Vaccin används för att minska sjukdomsspridning och förhindra smitta. Här kan du läsa mer om vaccination och vad det kostar.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Vaccination?
Vaccin är ett slags läkemedel. Det skyddar dig eller ditt barn mot den sjukdom som vaccinet är avsett för. Vaccination används framför allt mot infektionssjukdomar som orsakas av bakterier eller virus.1 Sådana sjukdomar kan ge allvarliga skador och ibland vara livshotande.
Det går inte att vaccinera sig mot alla sjukdomar.1 Det finns vaccin mot flera sjukdomar, men olika vaccin skyddar mot olika sjukdomar. Exempel är mässling, kikhosta, polio, stelkramp, difteri, influensa och pneumokocker. Det finns också vaccin mot sjukdomar som kan bli aktuella vid resor eller vid ökad risk för vissa infektioner.
Vaccination är frivillig i Sverige.1
Alla barn erbjuds vaccinationer genom barnvaccinationsprogrammet.1 Vaccinationerna ger skydd mot flera allvarliga sjukdomar under barndomen. Barnvaccinationsprogrammet erbjuds kostnadsfritt inom barnhälsovård och elevhälsa.2
Vaccin mot covid-19 (Vården.se)
Sök efter vårdgivare som erbjuder Vaccination på några av våra populära platser.
Vaccin används för att minska sjukdomsspridning och förhindra smitta. Här kan du läsa mer om vaccination och vad det kostar.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Vaccination?
Vaccin är ett slags läkemedel. Det skyddar dig eller ditt barn mot den sjukdom som vaccinet är avsett för. Vaccination används framför allt mot infektionssjukdomar som orsakas av bakterier eller virus.1 Sådana sjukdomar kan ge allvarliga skador och ibland vara livshotande.
Det går inte att vaccinera sig mot alla sjukdomar.1 Det finns vaccin mot flera sjukdomar, men olika vaccin skyddar mot olika sjukdomar. Exempel är mässling, kikhosta, polio, stelkramp, difteri, influensa och pneumokocker. Det finns också vaccin mot sjukdomar som kan bli aktuella vid resor eller vid ökad risk för vissa infektioner.
Vaccination är frivillig i Sverige.1
Alla barn erbjuds vaccinationer genom barnvaccinationsprogrammet.1 Vaccinationerna ger skydd mot flera allvarliga sjukdomar under barndomen. Barnvaccinationsprogrammet erbjuds kostnadsfritt inom barnhälsovård och elevhälsa.2
Vaccin mot covid-19 (Vården.se)
Sök efter vårdgivare som erbjuder Vaccination på några av våra populära platser.
Vuxna kan behöva fylla på med fler doser för att behålla skyddet.1 Vissa vaccin ger ett långvarigt skydd, medan andra ger ett kortare skydd. Influensavaccin behöver till exempel tas på nytt varje år, eftersom influensaviruset förändras hela tiden.
Personer som inte fått alla barnvaccinationer rekommenderas att komplettera dem.1 Alla barn upp till 18 år som inte har vaccinerats enligt schemat för barnvaccinationsprogrammet ska erbjudas kompletterande vaccinationer.2
Gravida rekommenderas vaccination mot kikhosta och influensa.3 Vaccinationer kan också rekommenderas inför resor eller vid ökad risk för vissa sjukdomar.1 Det kan till exempel gälla personer som har större risk att bli allvarligt sjuka av influensa eller personer som ska vistas i ett område där en viss sjukdom är vanlig.
Vaccinationen gör immunförsvaret förberett på den sjukdom vaccinet skyddar mot. Immunförsvaret börjar tillverka celler och antikroppar mot sjukdomen. Det kan ta några veckor innan immunförsvaret har arbetat klart.1
Efter vaccinationen minns immunförsvaret hur det ska reagera. Immunförsvaret kan snabbt bilda rätt antikroppar om kroppen senare möter den riktiga sjukdomen.1 På så sätt kan kroppen bli av med sjukdomen utan att du eller barnet blir sjuk.
Vaccineringen ger inte alltid ett fullständigt skydd mot sjukdomen. Om du eller barnet ändå får sjukdomen blir den lindrigare. För att sjukdomar som smittar lätt inte ska spridas så mycket behöver en stor majoritet vara vaccinerade.
Vaccin kan ges som spruta, sväljas eller tas genom näsan.1 Oftast får du vaccin genom en spruta i armen, i låret eller i skinkan. Vissa vaccin ska i stället sväljas eller tas genom näsan.
Olika vaccinsorter använder olika delar av virus eller bakterier, eller information som hjälper kroppens celler att skapa sådana delar. Vissa vaccin innehåller avdödade eller försvagade delar av virus eller bakterier.1 I vissa vaccin är viruset eller bakterien så försvagad att den inte kan skapa någon sjukdom.
mRNA- och vektorvaccin ger cellerna information så att de tillverkar små delar av viruset eller bakterien.1 Bitarna kan inte orsaka någon sjukdom. Immunförsvaret reagerar sedan mot bitarna och bygger upp ett skydd.
