Astma innebär besvär med andningen som kan komma och gå i perioder. Vården kan utreda astma med frågor och lungfunktionstest, även om det ibland tar tid att ställa diagnosen eftersom besvären varierar och kan ha olika orsaker.
Astmautredning innebär att läkaren ställer frågor om dina symtom och gör ett andningstest som kallas spirometri för att undersöka hur dina lungor fungerar.1 Ett lungfunktionstest visar hur dina lungor fungerar. Det finns olika tester. Oftast gör man testerna på en vårdcentral.2 En del tester kan du få lära dig att göra själv.
Spirometri är ett lungfunktionstest där du blåser i en mätare. Spirometern är en mätare som är kopplad till en apparat. Du får blåsa i mätaren flera gånger. Den som undersöker dig kan be dig blåsa fort, långsamt eller som vanligt. Spirometri mäter på olika sätt hur mycket luft du kan andas ut, och hur snabbt du kan göra det.2
En astmautredning kan även innehålla allergiutredning eftersom astma ibland triggas av allergier.1 En riktad allergiutredning kan göras med blodprov eller pricktest när ett allergen misstänks utlösa besvären.3
Det finns flera lungfunktionstester, bland annat spirometri, PEF-mätning och NO-test. Vid en PEF-mätning ska du blåsa hårt några gånger i en bärbar mätare som ser ut som ett rör. Mätaren kallas PEF-mätare. Den visar hur snabbt du kan blåsa ut luften. Ett så kallat NO-test innebär att du får blåsa i ett munstycke som är kopplat till en apparat. Mätningen visar hur mycket kväveoxid du har i utandningsluften. Du kan behöva göra utförligare test av lungfunktionen. Sådana tester görs på ett sjukhus.2
Besvären kan också beskrivas som väsande eller tung andning.
Astmasymtom är episodiska, vilket betyder att de kan komma och gå i perioder.1 Därför kan du ibland ha tydliga besvär och ibland ha mindre eller inga besvär mellan perioderna.
Nattliga andningsbesvär kan höra ihop med astma. Hosta på natten kan också vara ett tecken som gör att astma behöver undersökas.1
Besvär i samband med fysisk aktivitet kan vara en anledning att undersöka om du har astma. Förkylning kan också utlösa besvär som leder till att astma undersöks.
Det kan vara olika hur du behöver förbereda dig inför ett lungfunktionstest. Följ därför informationen du får från mottagningen inför just din undersökning. Låt bli att röka timmarna före en undersökning.2
Kom till undersökningen i löst sittande kläder. Löst sittande kläder hör till de förberedelser som brukar vara viktiga inför undersökningen.2
Ibland ska man inte använda luftrörsvidgande läkemedel före undersökningen.2
Läkemedlen kan påverka mätresultatet. Du får mer information från mottagningen. Mottagningen kan därför ge dig information om vad som gäller för dina luftrörsvidgande läkemedel före testet.2
Kontakta mottagningen om du är förkyld.2
Utredningen börjar med frågor om hur besvären visar sig. Läkaren kan fråga om andnöd, hosta och pipande andning.3 Det kan också komma frågor om du röker eller har rökt, om du hostar utan att känna dig infekterad och om du har mer slem i luftvägarna. Eftersom olika saker kan utlösa besvär kan läkaren fråga om infektioner, allergener, starka dofter, ansträngning, läkemedel, kyla, födoämnen och psykisk stress. Du kan också få frågor om ditt arbete, eftersom en del nydebuterad astma hos vuxna är yrkesrelaterad.
Vid kroppsundersökningen bedöms om andnöden kommer i vila eller vid ansträngning. Läkaren kan lyssna på lungorna efter ronki och förlängt utandningsljud. Näsan kan undersökas med ett instrument före och efter avsvällning.3 Ett undersökningsresultat utan anmärkning utesluter inte astma, eftersom besvären kan komma i perioder.
Vid spirometri får du komma till en särskild mottagning. Spirometern är en mätare som är kopplad till en apparat, och du får blåsa i mätaren flera gånger. Den som undersöker dig kan be dig blåsa fort, långsamt eller som vanligt.2 Om det är svårt att blåsa i mätaren kan du få en klämma som håller ihop näsborrarna. En del behöver i stället ha en särskild mask över ansiktet.
Spirometri mäter på olika sätt hur mycket luft du kan andas ut och hur snabbt du kan göra det.
Ett lungfunktionstest kan innebära fysisk ansträngning. Efter undersökningen kan du därför känna av kortvariga besvär.
Besvären efter testet kan alltså komma i samband med själva ansträngningen och med att du blåser i mätaren flera gånger. Om du gör ett ansträngningstest kan du få springa på ett löpband eller cykla på en testcykel. Du kan samtidigt få andas in torr och kall luft.
I vissa tester används luftrörsvidgande läkemedel eller metakolin. Då kan du märka av tillfälliga reaktioner under eller efter mätningen.
