Om du råkar ut för en kraftig vridning av knät kan du få en så kallad korsbandsskada. Då kan du behöva en korsbandsoperation.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Korsbandsoperation?
En korsbandsoperation innebär att ett skadat korsband ersätts med ett nytt korsband. Det nya korsbandet görs av en annan sena från ditt ben. Operationen görs med artroskopi, som också kallas titthålsoperation.1 Vid en korsbandsoperation rekonstrueras korsbandet i stället för att det skadade korsbandet sys ihop.2 Det nya korsbandet fästs i knät där det gamla korsbandet satt.3 På så sätt ersätts det skadade främre korsbandet med en sena som kan hjälpa till att stabilisera knät.
Vid artroskopi för läkaren in ett tunt metallrör i leden genom ett litet snitt på knäts framsida.1 Med hjälp av små verktyg kan läkaren undersöka och operera inuti knät med en kamera. Operationen tar ungefär en timme.
Vilken bedövning du får beror på den planerade operationen och din hälsa. Du kan få lokalbedövning, ryggbedövning eller bli sövd med narkos. Läkaren bedömer först var skadan sitter och hur allvarlig den är, ibland med hjälp av magnetkamera eller titthålskirurgi.
Det främre och bakre korsbandet stabiliserar knät och håller underbenet på plats när du rör dig.
Du betalar vanligtvis den vanliga patientavgiften.
Läs mer om korsbandsskada (Vården.se)
Sök efter vårdgivare som erbjuder Korsbandsoperation på några av våra populära platser.
Det främre korsbandet är vanligare att skada än det bakre korsbandet.1 Det främre korsbandet ger knät rotationsstabilitet och hindrar skenbenet från att glida fram framför lårbenet.4
Korsbandet kan skadas när knät vrids kraftigt, till exempel när du snabbt ändrar riktning eller hastighet. Ibland skadas även menisken eller sidoledbanden.
Alla korsbandsskador behöver inte opereras. De flesta som får en korsbandsskada behöver inte ett nytt korsband, utan oftast räcker det med fysioterapi för att stärka musklerna runt knät.1
Du kan behöva opereras framför allt om du håller på med idrotter där belastningen på knät är stor. Beslutet om operation påverkas bland annat av din aktivitetsnivå, skadans svårighetsgrad, hur instabilt knät är och om du har andra knäskador.2 Det är bra att börja rehabiliteringen så snart som möjligt efter skadan för att bibehålla rörligheten i knäleden. Om en operation behövs, börjar behandlingen oftast med fysioterapi för att minska svullnaden och återfå rörligheten. Om du tränar upp styrka, balans och koordination före operationen, kan du återhämta dig snabbare.1
Inför beslutet undersöker läkaren knät och frågar om hur skadan gick till, vilka besvär du har och hur fysiskt aktiv du är. Därefter avgör läkaren om du behöver operera korsbandet. Om en del av menisken är skadad och påverkar rörelseförmågan kan en meniskoperation ibland göras samtidigt.
Efter operationen behövs fysioterapi.5 Fysioterapin är en del av den fortsatta rehabiliteringen efter rekonstruktionen.2 Med tiden kan träningen göras mer på egen hand när knäleden blir starkare.1 Återhämtningen kan därför fortsätta även efter den första tiden efter operationen. Du får ett träningsprogram och råd om hur du ska börja röra på knät igen. Fysioterapin hjälper dig att återfå rörlighet och styrka i knät.
Det tar vanligtvis flera månader eller längre att återhämta sig efter operationen.5 För dig som är vanlig motionär tar rehabiliteringen ungefär sex till nio månader, medan elitidrottare kan behöva sex till tolv månader.
De flesta får ett stabilt knä som inte viker sig efter rekonstruktion.3 De flesta som opereras får ett stabilt knä och kan fortsätta med sin idrott.
Inför operationen får du berätta om din hälsa och om du har eller har haft andra sjukdomar. Du får också berätta om behandlingar och läkemedel som du använder. Läkaren frågar hur fysiskt aktiv du är, hur olyckan gick till och vilka besvär du har.1 Den informationen används tillsammans med undersökningen av knät för att planera vården.
Ibland behövs kompletterande undersökningar efter läkarbesöket. Magnetkamera eller titthålskirurgi kan användas för att se var skadan sitter och hur allvarlig den är.1 Läkaren bedömer sedan om korsbandet behöver opereras.