Proteinbaserade vaccin innehåller konstgjorda delar av viruset eller bakterien tillsammans med ämnen som hjälper immunförsvaret.1 Sådana ämnen kan hjälpa immunförsvaret att reagera, så att skyddet mot sjukdomen blir bättre.
De flesta vacciner levereras i engångsförpackningar och innehåller inga konserveringsmedel. Ibland finns det konserveringsmedel i vaccin, men det är inte så vanligt. Aluminiumsalter används i de flesta inaktiverade vaccin för att stärka immunsvaret.2
Mängden aluminium som finns i vacciner är väldigt liten. Aluminiumsalter har använts i vacciner i över 70 år.
Ta med dig legitimation, om du har. Ha på dig kläder som gör det enkelt att komma åt överarmen vid en vaccination, till exempel en kortärmad tröja. Berätta före vaccinationen om du till exempel tar blodförtunnande läkemedel eller om du har någon allergi.4
Du ska inte vaccinera dig om du är sjuk. Vänta tills du mår bra igen. Säg till före besöket om du vill vaccinera dig mot flera sjukdomar vid samma tillfälle.4 Det går oftast bra att vaccinera sig mot flera sjukdomar samtidigt, men den som vaccinerar dig bedömer vad som blir bäst för dig.5
Influensavaccinet brukar man få som en spruta i överarmen. Barn som är yngre än tre år får oftast vaccinet i låret. Barn som är över två år och ungdomar upp till 18 år kan få influensavaccin i form av en nässprej. En dos delas i två så att barnet eller ungdomen får en halv dos i vardera näsborren.4
HPV-vaccin ges som en intramuskulär injektion, helst i deltoideusområdet på överarmen.6 Det betyder att vaccinet ges in i en muskel på överarmen. Barnet eller ungdomen får influensavaccinet vid ett besök hos en läkare eller en sjuksköterska. Om barnet har svår astma eller kraftigt nedsatt immunförsvar får barnet en spruta i stället för nässprej, eftersom nässprejen innehåller ett levande försvagat influensavirus. Nässprejen kan därför ge mer biverkningar.4
Vid vaccinationstillfället ska du få information om vilket skydd vaccinet ger och vilka eventuella biverkningar det kan ge. Ställ frågor till den som vaccinerar om det är något du undrar över. Du kan också be att få prata med en läkare om du har mer detaljerade frågor.1
Du behöver oftast ta flera doser av ett vaccin för att skyddet ska bli så långvarigt som möjligt. Sedan kan du behöva en ny dos efter ett antal år, en så kallad påfyllnadsdos eller booster. Den dosen påminner immunförsvaret och förlänger skyddet mot sjukdomen.1
För influensavaccination gäller följande exempel:
När barn och ungdomar får influensavaccin som nässprej gäller följande exempel:
HPV-vaccination ges enligt ett tvådosschema när den första dosen ges vid 9–14 års ålder.6
Efter influensavaccination kan du bli lite röd och svullen på stället där du fick sprutan. Det kan också kännas lite ömt. Du kan få feber, huvudvärk och ont i musklerna. Besvären brukar gå över inom en eller några dagar.4
Säg till personalen om du känner dig yr eller mår dåligt efter vaccinationen.4 Vid vaccinationstillfället ska du få information om vilket skydd du får genom vaccinet och vilka eventuella biverkningar vaccinet kan ge.
Det finns vaccinationer som erbjuds utan kostnad för vissa grupper. Vaccinationer inom barnvaccinationsprogrammet erbjuds alla barn och ungdomar kostnadsfritt inom barnhälsovård och elevhälsa.2 Det gäller vaccinationer mot de sjukdomar som omfattas av programmet.
Alla spädbarn erbjuds också kostnadsfri vaccination mot hepatit B genom regionala vaccinationsprogram.2 Vaccinet mot hepatit B ges som en del av ett kombinationsvaccin.
Influensavaccination kostar ingenting för dig om du rekommenderas vaccination därför att du har en ökad risk för allvarlig influensa.4 En särskild rekommendation kan gälla av andra skäl, men då kan du behöva betala för vaccinationen.
HPV-vaccination erbjuds gratis i årskurs 5–6 till flickor födda 1999 eller senare via skolhälsovården.6 Gardasil 9 används i HPV-vaccinationen. Även pojkar erbjuds vaccination i skolvaccinationsprogrammet sedan hösten 2020.
Du kan behöva betala för influensavaccination om ingen rekommendation gäller för dig.4 Du kan också behöva betala om du rekommenderas vaccination för att du ofta är nära någon med kraftigt nedsatt immunförsvar eller om en särskild rekommendation gäller för dig.