Spirometri kan visa om det finns en sjukdom i lungorna eller luftvägarna och hur lungorna eller luftvägarna påverkas av en sjukdom eller behandling.2 Ett sänkt FEV1 tyder på bronkobstruktion, alltså att luftflödet är för trångt i luftvägarna. En normal spirometri utesluter däremot inte astma.3
PEF-mätning kan användas för att läkaren ska se om du har astma. Vid dygns-PEF mäts PEF hemma under två till tre veckor, på morgonen och kvällen samt före och efter ett luftrörsvidgande läkemedel. En PEF-variabilitet på minst 20 procent över mätperioden stödjer astmadiagnosen. Ett negativt PEF-resultat utesluter inte astma.3
Vid ett reversibilitetstest görs spirometri före och efter att du har fått ett luftrörsvidgande läkemedel. Du får vänta 15 minuter mellan mätningarna. Testet visar hur läkemedlet påverkar luftrören.2
Ett metakolintest visar hur snabbt och hur mycket dina luftrör drar ihop sig. Ett positivt metakolintest talar för astmadiagnos. Vid ett positivt metakolintest har FEV1 minskat med 20 procent efter metakolin.
Astmautredning kan göras på en vårdcentral. Där kan du få hjälp med att undersöka om besvären beror på astma. Astmautredning kan också göras på lung- eller allergimottagning.1 Vilken mottagning du kommer till beror på vårdens bedömning och vilken hjälp du behöver.
Om du behöver göra en mer omfattande undersökning av lungfunktionen kan den göras på ett sjukhus. Du kan få mer information om vart du ska vända dig av mottagningen.
En läkare eller sjuksköterska kan ställa frågor och lyssna på bröstet vid astmautredning.4 Under utredningen kan vårdpersonalen också hjälpa dig att förstå informationen och svara på frågor om något är oklart.
En allergolog eller lungläkare kan diagnostisera astma genom symtombedömning och lungfunktionstester.5 Vid behov kan en specialistmottagning medverka i utredningen.
Du ska få information som du förstår och möjlighet att vara delaktig i din vård. Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska.2 Säg till mottagningen när du bokar eller inför besöket om du behöver tolk.
En spirometri tar mellan 15 och 30 minuter. Tidsåtgången beror på varför du ska göra mätningen. Under undersökningen blåser du i mätaren flera gånger.2 Den som undersöker dig kan be dig blåsa fort, långsamt eller som vanligt.
Tiden kan alltså variera beroende på vilken typ av mätning som behövs. Ibland kan du få göra olika saker i samband med spirometrin, till exempel ett provokationstest, ett reversibilitetstest eller ett ansträngningstest. Vid ett reversibilitetstest görs spirometri före och efter att du har fått ett luftrörsvidgande läkemedel. Då får du vänta 15 minuter mellan mätningarna.2
Vuxna och barn från cirka 5 till 6 års ålder kan göra lungfunktionstest. Vilket test som passar beror på vad vården behöver undersöka. Ett lungfunktionstest visar hur dina lungor fungerar, och det finns olika tester. Oftast görs testerna på en vårdcentral.2
En PEF-mätare kan du använda hemma om du har till exempel astma. Vid en PEF-mätning blåser du hårt några gånger i en bärbar mätare. Mätaren visar hur snabbt du kan blåsa ut luften. Du kan få blåsa i en PEF-mätare för att läkaren ska se om du har astma eller hur din behandling fungerar.2
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 14 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
När vården tar din anamnes, alltså din sjukdomshistoria, får du frågor om när besvären kommer och vad som kan utlösa dem. Frågorna hjälper vården att se mönster i dina andningsbesvär.
Vården frågar om du röker eller har rökt, eftersom KOL kan vara en differentialdiagnos, alltså en annan sjukdom som kan ge liknande besvär.3 Uppgifter om rökning kan därför vara viktiga när orsaken till andningsproblemen ska bedömas.
Vården kan också fråga vilket arbete du har. En del nydebuterad astma hos vuxna är yrkesrelaterad, vilket innebär att arbetet kan ha samband med astman.3
Spirometri kan ge svar på om du har en sjukdom i lungorna eller luftvägarna och vilken sjukdom det är. Undersökningen kan också visa hur lungorna eller luftvägarna påverkas av en sjukdom eller behandling.2
PEF-mätning kan användas för att läkaren ska se om du har astma. Den kan också användas för att se hur behandlingen fungerar.2
Ett NO-test kan visa hur mycket kväveoxid du har i utandningsluften. Det kan göras om läkaren behöver se hur behandlingen fungerar.
En allergiutredning kan ibland ingå eftersom astma ibland triggas av allergier. Vilka undersökningar som behövs beror på dina besvär och på vilka frågor vården behöver besvara.
Kontakta mottagningen om du är gravid. Förkylning eller graviditet är alltså sådant som mottagningen behöver känna till före undersökningen.2
Vid ett reversibilitetstest görs spirometri före och efter att du har fått ett luftrörsvidgande läkemedel. Du får vänta 15 minuter mellan mätningarna.2 Testet visar hur läkemedlet påverkar luftrören.
