Snöblindhet är en tillfällig skada på hornhinnan efter starkt ljus, ofta när solljus reflekteras av snö, hav eller vit sand. Prognosen är utmärkt, och de flesta med snöblindhet är besvärsfria efter ett par dygn.
Snöblindhet är en tillfällig skada på hornhinnan efter starkt ljus. Det kan till exempel hända när solen lyser starkt och ljuset reflekteras av snö, hav eller vit sand.1 Snöblindhet kallas också fotoelektrisk keratit. Tillståndet är en ögonsjukdom som orsakas av starkt ljus och som leder till inflammation och smärta i hornhinnan.2
UV-ljus är den vanligaste orsaken till strålningsskada på ögat. När hornhinnan tar upp UV-ljus kan det ytliga hornhinneepitelet skadas. Den här skadan kallas fotoelektrisk keratit. Inflammationen i hornhinnan kan orsaka smärta.2
Besvären brukar gå över av sig själva.1 Hornhinneepitelet läker vanligen inom 24–48 timmar. De flesta är besvärsfria efter ett par dygn. Tiden från att du utsätts för starkt ljus tills besvären börjar kan vara mellan 30 minuter och 12 timmar, men är vanligtvis 2–3 timmar. Snöblindhet drabbar vanligtvis båda ögonen eftersom ögonen utsätts för samma ljus.2 Om besvären inte minskar efter två dygn finns information om när du ska söka vård i avsnittet om symtom och vård.
Snöblindhet uppstår när ögat utsätts för starkt ultraviolett ljus. UV-ljus är den vanligaste orsaken till strålningsskada på ögat. När UV-ljuset träffar hornhinnan absorberas det till stor del i hornhinneepitelet, alltså det yttersta cellagret på hornhinnan. Denna absorption skyddar djupare delar av ögat, men kan samtidigt leda till den skada som orsakar snöblindhet.2
Ljusreflektion från snö är en vanlig orsak till snöblindhet. Vit snö reflekterar UV-ljus, så ögonen kan utsättas både för direkt ljus och för ljus som har reflekterats från snön.2 Därför kan starkt solljus i snöklädda miljöer innebära en hög exponering för ögonen.
Snöblindhet kan orsakas av flera situationer där ögonen utsätts för starkt UV-ljus:
Snöblindhet kan ge en kraftig irritation i ögat när hornhinnan har skadats av starkt ljus.1 Besvären kan märkas som värk och påverka synen och förmågan att hålla ögonen öppna.
Läkaren börjar med att gå igenom din sjukdomshistoria och undersöker ögonen. Utredningen består av anamnes och undersökning.3 Vid en ögonundersökning kan en droppe lokalbedövning behövas för att minska besvären.2 Bedövningen används för att undersökningen ska kunna genomföras och för att synen ska kunna kontrolleras.
Synskärpan kan vara försämrad när ögonen undersöks. Ögonlocken kan vara kraftigt ihopknipna, vilket kallas ögonlockskramper. Undersökningen kan också visa kraftigt tårflöde.2 Ibland syns svullnad i bindhinnan, som är den tunna hinnan på ögonvitan.
Läkaren kan färga ögat med fluorescein för att se ytliga skador på hornhinnan. Fluoresceinfärgning kan visa punktformiga skador i hornhinneepitelet. Dessa punktformiga färgningar beror på många mikroskopiska sår i hornhinneepitelet.2 Färgningen kan bedömas genom att ögat belyses med blått ljus.3
Behandlingen av snöblindhet riktas mot att lindra besvären medan hornhinneepitelet läker. Professionell behandling består av smörjande ögondroppar eller ögonsalva, och läkningen tar vanligen 24–48 timmar.2
Vissa behandlingar har föreslagits eller använts tidigare, men har inte visat tydlig nytta eller kan påverka läkningen negativt.
Kontaktlinser bör inte användas tills epitelskadan har läkt och du har varit besvärsfri i ett par dagar. Lokalbedövning i ögat används vid ögonundersökningen, men ska endast i undantagsfall skickas med hem eftersom den kan göra läkningen långsammare.
