Det kan vara svårt att välja preventivmedel. Preventivmedelsrådgivning är ett samtal där du kan få råd kring preventivmedel.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Preventivmedelsrådgivning?
Det finns olika sätt att skydda sig mot oönskad graviditet. De olika sätten brukar kallas för preventivmetoder eller preventivmedel. Preventivmedel kan tas dagligen, till exempel i form av tabletter. De kan också vara långtidsverkande och ge skydd i flera år. Då behöver du inte tänka på det varje dag. Preventivmedel med hormoner innehåller i dag mycket lägre doser hormoner än tidigare och skyddar fortfarande mycket bra mot graviditet. Hormonspiralen innehåller en mycket låg dos av hormonet gestagen och skyddar länge och mycket effektivt mot graviditet. Hormonella metoder kan också hjälpa om du blöder mycket eller oregelbundet, har mensvärk, akne eller PMS. Olika preventivmedel påverkar olika personer på olika sätt. För många kan ett preventivmedel med hormoner göra att de blöder mindre och får mindre mensvärk.1
Det finns också metoder utan hormoner, till exempel kopparspiral, kondom, femidom och pessar. En spiral sätts in i livmodern, och det finns två typer: kopparspiral och hormonspiral.2 Akuta metoder kan användas om du har haft slidsamlag utan skydd eller om kondomen har gått sönder.1
De flesta preventivmetoderna som finns i dag är för dig med livmoder.1
Oftast gratis men kan kosta mellan 100 och 1 000 kronor hos en privat klinik.
Läs mer om preventivmedel (Vården.se) Läs mer om könssjukdomar (Vården.se)
Sök efter vårdgivare som erbjuder Preventivmedelsrådgivning på några av våra populära platser.
Det är viktigt att du mår bra av det preventivmedel du använder. Om du inte trivs med det du använder kan du få hjälp att hitta ett som fungerar bättre för dig.1
Vilket preventivmedel du väljer kan påverkas av flera saker:
Det kan ta tid att hitta ett preventivmedel som passar just dig. Det är vanligt att behöva prova sig fram. Innan du börjar med preventivmedel med hormoner får du svara på frågor om din hälsa. Ibland gör en läkare en medicinsk bedömning för att du ska få ett preventivmedel som passar dig. Din medicinska historia är också viktig när du väljer preventivmedel. Om du har haft en blodpropp eller har migrän med aura ska du inte använda preventivmedel som innehåller östrogen.1 Det är sådant som barnmorskan eller läkaren kan fråga dig om när du får rådgivning.
Kondom och femidom är de enda metoderna som också skyddar mot könssjukdomar om de används på rätt sätt.1 Det går att använda dem tillsammans med övriga metoder för att få ett skydd mot både graviditet och könssjukdomar.
Långverkande metoder som hormonspiral, kopparspiral, p-stav eller p-spruta är mest effektiva.1 Preventivmedel är olika effektiva, och för att de ska fungera är det också viktigt att du följer anvisningarna noga.
Det finns flera olika sorters preventivmedel, bland annat spiral, p-stav, p-piller, kondom och akut p-piller.2
Vid rådgivningen går du igenom vad som är viktigt för dig när du väljer preventivmedel. Hur ofta du har sex kan vara relevant för valet. Hur många sexpartner du har kan också vara relevant. Det är dessutom viktigt att ta hänsyn till om du behöver skydd mot hiv eller andra könssjukdomar.3
Fundera gärna på hur preventivmedlet ska användas i vardagen. Ett alternativ kan behöva tas varje dag, medan ett annat kan ge skydd under längre tid. Du kan också behöva ta hänsyn till hur väl metoden fungerar, möjliga biverkningar, om du kan använda den på rätt sätt varje gång och vad den kostar. Du kan få råd och hjälp av en barnmorska eller läkare när du ska välja preventivmedel. Du kan få hjälp på en mottagning för sexuell hälsa, en barnmorskemottagning, en gynekologisk mottagning, en ungdomsmottagning eller en vårdcentral.1
Innan du börjar med preventivmedel med hormoner får du svara på frågor om din hälsa. En läkare gör ibland en medicinsk bedömning för att du ska få ett preventivmedel som passar dig.1
Berätta om tidigare sjukdomar och andra hälsobesvär. Har du haft en blodpropp eller har migrän med aura ska du inte använda preventivmedel som innehåller östrogen.1 Det är något som barnmorskan eller läkaren frågar dig om när ni går igenom vilket preventivmedel som passar.