Fysioterapi före operationen används ofta för att minska svullnaden och återfå rörligheten i knäleden. Du kan också få träna upp styrka, balans och koordination före operationen, eftersom det kan göra att du återhämtar dig snabbare.1
Inför operationen kan du behöva fasta. Det betyder att du inte får äta eller dricka under en viss tid före operationen. Vårdpersonalen informerar dig om hur många timmars fasta som gäller för dig. Du får också information om hur du ska tvätta kroppen och håret före operationen. Du behöver vanligtvis tvätta hela kroppen och håret med ett bakteriedödande medel både kvällen före och samma morgon som operationen. Vårdpersonalen berättar vilket medel du ska använda och hur du ska göra. Det är viktigt att undvika tobak och alkohol minst fyra veckor före och fyra veckor efter operationen, eftersom det minskar risken för komplikationer. Om du behöver kan vården hjälpa dig att sluta röka eller snusa.1
När du kommer till sjukhuset brukar du träffa läkaren som ska operera dig. Läkaren berättar hur operationen går till och svarar på dina frågor. Du får också träffa narkosläkaren före operationen.1 Narkosläkaren informerar om vilken bedövning du ska få och undersöker om du har sjukdomar som kan påverka dig när du blir sövd.
Bedövningen kan vara lokalbedövning, ryggbedövning eller narkos.1 Med bedövning ska du inte ha ont under operationen. Du kan också få lugnande läkemedel om det behövs.
Före operationen får du byta om till sjukhuskläder och lägga dig i en säng. Du får smärtstillande läkemedel innan du förs till operationsavdelningen.1 Läkemedlet kan vara flytande och sväljas eller ges som ett stolpiller.
Operationen görs med artroskopi, som också kallas titthålsoperation. Vid artroskopi förs ett tunt metallrör in i leden genom ett snitt på knäts framsida. En kamera och små instrument används sedan för att undersöka och operera inne i knät.1
Det skadade korsbandet ersätts med en sena från din egen kropp eller med vävnad från en donator.3 Om en sena från din egen kropp används kan kirurgen behöva göra ett större snitt för att ta ut den. Vilken vävnad som används beror på den operationsmetod som planeras för dig.
Kirurgen skapar tunnlar och fästen i benet.3 Den nya vävnaden förs genom tunnlarna och placeras på samma plats som det gamla korsbandet. När operationen är klar stängs snitten med stygn och täcks med förband.
Själva operationen tar ungefär en timme.1 Om andra skador i knät behöver behandlas kan det som görs under operationen påverka hur lång tiden blir.
Efter operationen ligger du på en särskild avdelning för observation tills bedövningen har släppt.1 Personalen kontrollerar bland annat att du inte börjar blöda. Innan du åker hem får du vanligtvis prata med läkaren som opererat dig och med en fysioterapeut.
De flesta kan åka hem samma dag.1 Du ska inte köra bil själv efter operationen, eftersom du kan vara trött och yr. Ordna gärna hjälp med dagliga sysslor den första tiden om du behöver det.
Du får belasta benet direkt efter operationen, men du behöver gå med kryckor under de första sex veckorna.1 Hur länge du behöver använda kryckor kan också påverkas av vad som gjordes under operationen. Du kan få låna kryckor från mottagningen.
Det är vanligt att knät känns svullet eller som att det skvalpar efter operationen. Det beror på vätska som har sprutats in i knät under titthålsoperationen eller i samband med bedövningen. Vätskan tas upp av kroppen inom ett par veckor.
Du får recept på smärtstillande läkemedel som du kan ta om du får ont efter operationen. Följ de instruktioner du får om läkemedlen och fråga vården om något är oklart.
Förbandet behöver vanligtvis bytas efter tre till sex dagar, när det har bildats en sårskorpa. Om du är osäker på hur förbandet ska skötas är det bra att fråga läkaren innan du lämnar sjukhuset. Efter operationen får du vanligtvis komma på återbesök hos en läkare en eller två gånger. Det första återbesöket sker efter cirka sex veckor, då läkaren kontrollerar att rörligheten har kommit tillbaka. Det andra sker vanligtvis i slutet av rehabiliteringen, efter ungefär nio månader.1 Då kan du duscha med förbanden kvar. Därefter tar du bort de våta förbanden, tvättar området med tvål och vatten och sätter på nya förband. Om såret har sytts med stygn som ska tas bort får du information om det, och det kan göras på vårdcentralen efter ungefär två veckor.
