningar, så personalen kan berätta vad som gäller där du blev undersökt.
En sömnapnéutredning börjar oftast på en vårdcentral. Där kan du först träffa en läkare som går igenom dina besvär och bedömer vilken undersökning som passar. Läkaren bestämmer vilken eller vilka undersökningar du behöver. Om det behövs kan du få en remiss till ett sömnlaboratorium.1 Där finns utrustning för att undersöka sömnen mer detaljerat.
Du kan söka vård på den vårdcentral eller öppna specialistmottagning du själv väljer i hela landet. Öppen specialiserad vård kan ibland kräva remiss.1 Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.se.
Flera yrkesgrupper kan medverka i en sömnapnéutredning. Det kan till exempel vara medicinska tekniker, teknologer, assistenter och sjuksköterskor som utför undersökningen. Efteråt granskar en läkare registreringarna.5 Det kan vara en lungläkare eller en läkare med specialisering inom sömnmedicin.
Vilka personer du träffar beror på var undersökningen görs och vilken undersökning läkaren har beställt. Du kan fråga mottagningen vem som ansvarar för de olika delarna och när du får svar. Mer information om själva undersökningen finns i avsnittet om hur sömnapnéutredning går till.
Nej, sömnapnéutredning gör inte ont.5 Det kan därför kännas lite obekvämt när undersökningen avslutas, även om själva mätningen är smärtfri.
Ja, du kan vakna på natten för att gå på toaletten under en sömnundersökning. Laboratoriets personal berättar om du kan göra det utan hjälp eller om någon behöver hjälpa dig. Det beror på laboratoriets utrustning, regler och hur rummet är utformat om du kan gå upp själv.5 Be personalen om information innan undersökningen börjar om du inte redan har fått besked.
Det beror på vilken undersökning du ska göra. Mätning av andningen görs ofta hemma med utrustning som du får låna hem från sjukhuset. Vissa sömnundersökningar görs i stället på sjukhus eller på ett sömnlaboratorium.1
En polysomnografi kan göras på ett sömnlaboratorium eller hemma.1 Vid en undersökning hemma kommer du först till sömnlaboratoriet för att få hjälp med att sätta fast utrustningen. Vid en undersökning på sömnlaboratorium hjälper vårdpersonalen dig att ta bort utrustningen när du är klar.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 13 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Dagtid kan sömnapné märkas på flera sätt:
Sömnapné kan också förekomma utan att du själv upplever tydlig dagtrötthet.3 Därför kan uppgifter från en sängpartner vara viktiga när besvären bedöms. Dagtidssymtomen kan vara särskilt märkbara i stillasittande eller inaktiva situationer.
Sömnapnéutredning börjar oftast på en vårdcentral när du har haft besvär med sömnen under en längre tid.1 Det kan finnas flera orsaker till sömnproblem, och en läkare avgör om du behöver undersökas på ett eller flera sätt. Vid bedömningen kan frågor om sömnvanor, trötthet och hur du mår vara viktiga.
Om du märker att andningen stannar och börjar igen under sömnen är det ett besvär som kan leda till bedömning på vårdcentral. Det gäller också om du kippar efter andan, snörvlar eller sätter i halsen under sömnen. Att alltid känna sig mycket trött på dagen är ytterligare ett besvär som kan göra att sömnapné behöver undersökas.4
Utrustningen lånas hem från sjukhuset, och du får information om hur du ska göra. Om du är osäker på någon förberedelse kan du fråga vårdpersonalen när du hämtar utrustningen.
Sömntabletter eller lugnande läkemedel får du bara ta inför mätningen om du brukar ta dem varje dag. Annars ska du inte ta sömntabletter eller lugnande läkemedel inför mätningen.2
Försök också hålla sovplatsen fri från sådant som kan störa mätningen. Lägg inte telefon, smartklocka, surfplatta eller annan elektronisk utrustning nära platsen där du ska sova. Ta bort nagellack och lösnaglar före mätningen.2
Inför en sömnundersökning på laboratorium ska du följa mottagningens råd om dusch och hårvård.5 Undvik krämer, lotion och hårprodukter efter duschen eller hårvården, eftersom ren hud gör det lättare för sensorerna att sitta fast och ge tydliga mätningar.
Undvik också nagellack och lösnaglar inför sömnundersökningen.5 De kan påverka mätningen med pulsoximetern på fingret.
Följ vårdgivarens besked om vilka läkemedel du ska ta och vilka du ska pausa inför sömnundersökningen.5 Mottagningen kan också ge besked om hur du ska förbereda dig inför just den undersökning du ska göra. Om du har frågor om läkemedel, hudprodukter eller praktiska saker inför natten kan du ta upp dem innan undersökningen börjar. Ändra inte läkemedlen utifrån allmänna råd, utan be mottagningen förklara vad som gäller för just din undersökning.
