Anafylaxi (anafylaktisk chock) – så gör du steg för steg


Här på Vården.se hittar du information om anafylaktisk chock samt vårdinstanser där du kan få hjälp om du drabbats.
Anafylaxi (anafylaktisk chock) är en svår allergisk reaktion som kan komma snabbt. Du kan få flera symtom samtidigt.
Sök vård akut genom att ringa 112 om du eller någon annan får något av detta:
Svårt att andas, pip eller kraftig hosta
Svullnad i mun, tunga eller svalg
Heshet eller svårt att svälja
Yrsel, svimningskänsla eller att personen blir slörare
Snabb försämring med flera symtom samtidigt
Vill du läsa mer om allergi i lugn och ro kan du börja här: allergi.
Följ stegen nedan om du misstänker anafylaxi hos dig själv eller någon annan.
Ge adrenalin direkt (om adrenalinpenna finns)
Ge adrenalin med adrenalinpenna i lårets utsida.
Du kan ofta ge genom tunna kläder.
Ge adrenalin först, även om andra läkemedel också finns.
Ring 112 direkt
Säg att du misstänker anafylaxi (anafylaktisk chock).
Stanna kvar och följ instruktionerna du får.
Hjälp personen att ligga rätt
Låt personen ligga ner.
Höj gärna benen om det går.
Låt personen sitta upp om andningen känns mycket svår.
Låt inte personen ställa sig upp eller gå runt, även om hen känner sig bättre.
Ge andra läkemedel efter adrenalin (om de finns)
Ta antihistamin (allergitablett) om du har det.
Ta kortison i tablettform om du har det.
Ta luftrörsvidgande läkemedel om du har astma och är pipig i bröstet.
Ge en dos till om det inte vänder
Ge en ny dos adrenalin om symtomen inte förbättras efter 10–15 minuter.
Ge den gärna i det andra låret om du kan.
Starta HLR om personen slutar andas
Påbörja hjärt-lungräddning (HLR) om personen inte andas normalt.
Fortsätt tills hjälp tar över.
Symtomen kan variera. Ofta kommer flera symtom tätt efter varandra.
Klåda och nässelutslag (kliande utslag) som sprider sig snabbt.
Svullnad eller domningar i läppar, tunga eller svalg.
Heshet, hosta eller svårt att svälja.
Andningsbesvär (pip, tryck över bröstet, svårt att få luft).
Illamående, kräkning, magont eller diarré.
Yrsel, matthet, kallsvettning eller svimningskänsla.
Sök vård akut genom att ringa 112 om du får bröstsmärta, svår andnöd, blir mycket yr eller svimmar.
Efter att du har fått adrenalin behöver du oftast bedömas på sjukhus. Du kan behöva övervakning i flera timmar. Vårdpersonalen kontrollerar att symtomen inte kommer tillbaka.
Efteråt brukar du få en plan för hur du gör om det händer igen. Ofta ingår:
Utredning av vad som utlöste reaktionen.
Genomgång av hur du använder din adrenalinpenna.
Råd om vilka akutläkemedel du ska ha tillgängliga.
Om du behöver uppföljning kan du boka tid på vårdcentral. Du kan också boka via marketplace här: boka tid på vårdcentral.
Anafylaxi är alltid ett akutläge. Då ska du ringa 112.
En nätläkare kan ibland hjälpa vid mildare allergiska besvär. Vid misstänkt anafylaxi ska du inte vänta på chatt eller videosamtal.
För planerad uppföljning kan du få hjälp av:
akutmottagning (om 112 bedömer att du ska åka in)
Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!
Här på Vården.se hittar du information om anafylaktisk chock samt vårdinstanser där du kan få hjälp om du drabbats.
Anafylaktisk chock är en allvarlig reaktion på ett ämne som du är allergisk mot.
Tillståndet kan kräva akutsjukvård snabbt.
Behandlingen vid anafylaktisk chock handlar om att säkerställa andning och hjärtats funktion.
Anafylaktisk chock är en allvarlig reaktion på ett ämne som du är allergisk mot.
Tillståndet kan kräva akutsjukvård snabbt.
Behandlingen vid anafylaktisk chock handlar om att säkerställa andning och hjärtats funktion.


Att upptäcka förändringar i kroppen kan väcka oro, och tanken på cancer kan kännas skrämmande. Läs mer om cancer här.

Hyperhidros orsakar överdriven svettning, ofta utan koppling till någon aktivitet.


ANNONS