Vaccinationer som inte ingår i ett nationellt vaccinationsprogram bekostas som regel av den enskilda patienten.7 Det gäller även vaccinationer som Folkhälsomyndigheten rekommenderar. Vaccination mot bältros ingår inte i ett nationellt vaccinationsprogram och bekostas därför som regel av patienten.
En region kan besluta att subventionera vissa vaccinationer till vissa grupper eller erbjuda dem helt kostnadsfritt.7 Det kan därför finnas skillnader mellan regioner.
HPV-vaccinet Gardasil 9 har fri prissättning.6
Vaccination ger ett mycket bra skydd mot den sjukdom som vaccinet är avsett för, men inget vaccin ger ett fullständigt skydd. Om du ändå får sjukdomen efter vaccination blir den oftast lindrigare.1
Skyddet kan vara olika starkt beroende på vilket vaccin och vilken sjukdom det gäller. De flesta vacciner ger ett långvarigt skydd mot sjukdomen, ofta så länge du lever. Vissa vacciner ger ett kortare skydd. Influensavaccination behöver till exempel upprepas varje år, eftersom influensaviruset förändrar sig hela tiden.1
Du kan bli sjuk i influensa även om du har vaccinerat dig. Det kan bero på att det kommer en ny virusvariant efter att vaccinen har anpassats.4 Risken minskar ändå mycket att du blir allvarligt sjuk om du är vaccinerad. För personer som har ökad risk att bli allvarligt sjuka i influensa kan vaccination därför vara ett viktigt skydd.
Under graviditet minskar vaccination mot influensa risken för att du ska bli allvarligt sjuk.3 När du är gravid förs antikroppar över till fostret genom moderkakan.5 Det gör att barnet får ett bra skydd mot sjukdomen när det föds, och skyddet finns kvar i flera månader efter födseln.
Pneumokockvaccin har visats skydda mot cirka 90 procent av de invasiva infektioner som orsakas av de pneumokocktyper som ingår i vaccinet.8 Skyddet gäller alltså framför allt de typer som vaccinet är gjort för och är inte ett fullständigt skydd mot alla pneumokocker.
Pneumokocker kan orsaka allvarliga infektioner hos både barn och vuxna. De allvarligaste infektionerna kallas invasiva och kan ge hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. Vaccination mot pneumokocker ger också ett visst skydd mot öron-, bihåle- och lunginflammation.8
HPV-vaccination har visats skydda kvinnor mot livmoderhalscancer. Vaccinationen kan också skydda kvinnor och män mot kondylom när den ges i tonåren.6 Vaccinet förebygger sjukdomar som orsakas av HPV-typer som ingår i vaccinet, men skyddar inte mot alla HPV-typer.
Vaccination mot bältros ger ett långsiktigt skydd mot bältros hos äldre. I de första studierna var över 90 procent av personer mellan 50 och 80 år skyddade vid uppföljningen efter fyra år.7 Vid uppföljningen efter tio år var över 70 procent skyddade. Skyddet kan vara lägre hos personer med allvarlig immunbrist.
Vaccination skyddar inte bara den som vaccineras. När en stor majoritet av befolkningen är vaccinerad kan smittsamma sjukdomar inte spridas lika mycket.1 Det minskar smittöverföringen i samhället.
Det finns personer som inte kan vaccinera sig. Det kan till exempel gälla personer med mycket nedsatt immunförsvar. Barn saknar också skydd mot många sjukdomar under de första månaderna efter födseln. När du vaccinerar dig minskar du risken att sjukdomar sprids, och då skyddas även personer som inte kan vaccinera sig.1
Barnvaccinationsprogrammet har bidragit till att det sprids få allvarliga smittsamma sjukdomar och att få barn dör i Sverige.1 Nästan alla barn är vaccinerade genom programmet. Sjukdomar som tidigare var vanliga har därför blivit ovanliga i Sverige.
Införandet av allmän vaccination av barn har gett en flockeffekt för pneumokockinfektioner.8 Sjukdomsfall som orsakas av pneumokocktyper som ingår i vaccinet minskar även bland ovaccinerade, eftersom smittöverföringen minskar.
Influensavaccination kan skydda vårdpersonal och personer i deras närhet.9 Det är särskilt viktigt eftersom vårdpersonal ofta utsätts för influensavirus genom nära kontakt med patienter och kan föra smittan vidare till personer som är sårbara.
Vaccination kan ge biverkningar, precis som andra läkemedel. Reaktionerna beror på vilket vaccin du får och kan därför se olika ut.