Skydda ögonen från ljus när du har snöblindhet. Att vara i mörker hjälper och kan lindra besvären. Undvik ljusstarka tv- och datorskärmar om du kan. Om du måste titta på en skärm kan du sänka ljusstyrkan.1
Ögonen kan behöva skyddas från ljus även när du får behandling med läkemedel. Om du behöver gå ut kan du använda solglasögon och solhatt, keps eller skärmmössa.1
En receptfri ögonsalva som innehåller paraffin och vaselin kan lindra besvären. Du kan fråga på ett apotek om sådan salva. Smörj försiktigt med salvan på den undre ögonlockskanten. Ögonsalvan kan göra att synen blir dimmig.1 Det kan därför vara bra att ta salvan när du inte behöver använda ögonen så mycket, till exempel när du ska sova. Det går också bra att använda salvan när du är vaken.
Du kan använda receptfria smärtstillande läkemedel mot värk.1
Skydda ögonen med rätt utrustning när du vistas i starkt solljus eller arbetar med svetsning:
1177 är ett nationellt telefonnummer för sjukvårdsrådgivning. Du kan ringa dygnet runt. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 Det kan vara en väg in när du är osäker på vilken vårdkontakt som passar vid snöblindhet.
Du behöver träffa en läkare om du har provat att behandla dig själv med salva och besvären inte har gått över efter två dygn.1 Läkaren kan bedöma om du behöver annan behandling.
Om inte besvärsfri bör patienten återkomma till ögonmottagningen för en undersökning.2 En ögonläkare kan alltså undersöka dig om värken inte går över eller förvärras. Läs mer om undersökning och behandling i avsnitten om diagnos och behandling.
De allra flesta behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själva. I mörker går besvären oftast över inom ett dygn, men ibland kan det ta några dagar.1
Starkt ljus från svetsning kallas svetsblänk. Reflekterat solljus från snö kan ge snöblindhet. Båda tillstånden är ögonskador efter starkt ljus.1
Om du använder kontaktlinser bör du avstå från dem tills epitelskadan har läkt och du har varit besvärsfri i ett par dagar. Glömda daglinser över natten kan vara en annan förklaring till ögonbesvär.2
Vid fortsatta besvär kan du läsa mer i avsnittet om när du ska söka vård.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
På högre höjd är atmosfären tunnare, vilket gör att UV-ljus lättare tränger igenom. Vid hög höjd kan den vita snön dessutom reflektera UV-ljuset, så att ögonen utsätts både direkt och genom reflektion. Långvarig exponering för UV-ljus kan skada ögats yta.2
Det kan också rycka i ögonlocken, vilket kan upplevas som ögonlockskramper.1 Ibland kan huden runt ögonen också bli röd efter att du har utsatts för solljus. Ögonlocken kan då knipas ihop kraftigt. Snöblindhet ger vanligtvis besvär i båda ögonen, och om besvären bara finns i ett öga kan en främmande kropp vara en annan möjlig orsak.2 Symtomen kan vara tydliga i båda ögonen samtidigt. Om du har besvär i bara ett öga kan det finnas andra orsaker än snöblindhet.
Det finns ofta ett uppehåll mellan exponeringen för starkt ljus och att besvären börjar. Symtomen kan därför komma först när du har lämnat platsen där du utsattes för ljuset.
Symtomen kan komma mellan 30 minuter och 12 timmar efter exponeringen. De börjar vanligen efter två till tre timmar.2
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du upplever något av det här:
Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1
Vid en mer allvarlig skada kan hela hornhinneepitelet vara lossnat.2 Hornhinnan kan då också se mindre klar och speglande ut än normalt.
Läkaren kan överväga andra förklaringar till besvären, särskilt om fynden bara finns i ett öga. En främmande kropp i ögat är en möjlig alternativ förklaring. En främmande kropp ger vanligen besvär i ett öga och kan ibland ge lodräta rispor i hornhinneepitelet som syns vid fluoresceinfärgning.2
Viral konjunktivit är en annan möjlig alternativ diagnos. Viral konjunktivit börjar oftast med besvär i ett öga och brukar även påverka bindhinnan under ögonlocket.2
Prognosen är utmärkt för snöblindhet. De flesta är besvärsfria efter ett par dygn. Om du inte är besvärsfri behöver du undersökas på en ögonmottagning. Det finns risk för sekundär bakteriell keratit, alltså en bakteriell inflammation i hornhinnan.2