Om pneumothorax
Vad är en lungkollaps?
En lungkollaps innebär att luft har kommit in i lungsäcken, som omger lungan. Då faller själva lungan ihop helt eller delvis. Lungkollaps kallas också för pneumothorax.1
Läs mer om symtom i avsnittet om symtom.
För att lungan ska hållas utspänd finns normalt ett visst undertryck i lungsäcken. Om det går hål på lungans yta kan luft läcka in i lungsäcken. Lungan sjunker då ihop tills det uppstår en balans mellan lungans elastiska krafter och trycket i lungsäcken.2
En lungkollaps är oftast delvis, vilket innebär att bara en del av lungan har fallit ihop. Det förekommer också att hela lungan faller ihop.2
Olika former och hur allvarligt det kan vara
Lungkollaps delas in i spontan och förvärvad lungkollaps. Spontan lungkollaps delas i sin tur in i primär spontan lungkollaps hos lungfriska personer och sekundär spontan lungkollaps vid en bakomliggande lungsjukdom.2
Förvärvad lungkollaps beskrivs som en separat form. Indelningen är viktig eftersom prognosen och handläggningen skiljer sig åt mellan formerna.2
Hur mycket lungan påverkas beror bland annat på hur mycket luft som finns i lungsäcken. Påverkan beror också på hur snabbt lungkollapsen uppstår och på lungans underliggande funktion.2
En lungkollaps kan alltså påverka lungan i olika grad. I vissa fall är bara en del av lungan sammanfallen, medan en större lungkollaps kan omfatta hela lungan.
Förekomst och återhämtning
Primär spontan lungkollaps har rapporterats hos 18–24 män per 100 000 invånare och år. Hos kvinnor har 6–10 fall per 100 000 invånare och år rapporterats.2
De allra flesta som får behandling blir helt återställda.1
En tidigare lungkollaps innebär samtidigt en ökad risk för en ny lungkollaps.1 Risken för en ny lungkollaps är vanlig vid primär spontan lungkollaps och förekommer i minst 30 procent av fallen.2
Orsaker till pneumothorax
Spontan lungkollaps
En spontan lungkollaps uppstår utan en yttre skada. Den delas in i primär spontan lungkollaps och sekundär spontan lungkollaps, beroende på om det finns en bakomliggande lungsjukdom.2 Denna indelning är viktig eftersom sjukdomsförlopp och vård kan skilja sig mellan formerna.
Vid primär spontan lungkollaps finns ingen känd bakomliggande lungsjukdom. Blåsor på lungans yta är vanliga hos personer med denna form. Om en sådan blåsa brister kan luft läcka ut och orsaka lungkollaps. Det finns också fall där lungans yta är porös utan tydliga blåsor, men även då kan ytan spricka och orsaka lungkollaps.2
Sekundär spontan lungkollaps orsakas av sjukdomsprocesser i lungorna. KOL med emfysemblåsor är den vanligaste bakomliggande orsaken i denna grupp; blåsorna kan spricka och släppa ut luft. Sekundär spontan lungkollaps kan också förekomma vid lungfibros, cystiska lungsjukdomar och lungcancer.2 Andra lungsjukdomar som kan öka risken är astma, cystisk fibros och tuberkulos. Även kikhosta har kopplats till ökad risk för lungkollaps.3
Skador och vårdrelaterade orsaker
En skada mot bröstkorgen kan orsaka lungkollaps, till exempel om ett revben bryts.
Symtom vid pneumothorax
Vanliga symtom
Symtomen vid lungkollaps kan komma plötsligt. Du kan ha ett eller flera besvär, och hur det känns kan påverkas av hur stor lungkollapsen är. Besvären kan också vara hosta, snabb andning eller snabb puls. Trötthet kan förekomma.4 En större lungkollaps kan ge mer uttalade symtom, till exempel blåaktig hud på grund av syrebrist. Du kan då också känna dig yr eller nära att svimma.3
Smärtan sitter ofta på ena sidan av bröstkorgen och kan bli värre när du tar ett djupt andetag eller hostar. Det kan även kännas spänt eller trångt i bröstet.3 Hur påverkad du blir beror bland annat på hur stor lungkollapsen är och på lungornas funktion sedan tidigare.2
Om du redan har en lungsjukdom kan andningen påverkas mer av en lungkollaps. Vid sekundär spontan lungkollaps är det vanligt med plötslig andnöd och andnöden kan bli mer uttalad vid fysisk aktivitet.2 Det kan göra att besvären märks tydligare när du går i trappor eller uppför en backe.
- Det gör ont i bröstkorgen när du andas.