Efter pneumokockvaccination kan spädbarn reagera med feber och irritabilitet.8 De vanligaste reaktionerna efter pneumokockvaccination är att det blir rött, ömt och svullet på injektionsstället. Några personer kan också få diarré eller kräkningar. Allergiska reaktioner har beskrivits i enstaka fall, men det är ofta svårt att veta om allergin orsakats av vaccinet eller av något annat som den vaccinerade utsatts för. Säg till personalen om du känner dig yr eller mår dåligt efter vaccinationen.4
Väldigt nedsatt immunförsvar kan göra att vaccination inte alltid går att genomföra.1 Det kan bero på att immunförsvaret inte kan bygga upp ett skydd eller att vaccinet kan göra personen sjuk.
Vissa levande försvagade vaccin kan ge större risk för biverkningar hos personer med nedsatt immunförsvar.1 Levande försvagat vaccin ger ofta mer biverkningar än andra vaccinsorter.
Vissa vaccin ska inte ges under graviditet, till exempel vaccin mot röda hund.1 HPV-vaccin bör inte ges till gravida.6 Om HPV-vaccin av misstag ges under graviditet finns det enligt tillgänglig information ingen anledning till oro eller abort.
För vissa vaccin finns särskilda begränsningar:
Vaccinationstidpunkten för bältros kan behöva väljas av patientansvarig läkare utifrån aktuell sjukdomsaktivitet och behandling hos personer med allvarlig immunbrist.7 Bältrosvaccinet har inte studerats hos barn, ungdomar, gravida eller ammande.
Ett vaccin ger inte alltid ett fullständigt skydd, och skyddet kan förändras över tid. Influensavaccinets skydd minskar efter ett tag. Influensavirusets förändringar kan göra att en vaccinerad ändå blir sjuk.4
HPV-vaccin är i första hand förebyggande och inte behandlande. Det betyder att vaccinet inte har någon säker effekt vid en pågående HPV-infektion. Vaccination mot bältros kan ge lägre skyddseffekt hos personer med allvarlig immunbrist än hos andra grupper.
Olika vaccinsorter kan ha olika biverkningsmönster. Levande försvagade vaccin ger ofta mer biverkningar än andra vaccinsorter.1 Nässprej med influensavaccin kan ge mer biverkningar eftersom nässprejen innehåller ett levande försvagat influensavirus.
Du kan få starkare biverkningar när flera vaccin tas samtidigt.5 Feber kan till exempel bli en starkare reaktion om flera vaccin ges vid samma tillfälle. Besvär kan också kännas mer efter ett förstärkt vaccin.
Pandemivaccin kan inledningsvis ha mindre kunskap om ovanliga biverkningar än andra vaccintyper.1 Det beror på att ett pandemivaccin behöver tas fram snabbt. När ett sådant vaccin godkänns och rekommenderas har myndigheterna ändå bedömt att nyttan är större än risken för biverkningar.
Kunskapen om ovanliga biverkningar kan alltså vara mer begränsad i början av användningen av ett pandemivaccin. Biverkningar följs upp genom rapporter och undersökningar efter att vaccinet börjat användas.
Barnavårdscentralen och elevhälsan kan hjälpa dig att hålla reda på när det är dags för barnets vaccinationer. Barnavårdscentralen kallas också BVC. Du kan vända dig till barnavårdscentralen när barnet är litet och till elevhälsan när barnet går i skolan.
Barnavårdscentralen och elevhälsan informerar om när det är dags för barnet att få vaccinationerna.1 Om barnet inte har fått alla doser enligt schemat ska barnhälsovården och elevhälsan erbjuda kompletterande vaccinationer.2 Det gäller barn upp till 18 år.
Barnhälsovården och elevhälsan ansvarar för att erbjuda kompletterande vaccinationer till barn som saknar doser.2 Om du är osäker på var du ska vända dig kan du fråga barnavårdscentralen eller elevhälsan. De kan också hjälpa dig vidare till rätt vaccinationskontakt.
Är du gravid och har frågor om vaccination kan en barnmorska svara på dina frågor.5 Prata med en barnmorska om du har frågor om vaccinationerna.
Vid vaccinationstillfället ska du få information om vilket skydd du får genom vaccinet och vilka eventuella biverkningar vaccinet kan ge.1 Du kan ställa frågor till den som vaccinerar om det är något du undrar över.
Om du har mer detaljerade frågor om vaccin kan du be att få prata med en läkare. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.1 Om du vill vaccinera dig kan du söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.4
På 1177.se kan du läsa mer om olika vaccinationer och om vilka mottagningar du kan kontakta.
Vaccinationen gör att immunförsvaret reagerar på delar av viruset eller bakterien.1 Immunförsvaret börjar tillverka de celler och antikroppar som behövs för att kroppen ska kunna bli av med just den sjukdomen. Det kan ta några veckor innan kroppens immunförsvar har hunnit arbeta klart.
Senare kan immunförsvaret känna igen den riktiga sjukdomen.1 Om du eller ditt barn då kommer i kontakt med den riktiga sjukdomen minns immunförsvaret hur det ska göra och kan snabbt bilda rätt antikroppar. Kroppen är då förberedd på att bekämpa sjukdomen.
