Om du har svårt att koncentrera dig och kontrollera ditt beteende, kan du ha ADHD. För att ta reda på det och få hjälp kan du göra en utredning för ADHD.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med ADHD-utredning?
Om du misstänker att du eller ditt barn har ADHD, en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, kan du göra en ADHD-utredning. Med hjälp av en ADHD-utredning kan du ta reda på om du har ADHD och få en ADHD-diagnos, så att du kan få den hjälp du behöver i din vardag.
Många har gått omkring länge med odiagnostiserad ADHD, och det är vanligt att få en ADHD-diagnos i vuxen ålder. Misstänker du att du har outredd ADHD kan det vara en god idé att göra en ADHD-utredning som vuxen.
ADHD är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som både barn och vuxna personer kan leva med. Personer med ADHD har ofta problem med koncentrationsförmågan och kan också ha svårt att styra och kontrollera sitt beteende. Den som har ADHD kan ha svårt att koncentrera sig och att prestera i vissa situationer eller miljöer. De kan också ha svårt att hålla ordning omkring sig och få saker och ting gjorda. Det är också vanligt att ADHD påverkar en persons aktivitets- och intensitetsnivå.
Följande är vanliga symtom vid ADHD:
många tankar och idéer i huvudet på samma gång.
svårt att komma igång med och att avsluta uppgifter.
svårt att följa långa instruktioner.
svårt att hålla ordning och reda.
svårt med din impulskontroll.
svårt att passa tider.
glömmer eller tappar ofta bort saker.
De flesta kan säkert känna igen sig i flera av punkterna ovan, men vid ADHD är dessa symtom så pass påtagliga att det blir ett stort hinder i vardagen.
Om du upplever dessa symtom och att de är ett stort hinder i din vardag så kan du göra en ADHD-utredning.
En ADHD-utredning kan skilja sig åt beroende på var i landet du bor och vilken mottagning som du gör utredningen på.
De olika stegen till en eventuell diagnos brukar vara följande:
första vårdkontakten
bedömningssamtal
väntelista
fördjupad ADHD-test utredning
beskrivning av diagnos
uppföljning och stödinsatser.
Om du inte har haft någon kontakt med vården kan börja med att höra av dig till din vårdcentral. Du kan då få en remiss till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning som kan hjälpa dig med ADHD-utredning. I vissa fall kan du kontakta en privat mottagning direkt och göra en egenanmälan.
Skulle du redan vara i kontakt med en psykiatrisk mottagning kan du få en bedömning på mottagningen som du redan är inskriven på, eller så får du en remiss till en annan mottagning.
Innan en ADHD-utredning kan starta behöver du gå på en inledande bedömning. Du blir då intervjuad och får frågor om din vardag, om du har haft svårigheter i ditt liv och om hur du har fungerat under uppväxten. I vissa fall får du lämna blodprov och urinprov eller göra syn- eller hörseltester.
Efter bedömningen skrivs du upp på en väntelista innan du kommer till nästa steg, den fördjupade ADHD-utredningen.
Väntetiden för en ADHD-utredning varierar väldigt olika beroende på vilken mottagning du är på och hur reglerna i din region fungerar.
I vissa regioner finns det en vårdgaranti. Då ska du kallas till ADHD-utredning inom 90 dagar från att du har gjort den inledande bedömningen. Kolla med din mottagning om vilka regler som gäller i din region.
Skulle väntetiden vara lång och du känner att du behöver prata med någon kan du kontakta din vårdcentral, en psykolog eller psykoterapeut för stödsamtal.
Den fördjupande utredningen tar olika lång tid beroende på hu ofta ni kan träffas och hur många intervjuer och tester som behövs. En tidsplan kommer ni bestämma tillsammans i början av utredningen.
Den fördjupande utredningen gör av en läkare och psykolog. Läkaren kommer intervjua dig och undersöka om det finns medicinska anledningar till dina svårigheter. Psykologen jobbar med olika tester, metoder och frågeformulär för att bedöma dig.