När ni jämför metoder går ni igenom hur de används och hur länge de skyddar. P-piller är en tablett som du tar varje dag.2 Om du glömmer att ta p-piller någon eller några dagar kan du bli gravid, och då behöver du använda kondom i en vecka för att ha ett bra skydd.
En p-spruta är en injektion som ges av en barnmorska eller läkare var tredje månad. En p-stav är en mjuk stav som sätts in under huden och ger skydd mot graviditet i tre år. En kopparspiral sitter i livmodern i upp till fem år.2
P-staven och spiralerna sätts in och tas ut av en barnmorska eller läkare. En spiral sätts in i livmodern, och det finns två typer: kopparspiral och hormonspiral. Kopparspiralen kan sitta kvar som fortsatt preventivmetod i upp till fem år.2
Det kan också vara relevant att prata om mens och andra besvär. Du kan få hjälp att hitta ett preventivmedel som passar även om det är svårt att veta vilket alternativ som är bäst för dig. Det finns många olika alternativ, och det kan därför finnas goda förutsättningar att hitta ett skydd som passar just dig.1 Preventivmedel med hormoner kan hjälpa om du blöder mycket eller oregelbundet, har mensvärk, akne eller PMS. Olika preventivmedel påverkar olika personer på olika sätt. För många kan ett preventivmedel med hormoner göra att de blöder mindre och får mindre mensvärk.
Kondom och femidom är de enda preventivmedlen som skyddar mot könssjukdomar om de används på rätt sätt. Du kan använda kondom eller femidom tillsammans med andra metoder för att få skydd mot både graviditet och könssjukdomar.
Det kan ta tid att hitta ett preventivmedel som passar dig, och det är vanligt att behöva prova sig fram. Om du får biverkningar är det bra att inte sluta på egen hand. Kontakta i stället vården, så kan du få hjälp att byta till ett annat alternativ som passar bättre.1
Vid uppföljningen kan ni prata om hur metoden fungerar för dig och om du vill fortsätta med den. Om du använder p-stav eller spiral kan en barnmorska eller läkare sätta in eller ta ut den.
De flesta preventivmedel slutar att skydda mot graviditet direkt när du slutar att använda dem. Efter p-spruta kan det däremot dröja upp till ett halvår och ibland längre innan ägglossningen kommer i gång. P-spruta är därför ingen bra metod om du snabbt vill kunna bli gravid efteråt.
Akutpreventivmedel kan användas om du har haft slidsamlag utan skydd eller om kondomen har gått sönder.1 Akut-p-piller kan förhindra en graviditet, men de är inte så säkra att de bör användas som enda preventivmetod.4
Det finns två sorter av akut-p-piller. En sort ska tas senast tre dygn efter samlaget. En annan sort ska tas inom fem dygn efter samlaget. Akut-p-piller finns på apotek eller på en ungdoms- eller barnmorskemottagning.2
Kopparspiral kan också användas som akutpreventivmedel. Då ska spiralen sättas in inom fem dygn efter ett oskyddat samlag. Kopparspiral är den säkraste akutmetoden.2
Du får oftast betala en avgift när du kontaktar vården. Hur mycket du får betala beror bland annat på vilken typ av vård du får.5 Det betyder att kostnaden för ett besök kan skilja sig beroende på vilken vård du får och var du får den.
Regionerna kan i stort sett själva bestämma vilka avgifter du ska betala. Avgifterna är oftast ganska lika i olika regioner, men de kan ändå skilja sig åt. Du betalar de patientavgifter som gäller i den region där du får vården, även om du söker vård i en annan region än den där du är folkbokförd.5
Om du går till en privat vårdgivare som har avtal med en region gäller de patientavgifter som gäller i regionen. I den helt privata vården, som inte finansieras genom någon region, får du betala hela kostnaden själv.5 Fråga mottagningen vad ett besök kostar om du är osäker på vilken avgift som gäller.
Vissa besök i vården är avgiftsfria, men ett besök för preventivmedelsrådgivning kan ha en patientavgift. Kontakta mottagningen där du fick vård om du har frågor om vad vården kostar.