I de flesta vaccin finns en liten del av det virus eller den bakterie som orsakar sjukdomen. Viruset eller bakterien är så försvagat att det inte kan skapa någon sjukdom.1 Det betyder att ett levande försvagat vaccin inte ska göra dig sjuk i den sjukdom som vaccinet skyddar mot.
Vektorvaccin och mRNA-vaccin fungerar på ett annat sätt. De innehåller information som gör att kroppens celler tillverkar små delar av viruset eller bakterien. Delarna som kroppens celler tillverkar efter mRNA- eller vektorvaccination kan inte orsaka sjukdom.1
Vaccin kan ändå ge en reaktion i kroppen när immunförsvaret arbetar. Du kan till exempel få lite feber under några dagar eller en reaktion som påminner om sjukdomen som vaccinet skyddar mot. Det är också vanligt att inte få några biverkningar alls.
Det går oftast bra att vaccinera sig mot flera sjukdomar samtidigt.5 Du ska säga till före besöket om du vill vaccinera dig mot flera sjukdomar vid samma tillfälle. Den som vaccinerar dig bedömer vad som blir bäst för dig.
Bedömningen tar bland annat hänsyn till hur du mår och vilken sorts vaccin du får.5 Det kan därför vara lämpligt att få vaccinen vid samma tillfälle eller vid olika tillfällen, beroende på situationen. Fråga den som vaccinerar dig om du undrar hur vaccinationerna kan planeras.
Flera vaccin vid samma tillfälle kan ge starkare biverkningar, till exempel feber.5 Besvären kan också kännas mer om du har blivit vaccinerad mot flera sjukdomar vid samma tillfälle. Vanliga reaktioner efter vaccination är rodnad, svullnad och ömhet där sprutan gavs.
Personer som rekommenderas influensavaccination bör vaccinera sig varje år.4 Det beror på att skyddet från vaccinet minskar efter ett tag. Genom att vaccinera dig varje år får du också ett vaccin som är så anpassat som möjligt.
Influensavaccinen anpassas inför varje säsong efter de influensavarianter som bedöms innebära störst smittorisk.4 Du kan bli sjuk även om du har vaccinerat dig, till exempel om en ny virusvariant kommer efter att vaccinet har anpassats. Risken att bli allvarligt sjuk minskar ändå mycket om du är vaccinerad.
Alla vaccin behöver inte tas årligen eftersom vissa ger ett långvarigt skydd.1 De flesta vacciner ger ett långvarigt skydd mot sjukdomen, ofta så länge du lever. Vissa vaccin ger däremot ett kortare skydd och kan behöva fyllas på efter ett antal år.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 9 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Vuxna kan behöva fylla på med fler doser för att behålla skyddet.1 Vissa vaccin ger ett långvarigt skydd, medan andra ger ett kortare skydd. Influensavaccin behöver till exempel tas på nytt varje år, eftersom influensaviruset förändras hela tiden.
Personer som inte fått alla barnvaccinationer rekommenderas att komplettera dem.1 Alla barn upp till 18 år som inte har vaccinerats enligt schemat för barnvaccinationsprogrammet ska erbjudas kompletterande vaccinationer.2
Gravida rekommenderas vaccination mot kikhosta och influensa.3 Vaccinationer kan också rekommenderas inför resor eller vid ökad risk för vissa sjukdomar.1 Det kan till exempel gälla personer som har större risk att bli allvarligt sjuka av influensa eller personer som ska vistas i ett område där en viss sjukdom är vanlig.
Vaccinationen gör immunförsvaret förberett på den sjukdom vaccinet skyddar mot. Immunförsvaret börjar tillverka celler och antikroppar mot sjukdomen. Det kan ta några veckor innan immunförsvaret har arbetat klart.1
Efter vaccinationen minns immunförsvaret hur det ska reagera. Immunförsvaret kan snabbt bilda rätt antikroppar om kroppen senare möter den riktiga sjukdomen.1 På så sätt kan kroppen bli av med sjukdomen utan att du eller barnet blir sjuk.
Vaccineringen ger inte alltid ett fullständigt skydd mot sjukdomen. Om du eller barnet ändå får sjukdomen blir den lindrigare. För att sjukdomar som smittar lätt inte ska spridas så mycket behöver en stor majoritet vara vaccinerade.
Vaccin kan ges som spruta, sväljas eller tas genom näsan.1 Oftast får du vaccin genom en spruta i armen, i låret eller i skinkan. Vissa vaccin ska i stället sväljas eller tas genom näsan.
Olika vaccinsorter använder olika delar av virus eller bakterier, eller information som hjälper kroppens celler att skapa sådana delar. Vissa vaccin innehåller avdödade eller försvagade delar av virus eller bakterier.1 I vissa vaccin är viruset eller bakterien så försvagad att den inte kan skapa någon sjukdom.
mRNA- och vektorvaccin ger cellerna information så att de tillverkar små delar av viruset eller bakterien.1 Bitarna kan inte orsaka någon sjukdom. Immunförsvaret reagerar sedan mot bitarna och bygger upp ett skydd.