Testerna som du kommer få utföra mäter din begåvning, koncentration, uppmärksamhetsförmåga och minne. Du kommer få berätta hur du planerar och genomför uppgifter.
När du har genomgått hela ADHD-utredningen blir du kallad på ett rådgivningssamtal. Där får du veta vad utredningen har kommit fram till och får en beskrivning på eventuella diagnoser.
Du får ha med dig en familjemedlem eller annan närstående under mötet. Ni kommer att diskutera resultatet av utredningen och vad som kommer hända härnäst.
Resultatet av din ADHD-utredning ska visa dina svårigheter och styrkor. Du kommer få information om eventuella diagnoser och vad det innebär. Det är mycket viktigt att du känner igen dig i resultatet och tycker att det stämmer överens om hur du är.
Skulle du inte vara nöjd måste du tala om det för utredaren. Då kan du diskutera om något i diagnosbeskrivningen behöver omformuleras eller om du behöver utredas vidare.
Du och din utredare kommer komma fram till hur ni ska följa upp mötet. Du ska få med dig resultatet av utredningen skriftligt. Det kan du behöva om du ska ansöka om insatser via socialtjänsten. Det kan också vara bra att ha om du behöver extra stöd av din arbetsgivare, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen.
En ADHD-utredning kan visa att du inte har någon diagnos. Då kan du och utredaren diskutera om andra sätt att få hjälp.
Längden på en ADHD-utredning varierar. Vanligtvis tar det ett par veckor innan utredningen är klar.
För att kunna få diagnosen ADHD måste du först genomgå en så kallad neuropsykiatrisk utredning. Detta görs vanligen på en psykiatrisk mottagning dit du kan få en remiss från din vårdcentral eller genom att göra en så kallad egenanmälan. Ibland kan det även bli aktuellt att göra utredningen på en barn- och ungdomsmedicinska mottagning eller på habiliteringen.
Innan utredningen startar behöver du komma på en inledande bedömning. Syftet med det inledande samtalet är att utreda om du har sådana svårigheter att det är motiverat att göra en neuropsykiatrisk utredning.
Beroende på vad ADHD-utredningen visar kommer du att få gå på uppföljningssamtal, och diskutera vilket stöd som skulle passa dig bäst.
Du kan få hjälp med läkemedel, samtal i grupp eller enskilt, utbildning eller hjälpmedel och stöd från socialtjänsten eller habiliteringen.
För ADHD eller ADD finns läkemedel som kan hjälpa dig. Ska du få medicin är det viktigt att den prövas ut och testas under en tid, för att se så att dosen är lagom och fungerar för dig.
Kostnaden på en ADHD-utredning varierar beroende på vilken mottagning du väljer. Vissa mottagningar tar den vanliga patientavgiften för varje besök, medan vissa privata mottagningar sätter betydligt högre priser.
Många mottagningar erbjuder ADHD-utredning privat. Då betalar du själv kostnaden för hela din ADHD-utredning. En privat ADHD-utredning kan kosta upp emot 30 000 kronor.
En diagnos kan underlätta vardagen för dig då du kan få den hjälpen och stödet som du behöver från närstående, arbetsgivare, skola eller myndigheter.
Du kan få en bättre och djupare förståelse om dig själv.
En ADHD-utredning kan vara dyrt, speciellt om du inte får någon diagnos.
ADHD-utredningen kanske inte ger dig det svaret som du hoppats på.
Läs mer om ADHD (Vården.se)
Läs mer och se videos om ADHD (Attention.se)
intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (Attention.se)
Det är nästan dubbelt så många pojkar (5-9%) som har diagnosen ADHD jämfört med flickor (3-5%).
Av vuxna människor är det ungefär tre procent som har ADHD.
ADHD är inget som försvinner med tiden. Du kan få hjälpmedel som underlättar din vardag och du kan lära dig att hantera din ADHD.
Sök efter vårdgivare som erbjuder ADHD-utredning på några av våra populära platser.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!