Fysioterapeuten ger dig ett träningsprogram och råd om hur du ska börja röra på knät.1 Det första besöket bokas ofta in efter några dagar. Träningen börjar med att komma i gång med rörligheten och minska svullnaden i knät.
Under den första tiden kan du få komma till en mottagning två till tre gånger i veckan för att träna.1 Med tiden blir du starkare i knäleden och kan träna mer på egen hand. Om du inte klarar övningarna eller den upptrappning som ingår i din rehabiliteringsplan ska du kontakta din fysioterapeut.
När svullnaden minskar efter några veckor kan belastningen på knät ökas gradvis. Om knät börjar svullna kan det bero på att du har tränat för mycket. Det behövs också egen träning för att knät ska fungera bra efter operationen.
De flesta är sjukskrivna under den första tiden. Har du kontorsarbete kan du gå tillbaka efter ungefär två veckor. Vid fysiskt arbete kan sjukskrivningen vara längre, ibland upp till två månader.1
För en vanlig motionär tar rehabiliteringen ungefär sex till nio månader. För en elitidrottare tar rehabiliteringen ungefär sex till tolv månader.1 Full återgång till idrott och annan fysisk aktivitet sker först när knät har återfått tillräcklig rörlighet, styrka, balans och kontroll genom rehabiliteringen.
När du får vård i Sverige betalar du oftast en patientavgift. Hur mycket du betalar beror bland annat på vilken typ av vård du får.6 Den avgift du betalar vid exempelvis ett läkarbesök är bara en liten del av vad vården faktiskt kostar, eftersom hälso- och sjukvården till största delen finansieras genom skatt till regioner och kommuner.
Regionerna kan i stort sett själva bestämma vilka patientavgifter du ska betala.6 Avgifterna är oftast ganska lika i olika regioner, men det är patientavgifterna i den region där du får vården som gäller. Det gäller även om du väljer vård i en annan region än den där du är folkbokförd.
Högkostnadsskyddet gäller besök i den öppna hälso- och sjukvården, alltså vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus. Du betalar sammanlagt högst 1 450 kronor för sådana besök under tolv månader. En region kan besluta om ett lägre belopp än 1 450 kronor.7 När du har betalat upp till den nivå som regionen har bestämt får du ett frikort, som gäller under resten av tolvmånadersperioden.
Om du är inlagd på sjukhus betalar du en avgift som enligt lag får vara högst 130 kronor per dygn.6 Högkostnadsskyddet för öppenvård gäller oftast inte för avgifter som du betalar per dag när du är inlagd på sjukhus. Fråga mottagningen eller regionen om du är osäker på vilken avgift som gäller för din korsbandsoperation eller för vården före och efter operationen.
Patientavgifterna gäller i offentlig vård och hos privata vårdgivare som har avtal med en region.6 Du betalar då de patientavgifter som gäller i den region där du får vården.
I helt privat vård som inte finansieras genom någon region betalar du hela kostnaden själv.6 Det innebär att den offentliga vårdens patientavgifter och högkostnadsskydd inte gäller på samma sätt för sådan vård.
En privat sjukvårdsförsäkring eller en sjukvårdsförsäkring genom din arbetsgivare kan ha andra avgifter och villkor när du använder försäkringen.6 Kontrollera därför försäkringens villkor innan du bokar privat vård. Kontakta mottagningen där du ska få vård om du har frågor om vad vården kostar.
En möjlig fördel med korsbandsoperation är att knät kan bli stabilare efter rekonstruktionen. För de allra flesta blir knät stabilt efter operationen, och det brukar inte vika sig på samma sätt. Stabilitet i knät kan göra det lättare att använda benet i vardagen och vid fysisk aktivitet.
Efter operationen fungerar knät oftast som vanligt igen.1 Det betyder inte att återhämtningen går snabbt eller att resultatet blir likadant för alla, men operationen kan ge bättre förutsättningar för att återfå knäets funktion. Fysioterapi är en viktig del av behandlingen efter operationen.
Operation kan vara ett alternativ för dig som vill fortsätta med mycket idrott.5 Även vuxna som har fysiskt krävande arbeten eller idrottar med mycket vridningar och riktningsförändringar kan överväga kirurgisk behandling. Aktivitetsnivån, snarare än åldern, kan vara viktig när operation övervägs.2 Det gäller särskilt idrotter där knät belastas mycket. Om korsbandsskadan gör att knät känns instabilt eller gör det svårt att återgå till idrott kan en rekonstruktion vara en del av behandlingen.