Proteinbaserade vaccin innehåller konstgjorda delar av viruset eller bakterien tillsammans med ämnen som hjälper immunförsvaret.1 Sådana ämnen kan hjälpa immunförsvaret att reagera, så att skyddet mot sjukdomen blir bättre.
De flesta vacciner levereras i engångsförpackningar och innehåller inga konserveringsmedel. Ibland finns det konserveringsmedel i vaccin, men det är inte så vanligt. Aluminiumsalter används i de flesta inaktiverade vaccin för att stärka immunsvaret.2
Mängden aluminium som finns i vacciner är väldigt liten. Aluminiumsalter har använts i vacciner i över 70 år.
Ta med dig legitimation, om du har. Ha på dig kläder som gör det enkelt att komma åt överarmen vid en vaccination, till exempel en kortärmad tröja. Berätta före vaccinationen om du till exempel tar blodförtunnande läkemedel eller om du har någon allergi.4
Du ska inte vaccinera dig om du är sjuk. Vänta tills du mår bra igen. Säg till före besöket om du vill vaccinera dig mot flera sjukdomar vid samma tillfälle.4 Det går oftast bra att vaccinera sig mot flera sjukdomar samtidigt, men den som vaccinerar dig bedömer vad som blir bäst för dig.5
Influensavaccinet brukar man få som en spruta i överarmen. Barn som är yngre än tre år får oftast vaccinet i låret. Barn som är över två år och ungdomar upp till 18 år kan få influensavaccin i form av en nässprej. En dos delas i två så att barnet eller ungdomen får en halv dos i vardera näsborren.4
HPV-vaccin ges som en intramuskulär injektion, helst i deltoideusområdet på överarmen.6 Det betyder att vaccinet ges in i en muskel på överarmen. Barnet eller ungdomen får influensavaccinet vid ett besök hos en läkare eller en sjuksköterska. Om barnet har svår astma eller kraftigt nedsatt immunförsvar får barnet en spruta i stället för nässprej, eftersom nässprejen innehåller ett levande försvagat influensavirus. Nässprejen kan därför ge mer biverkningar.4
Vid vaccinationstillfället ska du få information om vilket skydd vaccinet ger och vilka eventuella biverkningar det kan ge. Ställ frågor till den som vaccinerar om det är något du undrar över. Du kan också be att få prata med en läkare om du har mer detaljerade frågor.1
Du behöver oftast ta flera doser av ett vaccin för att skyddet ska bli så långvarigt som möjligt. Sedan kan du behöva en ny dos efter ett antal år, en så kallad påfyllnadsdos eller booster. Den dosen påminner immunförsvaret och förlänger skyddet mot sjukdomen.1
För influensavaccination gäller följande exempel:
När barn och ungdomar får influensavaccin som nässprej gäller följande exempel:
HPV-vaccination ges enligt ett tvådosschema när den första dosen ges vid 9–14 års ålder.6
Efter influensavaccination kan du bli lite röd och svullen på stället där du fick sprutan. Det kan också kännas lite ömt. Du kan få feber, huvudvärk och ont i musklerna. Besvären brukar gå över inom en eller några dagar.4
Säg till personalen om du känner dig yr eller mår dåligt efter vaccinationen.4 Vid vaccinationstillfället ska du få information om vilket skydd du får genom vaccinet och vilka eventuella biverkningar vaccinet kan ge.
Det finns vaccinationer som erbjuds utan kostnad för vissa grupper. Vaccinationer inom barnvaccinationsprogrammet erbjuds alla barn och ungdomar kostnadsfritt inom barnhälsovård och elevhälsa.2 Det gäller vaccinationer mot de sjukdomar som omfattas av programmet.
Alla spädbarn erbjuds också kostnadsfri vaccination mot hepatit B genom regionala vaccinationsprogram.2 Vaccinet mot hepatit B ges som en del av ett kombinationsvaccin.
Influensavaccination kostar ingenting för dig om du rekommenderas vaccination därför att du har en ökad risk för allvarlig influensa.4 En särskild rekommendation kan gälla av andra skäl, men då kan du behöva betala för vaccinationen.
HPV-vaccination erbjuds gratis i årskurs 5–6 till flickor födda 1999 eller senare via skolhälsovården.6 Gardasil 9 används i HPV-vaccinationen. Även pojkar erbjuds vaccination i skolvaccinationsprogrammet sedan hösten 2020.
Du kan behöva betala för influensavaccination om ingen rekommendation gäller för dig.4 Du kan också behöva betala om du rekommenderas vaccination för att du ofta är nära någon med kraftigt nedsatt immunförsvar eller om en särskild rekommendation gäller för dig.