Högkostnadsskyddet gäller besök i den öppna hälso- och sjukvården.6 Öppenvård är vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus, till exempel besök hos en allmänläkare eller sjuksköterska på en vårdcentral.5
Högkostnadsskyddet för öppenvård innebär att du sammanlagt betalar högst 1 450 kronor för besök under en tolvmånadersperiod. En region kan besluta om ett lägre belopp än 1 450 kronor för högkostnadsskyddet i den regionen.6
Tolvmånadersperioden börjar räknas från ditt första besök. När du har betalat upp till den gräns som regionen har beslutat om får du ett frikort. Frikortet gäller resten av tolvmånadersperioden, och under den tiden betalar du inget för dina besök i öppenvården.6
Frikortet gäller i alla regioner i Sverige.6 I de flesta regioner kan du logga in på 1177.se för att se hur mycket du har kvar att betala innan du får ett frikort. Fråga din region om du är osäker på hur högkostnadsskyddet eller frikortet fungerar.
Högkostnadsskyddet gäller oftast inte för vaccinationer, intyg, hälsoundersökningar eller uteblivna besök. Det gäller oftast inte heller för expeditionsavgifter som tas ut om du betalar på kredit eller får en faktura hemskickad.
Preventivmedel inom läkemedelsförmånen är kostnadsfria för unga till och med det år som du fyller 21 år. Det gäller till exempel p-piller, p-stav och hormonspiral, och det gäller i hela landet.1
I vissa regioner är preventivmedel subventionerade till och med 26 års ålder.1 Reglerna kan därför skilja sig beroende på vilken region du tillhör. Preventivmedel kostar annars olika mycket.
En privat sjukvårdsförsäkring eller en sjukvårdsförsäkring genom din arbetsgivare kan ha andra avgifter och villkor när du använder försäkringen.5 Kontrollera därför försäkringens villkor eller fråga försäkringsbolaget innan du bokar vård genom försäkringen.
För frågor om patientavgiften kan du kontakta mottagningen. För frågor om högkostnadsskydd eller frikort kan du kontakta den region där du ska få vård eller där du fick vård.
Det finns många olika preventivmedel, och därför finns det goda förutsättningar att hitta ett skydd som passar just dig. Rådgivningen kan vara ett stöd när du jämför olika alternativ och funderar på vad som fungerar i din vardag. Vilket preventivmedel som passar kan bland annat påverkas av hur viktigt det är att inte bli gravid just nu. Om du kan och vill använda hormoner kan också påverka valet. Du kan även vilja slippa besvär av mens.1
Om du inte trivs med det preventivmedel du använder kan du få hjälp att byta till ett annat alternativ som passar bättre. Det kan vara vanligt att behöva prova olika preventivmedel innan du hittar ett som passar dig. Vid rådgivningen kan du få råd och hjälp av en barnmorska eller läkare. Det kan ta tid att hitta ett preventivmedel som passar just dig. Om du får biverkningar är det bra att inte sluta på egen hand, utan att kontakta vården för att få hjälp att byta till ett annat alternativ som passar bättre.1
Kondom är ett effektivt skydd mot graviditet när den används på rätt sätt.1 Kondom och femidom är de enda preventivmedlen som också skyddar mot könssjukdomar när de används på rätt sätt.7
Du kan använda kondom eller femidom tillsammans med andra preventivmetoder. Då får du skydd mot både graviditet och könssjukdomar. Det kan vara en fördel om du behöver skydd mot könssjukdomar samtidigt som du vill använda en annan metod som skydd mot graviditet. Kondom kan skydda både mot graviditet och könssjukdomar när den används på rätt sätt. Du och den eller de som du har sex med delar på ansvaret för att skydda er mot graviditet.1
Hormonella preventivmedel kan hjälpa om du blöder mycket eller oregelbundet. De kan också hjälpa vid mensvärk och akne.1
Olika preventivmedel påverkar olika personer på olika sätt. För många kan ett preventivmedel med hormoner göra att de blöder mindre och får mindre mensvärk. Därför kan rådgivning vara användbar om du vill ta hänsyn till besvär med mens när du väljer preventivmedel. Hormonella preventivmedel kan också hjälpa vid PMS.1 Det gör att rådgivningen kan ta hänsyn till fler besvär än enbart skyddet mot graviditet.