När knät har återhämtat sig kan många återgå till fysisk aktivitet och idrott. De flesta patienter tillåts återgå till full idrott inom sex till tolv månader, beroende på hur återhämtningen går, vilken styrka som har byggts upp och hur benet fungerar vid rörelser.2 Tiden till återgång bedöms alltså utifrån utvecklingen i just ditt knä.
De flesta som skadar korsbandet kan återgå till sin sport utan långvariga följder.8 Det kan ändå ta flera månader att komma tillbaka, och en läkare eller fysioterapeut bedömer när det är lämpligt att återgå till full aktivitet.
En obehandlad korsbandsskada kan göra knät fortsatt instabilt. Instabiliteten ökar risken för att menisken skadas, särskilt när knät belastas vid fysisk aktivitet.3 En korsbandsoperation kan därför vara ett sätt att behandla problem med ett knä som viker sig eller känns instabilt.
Kirurgisk behandling rekommenderas vanligtvis när korsbandsskadan kombineras med andra skador i knät.2 Det kan till exempel handla om skador på menisken eller andra ledband. När flera strukturer i knät är skadade kan operation ge bättre resultat än behandling av korsbandsskadan ensam.
Meniskreparation kan ha högre läkningsgrad när den görs samtidigt som korsbandsrekonstruktionen.2 Därför kan kirurgen ibland åtgärda menisken i samband med korsbandsoperationen. Vilka skador som behandlas och vilken metod som passar avgörs efter undersökning av knät.
En nackdel med korsbandsoperation är att återhämtningen kräver tid och återkommande träning. Det behövs mycket egen träning för att knät ska fungera bra efter operationen.1 Under den första tiden kan du behöva hjälp med dagliga sysslor. Träningen börjar med råd och övningar för att få tillbaka rörligheten och minska svullnaden. I början kan du behöva träffa en fysioterapeut två till tre gånger i veckan, även om du senare kan träna mer på egen hand. Fysioterapin kan pågå i två till sex månader. Under tiden behöver du begränsa din aktivitet och dina rörelser medan knät läker. Träningen ska hjälpa dig att bygga upp styrkan i knät och undvika nya skador. Det kan ta från några dagar till några månader innan du kan återgå till arbetet, beroende på vilket arbete du har.9
De flesta är sjukskrivna under den första tiden. Har du ett fysiskt arbete kan du bli sjukskriven upp till två månader.1 Ett arbete som innebär lyft, mycket gående eller andra belastningar på knät kan därför påverkas längre än ett kontorsarbete. Du kan också behöva planera för hjälp hemma under de första dagarna eller veckorna.
Idrotter med snabba riktningsförändringar kan kräva en längre rehabilitering, upp till nio till tolv månader.3 Tiden beror bland annat på hur knät utvecklas och hur styrka och rörlighet återkommer. Det kan därför dröja innan du kan återgå till den aktivitet du hade före operationen.
Smärta är normalt efter knäartroskopi och ska minska med tiden.9 Du kan behöva smärtstillande läkemedel efter operationen. Smärtan kan ändå göra det svårare att sova, gå och genomföra övningarna under den första tiden. Efter operationen kan du behöva smärtstillande läkemedel.3 Smärtan kan komma tillbaka snabbt när en eventuell nervblockad slutar verka.9 Smärta och stelhet kan därför påverka hur du klarar rehabiliteringen i början.2
Några får ont när de anstränger sig, ofta på framsidan av knät. Knät kan svullna upp och kännas stelt om du anstränger dig för hårt.1 Besvären minskar ofta med tiden, men en för hög belastning kan göra att träningen behöver anpassas.
Knästelhet eller förlorad rörelseförmåga kan förekomma efter operationen och ibland behöva behandlas kirurgiskt.2 Då kan kirurgen ta bort ärrvävnad eller böja knät under bedövning för att förbättra rörligheten. Stelhet kan alltså i vissa fall innebära ytterligare behandling utöver den första operationen.
Komplikationer efter korsbandsoperation är ovanliga. Som vid andra operationer medför operationen en ökad risk för blodpropp.1 En blodpropp i vadens eller lårets vener är en sällsynt men potentiellt livshotande komplikation.2 En blodpropp kan lossna och följa med blodet till lungorna eller hjärnan.
Infektion i knät kan uppstå även om det är ovanligt.1 Infektion kan innebära att ytterligare undersökning och behandling behövs. Andra risker som har beskrivits är blödning, påverkan på ett närliggande blodkärl, smärta i knät, stelhet, förlorad rörlighet och svaghet i knät.