Vaccinationer som inte ingår i ett nationellt vaccinationsprogram bekostas som regel av den enskilda patienten.7 Det gäller även vaccinationer som Folkhälsomyndigheten rekommenderar. Vaccination mot bältros ingår inte i ett nationellt vaccinationsprogram och bekostas därför som regel av patienten.
En region kan besluta att subventionera vissa vaccinationer till vissa grupper eller erbjuda dem helt kostnadsfritt.7 Det kan därför finnas skillnader mellan regioner.
HPV-vaccinet Gardasil 9 har fri prissättning.6
Vaccination ger ett mycket bra skydd mot den sjukdom som vaccinet är avsett för, men inget vaccin ger ett fullständigt skydd. Om du ändå får sjukdomen efter vaccination blir den oftast lindrigare.1
Skyddet kan vara olika starkt beroende på vilket vaccin och vilken sjukdom det gäller. De flesta vacciner ger ett långvarigt skydd mot sjukdomen, ofta så länge du lever. Vissa vacciner ger ett kortare skydd. Influensavaccination behöver till exempel upprepas varje år, eftersom influensaviruset förändrar sig hela tiden.1
Du kan bli sjuk i influensa även om du har vaccinerat dig. Det kan bero på att det kommer en ny virusvariant efter att vaccinen har anpassats.4 Risken minskar ändå mycket att du blir allvarligt sjuk om du är vaccinerad. För personer som har ökad risk att bli allvarligt sjuka i influensa kan vaccination därför vara ett viktigt skydd.
Under graviditet minskar vaccination mot influensa risken för att du ska bli allvarligt sjuk.3 När du är gravid förs antikroppar över till fostret genom moderkakan.5 Det gör att barnet får ett bra skydd mot sjukdomen när det föds, och skyddet finns kvar i flera månader efter födseln.
Pneumokockvaccin har visats skydda mot cirka 90 procent av de invasiva infektioner som orsakas av de pneumokocktyper som ingår i vaccinet.8 Skyddet gäller alltså framför allt de typer som vaccinet är gjort för och är inte ett fullständigt skydd mot alla pneumokocker.
Pneumokocker kan orsaka allvarliga infektioner hos både barn och vuxna. De allvarligaste infektionerna kallas invasiva och kan ge hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. Vaccination mot pneumokocker ger också ett visst skydd mot öron-, bihåle- och lunginflammation.8
HPV-vaccination har visats skydda kvinnor mot livmoderhalscancer. Vaccinationen kan också skydda kvinnor och män mot kondylom när den ges i tonåren.6 Vaccinet förebygger sjukdomar som orsakas av HPV-typer som ingår i vaccinet, men skyddar inte mot alla HPV-typer.
Vaccination mot bältros ger ett långsiktigt skydd mot bältros hos äldre. I de första studierna var över 90 procent av personer mellan 50 och 80 år skyddade vid uppföljningen efter fyra år.7 Vid uppföljningen efter tio år var över 70 procent skyddade. Skyddet kan vara lägre hos personer med allvarlig immunbrist.
Vaccination skyddar inte bara den som vaccineras. När en stor majoritet av befolkningen är vaccinerad kan smittsamma sjukdomar inte spridas lika mycket.1 Det minskar smittöverföringen i samhället.
Det finns personer som inte kan vaccinera sig. Det kan till exempel gälla personer med mycket nedsatt immunförsvar. Barn saknar också skydd mot många sjukdomar under de första månaderna efter födseln. När du vaccinerar dig minskar du risken att sjukdomar sprids, och då skyddas även personer som inte kan vaccinera sig.1
Barnvaccinationsprogrammet har bidragit till att det sprids få allvarliga smittsamma sjukdomar och att få barn dör i Sverige.1 Nästan alla barn är vaccinerade genom programmet. Sjukdomar som tidigare var vanliga har därför blivit ovanliga i Sverige.
Införandet av allmän vaccination av barn har gett en flockeffekt för pneumokockinfektioner.8 Sjukdomsfall som orsakas av pneumokocktyper som ingår i vaccinet minskar även bland ovaccinerade, eftersom smittöverföringen minskar.
Influensavaccination kan skydda vårdpersonal och personer i deras närhet.9 Det är särskilt viktigt eftersom vårdpersonal ofta utsätts för influensavirus genom nära kontakt med patienter och kan föra smittan vidare till personer som är sårbara.
Vaccination kan ge biverkningar, precis som andra läkemedel. Reaktionerna beror på vilket vaccin du får och kan därför se olika ut.