Berätta i förväg om du har hudallergier mot häftmaterial.5 Vissa häftmaterial som används för sensorer kan irritera huden eller orsaka en allergisk hudreaktion, och informationen kan hjälpa vårdpersonalen att hitta andra alternativ.
Det kan vara praktiskt att ta med sovkläder, kläder för morgonen efter och sådant du behöver för personlig hygien under natten. Följ i första hand den information du fått från mottagningen, eftersom förberedelserna kan variera mellan olika sömnundersökningar.
När du har sovit klart tar du av dig utrustningen. Dra loss slangen som du haft i näsan och kasta den i hushållssoporna.2 Låt övriga sladdar sitta kvar i apparaten när du lägger tillbaka utrustningen i väskan.
Efter mätningen ska du fylla i ett eller flera frågeformulär om de följde med i väskan. När du är klar lägger du tillbaka formulären där. Utrustningen ska lämnas tillbaka på sjukhuset enligt den överenskommelse som du har med personalen.2
En polysomnografi är en sömnundersökning som kan ge information om hur du sover under en natt. Om undersökningen görs på ett sömnlaboratorium fäster vårdpersonalen små elektroder på huvudet, vid hakan och runt ögonen.1 Ibland fästs även elektroder på benen.
Efter att sensorerna har satts fast kan personalen kontrollera att de fungerar och är rätt inställda. Sladdarna är tillräckligt långa för att de flesta ska kunna röra sig bekvämt i sängen. Om du behöver gå upp kan personalen behöva hjälpa dig att koppla loss sladdarna. Du ska inte koppla loss dem utan att först få instruktioner av personalen, eftersom det kan påverka undersökningen.5
En sladd eller sensor kan lossna under natten. Då kan du vakna så att personalen kan fästa den igen.5
Det kan vara svårare att sova lika bra eller lika länge under en sömnundersökning eftersom platsen och sensorerna känns ovana. En sömnundersökning gör inte ont.5 Tejp eller häftmaterial som används för att fästa sensorer kan däremot ge hudirritation eller en hudreaktion, och det kan kännas lite obehagligt att ta bort vissa sensorer.
Utrustningen kan kännas ovant på kroppen, men sensorernas sladdar är tillräckligt långa för att de flesta ska kunna röra sig bekvämt i sängen. Om en sensor lossnar hjälper personalen dig att sätta fast den igen.
Fingermätaren kan kännas obekväm under natten. Om det händer kan du byta finger. När du gör det ska fingermätaren fästas säkert med tejp så att den sitter kvar.2
Även andra sensorer eller sladdar kan störa sömnen. Om en sladd eller sensor lossnar kan du vakna när den fästs igen av personalen vid en undersökning på sömnlaboratorium.
Det kan finnas andra möjliga komplikationer, men de är ovanliga och varierar mellan olika personer. Vid särskilda individuella risker eller andra möjliga komplikationer kan vårdgivaren bedöma vad som gäller för dig.5 Fråga vårdgivaren om du behöver mer information om vilka besvär som kan vara aktuella i just ditt fall.
Efter en hemmamätning får de flesta svar inom en månad, men ibland kan det ta längre tid. Vårdpersonalen kontaktar dig när resultatet av mätningen finns.2
Efter att uppgifterna har tolkats kan vårdgivaren informera dig om vad undersökningen visade. Svaret kan lämnas vid ett uppföljande besök, där ni också kan prata om nästa steg.5 Nästa steg kan till exempel vara att diskutera behandlingsalternativ eller andra åtgärder, beroende på vad undersökningen visar.
Om du har frågor om AHI eller andra uppgifter i svaret kan du be vårdpersonalen förklara dem. Du ska få information som går att förstå och kan ställa frågor om det behövs.
Ibland behöver läkaren bedöma om du ska undersökas på fler sätt. Läkaren bestämmer då vilken eller vilka undersökningar som behövs, och du kan få en remiss till ett sömnlaboratorium.1
Det kan också hända att en sömnutredning inte behövs.1 Då kan du i stället få råd om vad du kan göra själv för att sova bättre.
Sömnapnéutredning: så hittar du rätt vård. Jämför mottagningar, läs omdömen från andra patienter och boka tid direkt.
Hur länge undersökningen pågår beror på vilken typ av mätning du gör. En polysomnografi ger information om hur du sover under en natt.1 Det betyder att du vanligtvis undersöks under en natt, även om undersökningen kan göras hemma eller på ett sömnlaboratorium.
En aktigrafisk sömnregistrering kan pågå i upp till två veckor. Under den tiden registreras dina rörelser, så att läkaren kan få information om hur du sover över dygnet. Du kan leva som vanligt medan registreringen pågår, men du behöver hämta utrustningen på sömnlaboratoriet och kan behöva ta av den när du duschar eller badar.1