Långvarig instabilitet på grund av att det rekonstruerade ledbandet går sönder eller sträcks ut kan förekomma hos 5–10 procent på lång sikt.2 Operationen kan alltså inte alltid ge ett stabilt knä som fungerar som förväntat. I vissa fall kan den rekonstruerade vävnaden inte läka eller operationen inte lindra besvären.
Vilken sena eller vävnad som används som graft kan påverka vilka besvär du får. Smärta framtill i knät är vanlig efter korsbandsrekonstruktion med graft från knäskålssenan. Smärta vid knästående är ofta vanligare efter graft från knäskålssenan.2 Det kan därför vara besvärligt att knästå även när annan funktion i knät har förbättrats.
Hos barn och ungdomar kan tidig rekonstruktion skada tillväxtzoner och leda till problem med bentillväxt.2 Risken behöver vägas mot risken för framtida skador på menisk eller brosk om operationen inte görs tidigt. Vilken teknik som används och när operationen görs behöver därför bedömas för det enskilda barnet.
Allograft är förknippat med risk för virusöverföring trots screening och behandling av vävnaden.2 Allograft är vävnad från en donator. Risken är låg, men den är en särskild nackdel jämfört med vävnad som tas från din egen kropp.
Flera yrkesgrupper kan medverka före, under och efter en korsbandsoperation. En ortopedisk kirurg bedömer dina behandlingsalternativ och kan utföra korsbandsrekonstruktionen.1 Inför operationen får du träffa läkaren som ska operera dig, som berättar hur operationen går till och svarar på dina frågor.
En fysioterapeut hjälper dig med rehabiliteringen efter operationen.1 Du får ett träningsprogram och råd om hur du ska börja röra på knät igen. Fysioterapeuten kan också hjälpa dig att komma i gång med träningen och följa rehabiliteringen under den första tiden.
En narkosläkare informerar om bedövningen före operationen.1 Du får information om vilken bedövningsform du ska få, och narkosläkaren undersöker om du har sjukdomar som kan påverka dig när du blir sövd.
Operationen görs på sjukhus.5 Efter operationen får du ligga på en särskild avdelning för observation tills bedövningen har släppt. Du får vanligtvis träffa den läkare som opererat dig och en fysioterapeut innan du lämnar sjukhuset.
På 1177.se får du råd om hälsa och information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta. Där kan du också hitta information om vården och använda e-tjänster för dina vårdärenden. Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt om du behöver vägledning om vart du ska vända dig.1
Nej, de flesta som får en korsbandsskada behöver inte ett nytt korsband, utan oftast räcker det med fysioterapi för att stärka musklerna runt knät. Det är bra att börja rehabiliteringen så snart som möjligt efter skadan för att bibehålla rörligheten i knäleden.1
Operation kan behövas om du håller på med idrotter där belastningen på knät är stor.1 Operation kan också vara aktuell om du fortfarande har problem med knät efter fysioterapi. Beslutet påverkas också av hur allvarlig skadan är, hur instabilt knät är och om du har andra knäskador.2 Läkaren avgör sedan om du behöver operera ditt korsband.1
För dig som är vanlig motionär tar rehabiliteringen ungefär sex till nio månader. Hur lång tid rehabiliteringen tar beror bland annat på hur mycket du tränar och hur gammal du är.1
För elitidrottare tar rehabiliteringen sex till tolv månader. Den tid det tar innan du kan återgå till idrott påverkas också av hur knät utvecklas under rehabiliteringen. Fysioterapi är en viktig del av återhämtningen efter operationen.1 Under rehabiliteringen får du träna för att förbättra rörligheten och styrkan i knät.3
Det är vanligt att få åka hem samma dag som korsbandsoperationen. Efter operationen får du först ligga på en avdelning för observation tills bedövningen har släppt.1
Du ska inte köra bil själv efter operationen eftersom du kan vara trött och yr.1 Du får prata med läkaren som opererat dig innan du åker hem och träffa en fysioterapeut som ger dig ett träningsprogram och råd om hur du ska börja röra på knät igen.
Innan dess behöver knät återfå rörlighet, styrka och kontroll genom rehabiliteringen.
Du bör inte återgå till idrott innan vårdgivaren bedömer att det är säkert. Om du återupptar aktiviteter innan korsbandet har läkt ökar risken för att skada det igen.8
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 22 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.