Vid en PEF-mätning blåser du hårt några gånger i en bärbar mätare. En PEF-mätare visar hur snabbt du kan blåsa ut luft.2 Du kan få blåsa i en PEF-mätare för att läkaren ska se om du har astma eller hur din behandling fungerar.
Dygns-PEF kan göras hemma under två till tre veckor.3 Då mäts PEF på morgonen och kvällen samt före och efter ett luftrörsvidgande läkemedel. Mätningarna kan visa variationer mellan olika tider på dygnet. Ett negativt resultat utesluter inte astma.
Vid ett NO-test blåser du i ett munstycke som är kopplat till en apparat.2 Mätningen visar hur mycket kväveoxid du har i utandningsluften. Du kan få göra testet om läkaren behöver se hur din behandling fungerar. NO är en förkortning för kväveoxid.
En riktad allergiutredning kan göras med blodprov eller pricktest när ett utlösande allergen misstänks.3 Blodprover kan omfatta blodvärde, vita blodkroppar och en uppdelning av de vita blodkropparna i olika typer, bland annat eosinofila celler.
Om den vanliga lungfunktionsmätningen inte ger tillräckligt med information kan ett provocerande test bli aktuellt. Vid ett metakolintest får du först göra spirometri och sedan andas in metakolin i flera omgångar. Dosen är högre varje gång, och mellan doserna blåser du i spirometern. Testet visar hur snabbt och hur mycket luftrören drar ihop sig.2 Metakolintest utförs på specialistklinik.
Om du behöver får du ett luftrörsvidgande läkemedel efter metakolintestet.2 Läkemedlet hjälper dig att andas som vanligt igen.
Vid ett ansträngningstest görs spirometri före fysisk ansträngning och sedan igen efter några minuter.2 Vid ansträngningstest kan du få springa i sex till åtta minuter, medan lungfunktionen mäts med jämna mellanrum. Du kan behöva nå 85 procent av din maximala kapacitet under testet. Mätningen kan göras med FEV1 eller PEF, beroende på hur testet läggs upp. Ansträngningstest kan användas när besvär vid fysisk aktivitet misstänks, även om lungfunktionen är normal i vila.3 Du kan få springa på ett löpband eller cykla på en testcykel.2 Du kan samtidigt få andas in torr och kall luft. Testet visar om besvären beror på ansträngning.
Utförligare lungfunktionstester kan behöva göras på sjukhus.2 Blodprover kan omfatta blodvärde, vita blodkroppar och en uppdelning av de vita blodkropparna i olika typer, bland annat eosinofila celler. Är du vuxen och nyligen har fått astma bör du göra en lungröntgen i början av utredningen.3
Förberedelserna kan variera beroende på vilken undersökning du ska göra. Mottagningen behöver känna till vissa omständigheter före undersökningen.
Du får mer information från mottagningen om hur du ska förbereda dig inför undersökningen.
Vid ett ansträngningstest görs spirometri före fysisk ansträngning och igen efter några minuter. Testet visar om dina besvär beror på ansträngning.2 Lungfunktionen kan då mätas med FEV1 eller PEF.
Ett NO-test visar hur mycket kväveoxid du har i utandningsluften.2 Mer kväveoxid kan förekomma vid astma eller andra inflammationer i luftrören.
Astma kan ta tid att diagnostisera eftersom symtomen ofta varierar över tid och andningsbesvär kan ha olika orsaker.4 Därför kan ytterligare undersökningar behövas när de första resultaten inte ger ett tydligt svar.
Vid misstänkt astma trots ett negativt reversibilitetstest kan ett steroidtest göras. Under testet mäts PEF kontinuerligt, och spirometri med reversibilitetstest görs före och efter testperioden.3
Du kan behöva göra utförligare lungfunktionstester på ett sjukhus.2 Sådana tester görs när det behövs för att undersöka lungfunktionen mer noggrant.
Det tar från några dagar till några veckor innan du får svar på vad resultatet av mätningen innebär. Om något i informationen från vårdpersonalen är oklart ska du ställa frågor.2 Du ska få vara delaktig i din vård, och för att kunna vara det behöver du förstå informationen du får.
Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på barnets ålder och mognad.2 Det finns ingen åldersgräns för att få vara delaktig. Du kan ställa frågor till vårdpersonalen om du eller ditt barn behöver mer information.
Om det är svårt att blåsa i mätaren kan du få en klämma som håller ihop näsborrarna. En del behöver ha en särskild mask över ansiktet.2 Berätta för den som undersöker dig om du har svårt att få till blåsningen. Den som undersöker dig kan be dig blåsa fort, långsamt eller som vanligt.
Spirometern är en mätare som är kopplad till en apparat. Du får blåsa i mätaren flera gånger. Spirometri mäter på olika sätt hur mycket luft du kan andas ut, och hur snabbt du kan göra det.2 Du kan därför behöva göra flera blåsningar under samma undersökning.
Du ska få vara delaktig i din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara delaktig behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen.2 Ställ frågor om det behövs.
Du kan be vårdpersonalen att förklara informationen om något är oklart. Barn ska också få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för det. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på barnets ålder och mognad.2