Dagens preventivmedel med hormoner innehåller mycket lägre doser hormoner än tidigare, men skyddar fortfarande mycket bra mot graviditet.1
Långverkande preventivmedel kan ge skydd i flera år. Då behöver du inte tänka på preventivmedel varje dag. Långverkande metoder som hormonspiral, kopparspiral, p-stav eller p-spruta är mest effektiva. Långverkande metoder som hormonspiral, kopparspiral, p-stav eller p-spruta är mest effektiva när de används enligt anvisningarna.1
De flesta preventivmedel slutar att skydda mot graviditet direkt när du slutar att använda dem. Möjligheten att bli gravid kommer tillbaka när du har slutat med preventivmedel som innehåller hormoner. Efter p-spruta kan det däremot dröja upp till ett halvår och ibland längre innan ägglossningen kommer i gång.1
Du kan läsa mer om hur de olika preventivmedlen fungerar i artiklarna om respektive metod på varden.se.
Preventivmedel kan påverka mensen på olika sätt, och det kan vara en nackdel om förändringen inte passar dig. Med hormonspiral försvinner mensen ofta efter en tid eller blir mer oregelbunden.2
Det kan därför ta tid att hitta ett preventivmedel som passar just dig. Om du får biverkningar är det bra att inte sluta på egen hand utan att kontakta vården, eftersom du då kan få hjälp att byta till ett annat alternativ.
Vissa hälsotillstånd påverkar vilka preventivmedel du kan använda. Om du har haft en blodpropp eller har migrän med aura ska du inte använda preventivmedel som innehåller östrogen. Det är därför viktigt att den som hjälper dig att välja preventivmedel känner till dina hälsotillstånd. Innan du börjar med preventivmedel med hormoner får du svara på frågor om din hälsa. De flesta preventivmedel går bra att använda när du ammar.1 Det kan ändå finnas begränsningar för vissa metoder under en period efter förlossningen, så tiden sedan förlossningen behöver tas med i bedömningen.
Efter en förlossning finns också en tidsbegränsning för vissa metoder. Undvik att använda p-piller, p-ring och p-plåster de sex första veckorna efter att du har fött barn, eftersom risken för blodpropp är ökad efter en förlossning.1 Därefter går det bra att använda dessa oavsett om du ammar eller inte.
Preventivmetoderna är olika effektiva.1 En nackdel med vissa metoder är att skyddet kan bli sämre om de inte används på rätt sätt varje gång. Det kan vara svårt att komma ihåg en metod som ska användas ofta eller att använda en barriärmetod korrekt vid varje samlag. När du jämför alternativ behöver du därför också tänka på om du kommer att kunna använda metoden på rätt sätt varje gång. Biverkningar och hur metoden påverkar mensen är också sådant som kan ha betydelse för valet.3 För att de ska fungera är det också viktigt att du följer anvisningarna noga.1 Långverkande metoder som hormonspiral, kopparspiral, p-stav eller p-spruta är mest effektiva.
Användningen kan vara en nackdel om metoden är svår att komma ihåg eller använda på rätt sätt. P-piller är en tablett som du tar varje dag. Om du glömmer att ta p-piller någon eller några dagar kan du bli gravid.2 Du behöver då använda kondom i en vecka för att ha ett bra skydd.
P-spruta kan vara mindre lämplig om du snabbt vill kunna bli gravid efteråt. För p-spruta kan det dröja upp till ett halvår och ibland längre innan ägglossningen kommer i gång.1
De flesta preventivmedel skyddar mot graviditet, men inte mot könssjukdomar. Kondom eller femidom är de enda preventivmedel som skyddar mot könssjukdomar om de används på rätt sätt.1
Akut-p-piller är inte så säkra att de bör användas som enda metod.2 Akut-p-piller är alltså tänkta att användas efter ett oskyddat samlag eller när kondomen har gått sönder, inte som ett återkommande skydd. Det finns även metoder som bygger på att du följer menscykeln eller avbryter samlaget, men sådana metoder kan ge fler graviditeter än andra metoder. Avbrutet samlag kan vara svårt att genomföra på ett sätt som hindrar spermier från att nå slidan.3 De kan användas om du har haft samlag utan skydd eller om kondomen har gått sönder. Det finns en sort som du behöver ta senast tre dygn efter samlaget och en annan sort som du behöver ta inom fem dygn.2
Det kan vara svårt att veta vilket preventivmedel som är bäst för dig. Du kan få råd och hjälp när du vill hitta ett preventivmedel som passar dig.
Barnmorskan eller läkaren kan fråga om din medicinska historia när du väljer preventivmedel. Om du ska börja med preventivmedel med hormoner får du svara på frågor om din hälsa. Ibland gör en läkare en medicinsk bedömning för att du ska få ett preventivmedel som passar dig.