Diagnos vid pneumothorax
Bedömning hos vårdpersonal
Vid besöket frågar läkaren om din sjukdomshistoria och gör en kroppsundersökning. Bedömningen används för att undersöka dina besvär och hitta tecken som kan tala för lungkollaps. Läkaren frågar också om du har haft lungsjukdom tidigare.4 En kroppsundersökning ingår oftast när du söker sjukvård.1 Vid undersökningen lyssnar läkaren på hur luften rör sig i lungorna.3
Läkaren lyssnar på lungorna med ett stetoskop.1 Vid lungkollaps kan andningsljuden vara nedsatta eller saknas på den påverkade sidan.3 Läkaren kan även undersöka om ljudet när du knackar på bröstkorgen skiljer sig mellan sidorna. Nedsatta andningsljud kan också förekomma vid KOL och emfysem, vilket gör att fler undersökningar ibland behövs för att skilja tillstånden åt.2
Behandling vid pneumothorax
Avvakta och följa utvecklingen
En mindre lungkollaps läker ofta av sig själv.1 Därför kan behandling ibland vara att vårdpersonalen följer utvecklingen i stället för att göra ett ingrepp direkt. Vid en stabil primär spontan lungkollaps, lätt till måttlig andfåddhet och tillräcklig syresättning kan du ofta observeras utan ett omedelbart ingrepp.2 Den slutliga bedömningen och behandlingen görs då vanligen av en lungläkare med erfarenhet av sådana ingrepp.
Hur länge du behöver följas beror bland annat på lungkollapsens storlek och hur du mår. En lungröntgen kan göras efter tre till fem dygn och upprepas om det behövs.2 Större lungkollapser kan ta längre tid att läka och kan kräva fler kontroller eller aktiv behandling.
Nål, tunn slang och hembehandling
Vid aspiration använder läkaren en nål eller en tunn kateter för att suga ut luft ur lungsäcken.2 Efter aspiration görs lungröntgen enligt den behandlingsplan som läkaren bedömer passar dig. Om lungkollapsen finns kvar kan minidränage med en Heimlichventil vara ett alternativ.
Ett minidrän består av en tunn slang som är kopplad till en Heimlichventil. Ventilen gör att luft kan lämna lungsäcken när du andas och hindrar luft från att gå tillbaka.
Egenvård vid pneumothorax
Rökning och återhämtning
Att sluta röka kan minska risken för en ny lungkollaps.3 Rökning ökar risken för en lungkollaps, och du kan minska risken genom att inte röka.
Efter hemgång är det viktigt att följa vårdgivarens rekommendationer för hur du ska ta hand om dig.4 Ställ frågor om det behövs. Du ska få vara delaktig i din vård.1 Det kan till exempel handla om att vila och att begränsa eller undvika vissa aktiviteter.4 Vilka begränsningar som gäller för dig beror på de råd du har fått efter din vård.
Flygning, dykning och fysisk aktivitet
Flygning och dykning är kontraindicerat när du har lungkollaps. Flygresor kan genomföras sju till fjorton dagar efter att lungkollapsen har läkt ut.2
Dykning med tuber eller annan utrustning som ökar trycket i lungorna bör avrådas permanent på grund av risken för livshotande lungkollaps och drunkning.
Vem kan hjälpa dig vid pneumothorax?
Vart du kan vända dig i vanlig vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppna specialistmottagning du vill i hela landet. Den öppna specialiserade vården kan ibland kräva remiss.1 Om du behöver hjälp att hitta rätt mottagning kan du börja på vårdcentralen eller söka information om mottagningar på 1177.se.
Vid en lungkollaps kan vården behöva bedöma dina besvär och planera fortsatt behandling. Vilken mottagning som är lämplig beror på din situation och vilken vård du behöver. Om du redan har kontakt med en mottagning kan du fråga hur nästa steg ser ut och om en remiss behövs.
Sjukvårdsrådgivning och specialistkompetens
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 1177 kan också hjälpa dig att hitta information om vård och mottagningar.
Den slutliga bedömningen och beslutet om behandling kan göras av en lungläkare med erfarenhet och kunskap om ingrepp.2 Det kan till exempel handla om att avgöra om du behöver fortsatt uppföljning, behandling eller kontakt med annan specialist.
Delaktighet i vården
Du ska få vara delaktig i din vård och förstå informationen du får av vårdpersonalen. Du ska till exempel få information om vilka behandlingsalternativ som finns och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Vanliga frågor om pneumothorax
Vad är en lungkollaps?
En lungkollaps uppstår när luft kommer in i lungsäcken och trycker ihop lungan helt eller delvis. Det kan göra att du får svårt att andas. Pneumothorax är det medicinska namnet för lungkollaps.1
En mindre lungkollaps läker ofta av sig själv, medan en större lungkollaps behandlas på sjukhus.1
Hur länge tar det att läka?
En lungkollaps kan ofta läka på några dagar till två veckor.4 Hur lång tid det tar beror bland annat på hur stor lungkollapsen är och vilken behandling som behövs.
Vid behandling med en större dränslang kan slangen behöva sitta kvar i flera dagar.1 Då kan du behöva stanna på sjukhuset tills läkaren ser att lungan hålls utspänd av sig själv.
Kan lungkollaps komma tillbaka?
Den som har haft lungkollaps har ökad risk att få en ny lungkollaps.1
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.