Akutmottagning i Karlskoga

Att söka akut vård

Vid mycket akuta tillstånd bör du ringa en ambulans. Ambulanspersonal är medicinskt utbildade och det kan vara viktigt att transporteras till närmsta sjukhus på ett säkert sätt. För att ringa en ambulans ringer du till 112. Vid lite mindre akuta tillstånd men som fortfarande behöver ses över snabbt av utbildad sjukvårdspersonal kan du själv söka dig till en akutmottagning på närmsta sjukhus.

Många vårdcentraler har idag akuttider och i många fall kan du ringa din vårdcentral så bedömer de om du kan få en akuttid för dina besvär. Ibland hänvisar de dig direkt till en akutmottagning och i vissa fall kan läkaren vid besöket på vårdcentralen göra bedömningen att du är i behov av akut vård och skriva en remiss till närmsta akutmottagning.

När ska jag söka mig till akuten?

Det finns många olika tillstånd som föranleder att man ska söka akut sjukvård. Inom de flesta områden kan akut vård komma att behövas såsom till exempel inom medicin, kirurgi, ortopedi, gynekologi, infektion och öron, -näsa, -hals. På större orter finns egna akutmottagningar för de olika områdena med specialister inom varje område, såsom akutmottagningar för barn.

När du söker dig till akuten fungerar det på lite olika sätt från sjukhus till sjukhus, men ofta träffar du en sjuksköterska som bedömer inom vilket område du behöver hjälp. På mindre orter är områdena färre och läkaren som behandlar dig avgör då om du behöver vård från en annan specialist. Nedan följer en beskrivning av några exempel på tillstånd när du bör söka akut vård.

Stroke

Stroke är ett allvarligt tillstånd som kan vara dödligt om man inte snabbt får vård, men som med dagens goda vård rymmer stora möjligheter att bli helt återställd från. En viktig faktor är tid och det är därför viktigt att vara medveten om symtomen på en stroke. En stroke kan antingen bero på en blödning i hjärnan eller en blodpropp, vilket är vanligare. De båda orsakerna till stroke ger dock samma symtom.

Symtom på stroke kan vara snabbt insättande; förlamning eller försvagning av ena kroppshalvan, sluddrigt eller obegripligt tal, hängande mungipa, synbortfall, förvirring eller förändrad personlighet eller yrsel och balansstörning. Riskfaktorer för att drabbas av en stroke är bland annat högt blodtryck, övervikt och rökning. Om du misstänker att du själv eller någon i din omgivning drabbats av en stroke bör du ringa 112.

Hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt är ett allvarligt tillstånd som kan orsaka död. Samtidigt finns idag en mycket god vård utarbetad och chanserna till att bli helt återställd efter en hjärtinfarkt är idag goda om snabb vård kan erbjudas. Hjärtinfarkt beror på att kärlen, som sitter runt hjärtat och förser hjärtmuskeln med syre, täpps till. Ofta beror detta på kärlförträngningar som funnits under en längre tid.

Symtom på en hjärtinfarkt kan skilja sig åt mellan män och kvinnor. Ofta har män tydligare symtom i form av kraftigt ihållande bröstsmärta eller tryck över bröstet. Smärtan kan vara olika stark och stråla ut mot vänster arm, båda armarna eller bak mot ryggen, upp mot käken eller ned mot magen. Även diffusare symtom såsom andningssvårigheter, matthet, ont i magen och yrsel och illamående kan vara symtom på en hjärtinfarkt och är något vanligare hos kvinnor. Om du misstänker att du eller någon i din omgivning har en hjärtinfarkt bör du ringa 112. Vid nytillkomna besvär med hjärtat, men som bara håller i sig korta stunder, bör du också kontakta vården snarast. Här på Vården.se kan du hitta information om akutmottagningar (se lista ovan).

Plötslig kraftig huvudvärk vid ansträngning

Om du drabbas av åskknallshuvudvärk i samband med att du utför en fysisk aktivitet bör du uppsöka en akutmottagning (se lista ovan). Om du dessutom drabbas av illamående och kräkning i samband med den plötsliga huvudvärken bör du ringa 112.

Trauma mot huvud

Har du slagit i huvudet mycket kraftigt eller varit med om ett trauma när du inte kommer ihåg om du slagit i huvudet bör du söka dig till en akutmottagning. Extra uppmärksam bör du vara om du i samband med slaget mot huvudet har en minnesförlust eller var avsvimmad samt om du är slöare än vanligt efter traumat eller har kraftig huvudvärk.

Benbrott

Om du har ramlat och slagit dig och det svullnar upp kring en led eller om du ser att det finns en tydlig felställning efter traumat kan du ha brutit ett ben. Oftast följer även kraftig smärta. Om du har brutit ett ben kan det finnas behov av att dra benet rätt och sedan stabilisera frakturen med hjälp av gips. I vissa fall kan det även behövas en operation. Det är viktigt att besöka en akutmottagning om det finns misstanke om en fraktur. Det finns en risk att skadan läker ihop fel, om de brutna benen ej läggs tillrätta, med kvarvarande smärta och felställning som följd.

Stor sårskada

En stor eller djup sårskada kan behöva tvättas rent för att minska risken för infektion eller att smuts blir kvar under läkning och skapar en tatuering. Om du fått sårskadan utomhus kan du även vara i behov av en påfyllnadsdos av stelkrampvaccin. Ibland är sårskadan så pass djup att den behöver sys för att kunna läka ordentligt och för att det ska sluta blöda. Om du har fått en djup sårskada bör du söka dig till en akutmottagning (se lista ovan) så att de kan bedöma vad som behöver göras.