Du kan få hjälp på flera olika mottagningar. Välj den mottagning som passar dig och kontakta den för att få rådgivning om preventivmedel.
På mottagningen kan du få råd om olika preventivmedel och hjälp att hitta ett alternativ som passar dig. Det kan ta tid att hitta ett preventivmedel som passar just dig, och det är vanligt att behöva prova sig fram. Om du får biverkningar kan vården hjälpa dig att byta till ett annat alternativ som passar bättre.
Du kan kontakta de flesta mottagningarna genom att logga in. När du loggar in på 1177.se kan du läsa din journal och göra dina vårdärenden. På 1177.se kan du också hitta information om vilka mottagningar du kan kontakta. Om du redan vet vilken mottagning du vill besöka kan du börja där och använda mottagningens e-tjänster när de finns. Om du inte vet vart du ska vända dig kan 1177 hjälpa dig att hitta rätt vårdmottagning.1 Du kan alltså börja med den mottagning som ligger närmast eller passar dina behov bäst. På 1177.se kan du också hitta vård och göra vårdärenden genom att logga in.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt om du behöver råd om vilken vårdmottagning du ska kontakta.1
Preventivmedelsrådgivning handlar om att få information och stöd när du vill skydda dig mot en oönskad graviditet. Preventivmedel är olika sätt att skydda sig mot en oönskad graviditet.1 Det finns många olika alternativ, och de kan användas på olika sätt, till exempel dagligen eller under längre tid. Rådgivningen kan därför handla om vad som passar din vardag och dina önskemål.
En barnmorska eller läkare kan hjälpa dig att hitta ett preventivmedel som passar.1 Du kan få hjälp även om du inte vet vilket alternativ du vill använda. Vid rådgivningen kan ni prata om olika preventivmedel och om sådant som är viktigt för dig. Om du inte trivs med det du använder kan du få hjälp att hitta ett annat alternativ som fungerar bättre.
Det finns inget enda preventivmedel som passar alla. Valet kan påverkas av om du kan och vill använda hormoner.1 Det finns både preventivmedel med hormoner och preventivmedel utan hormoner. Innan du börjar med preventivmedel med hormoner får du svara på frågor om din hälsa, och ibland gör en läkare en medicinsk bedömning.
Valet kan också påverkas av om du vill slippa besvär av mens.1 För många kan ett preventivmedel med hormoner göra att de blöder mindre och får mindre mensvärk. Hormonella metoder kan också hjälpa om du blöder mycket eller oregelbundet, har akne eller PMS. Olika preventivmedel påverkar olika personer på olika sätt, så det kan ta tid att hitta ett alternativ som passar dig.
Det kan vara vanligt att behöva prova olika preventivmedel innan du hittar ett som passar. Om du får biverkningar är det bra att inte sluta på egen hand, utan kontakta vården för att få hjälp att byta till ett annat alternativ som passar bättre.
Kondom och femidom är de enda preventivmetoderna som skyddar mot könssjukdomar när de används på rätt sätt.1 De kan alltså ge skydd mot både graviditet och könssjukdomar. Andra preventivmedel kan skydda mot graviditet, men de ger inte samma skydd mot könssjukdomar.
Kondom eller femidom kan användas tillsammans med en annan preventivmetod.1 På så sätt kan du kombinera skydd mot graviditet med skydd mot könssjukdomar. Kondom är ett effektivt skydd både mot graviditet och könssjukdomar när den används på rätt sätt. Du och den eller de som du har sex med delar på ansvaret för att skydda er mot graviditet.
För de flesta preventivmedel upphör skyddet mot graviditet direkt när användningen avslutas.1 Möjligheten att bli gravid kommer tillbaka när du har slutat med preventivmedel som innehåller hormoner. Det betyder att tiden tills fertiliteten kommer tillbaka kan vara viktig att tänka på när du väljer metod.
Efter p-spruta kan det dröja upp till ett halvår eller längre innan ägglossningen kommer i gång.1 P-spruta kan därför vara mindre lämpligt om du snabbt vill kunna bli gravid efteråt. Om du funderar på att sluta med ditt preventivmedel kan du prata med en barnmorska eller läkare om vilket alternativ som passar dina planer.
Det finns många olika preventivmedel och goda förutsättningar att hitta ett skydd som passar just dig. Du kan få råd och hjälp av en barnmorska eller läkare när du väljer preventivmedel.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 22 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.