Efter pneumokockvaccination kan spädbarn reagera med feber och irritabilitet.8 De vanligaste reaktionerna efter pneumokockvaccination är att det blir rött, ömt och svullet på injektionsstället. Några personer kan också få diarré eller kräkningar. Allergiska reaktioner har beskrivits i enstaka fall, men det är ofta svårt att veta om allergin orsakats av vaccinet eller av något annat som den vaccinerade utsatts för. Säg till personalen om du känner dig yr eller mår dåligt efter vaccinationen.4
Väldigt nedsatt immunförsvar kan göra att vaccination inte alltid går att genomföra.1 Det kan bero på att immunförsvaret inte kan bygga upp ett skydd eller att vaccinet kan göra personen sjuk.
Vissa levande försvagade vaccin kan ge större risk för biverkningar hos personer med nedsatt immunförsvar.1 Levande försvagat vaccin ger ofta mer biverkningar än andra vaccinsorter.
Vissa vaccin ska inte ges under graviditet, till exempel vaccin mot röda hund.1 HPV-vaccin bör inte ges till gravida.6 Om HPV-vaccin av misstag ges under graviditet finns det enligt tillgänglig information ingen anledning till oro eller abort.
För vissa vaccin finns särskilda begränsningar:
Vaccinationstidpunkten för bältros kan behöva väljas av patientansvarig läkare utifrån aktuell sjukdomsaktivitet och behandling hos personer med allvarlig immunbrist.7 Bältrosvaccinet har inte studerats hos barn, ungdomar, gravida eller ammande.
Ett vaccin ger inte alltid ett fullständigt skydd, och skyddet kan förändras över tid. Influensavaccinets skydd minskar efter ett tag. Influensavirusets förändringar kan göra att en vaccinerad ändå blir sjuk.4
HPV-vaccin är i första hand förebyggande och inte behandlande. Det betyder att vaccinet inte har någon säker effekt vid en pågående HPV-infektion. Vaccination mot bältros kan ge lägre skyddseffekt hos personer med allvarlig immunbrist än hos andra grupper.
Olika vaccinsorter kan ha olika biverkningsmönster. Levande försvagade vaccin ger ofta mer biverkningar än andra vaccinsorter.1 Nässprej med influensavaccin kan ge mer biverkningar eftersom nässprejen innehåller ett levande försvagat influensavirus.
Du kan få starkare biverkningar när flera vaccin tas samtidigt.5 Feber kan till exempel bli en starkare reaktion om flera vaccin ges vid samma tillfälle. Besvär kan också kännas mer efter ett förstärkt vaccin.
Pandemivaccin kan inledningsvis ha mindre kunskap om ovanliga biverkningar än andra vaccintyper.1 Det beror på att ett pandemivaccin behöver tas fram snabbt. När ett sådant vaccin godkänns och rekommenderas har myndigheterna ändå bedömt att nyttan är större än risken för biverkningar.
Kunskapen om ovanliga biverkningar kan alltså vara mer begränsad i början av användningen av ett pandemivaccin. Biverkningar följs upp genom rapporter och undersökningar efter att vaccinet börjat användas.
Barnavårdscentralen och elevhälsan kan hjälpa dig att hålla reda på när det är dags för barnets vaccinationer. Barnavårdscentralen kallas också BVC. Du kan vända dig till barnavårdscentralen när barnet är litet och till elevhälsan när barnet går i skolan.
Barnavårdscentralen och elevhälsan informerar om när det är dags för barnet att få vaccinationerna.1 Om barnet inte har fått alla doser enligt schemat ska barnhälsovården och elevhälsan erbjuda kompletterande vaccinationer.2 Det gäller barn upp till 18 år.
Barnhälsovården och elevhälsan ansvarar för att erbjuda kompletterande vaccinationer till barn som saknar doser.2 Om du är osäker på var du ska vända dig kan du fråga barnavårdscentralen eller elevhälsan. De kan också hjälpa dig vidare till rätt vaccinationskontakt.
Är du gravid och har frågor om vaccination kan en barnmorska svara på dina frågor.5 Prata med en barnmorska om du har frågor om vaccinationerna.
Vid vaccinationstillfället ska du få information om vilket skydd du får genom vaccinet och vilka eventuella biverkningar vaccinet kan ge.1 Du kan ställa frågor till den som vaccinerar om det är något du undrar över.
Om du har mer detaljerade frågor om vaccin kan du be att få prata med en läkare. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.1 Om du vill vaccinera dig kan du söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.4
På 1177.se kan du läsa mer om olika vaccinationer och om vilka mottagningar du kan kontakta.
Vaccinationen gör att immunförsvaret reagerar på delar av viruset eller bakterien.1 Immunförsvaret börjar tillverka de celler och antikroppar som behövs för att kroppen ska kunna bli av med just den sjukdomen. Det kan ta några veckor innan kroppens immunförsvar har hunnit arbeta klart.
Senare kan immunförsvaret känna igen den riktiga sjukdomen.1 Om du eller ditt barn då kommer i kontakt med den riktiga sjukdomen minns immunförsvaret hur det ska göra och kan snabbt bilda rätt antikroppar. Kroppen är då förberedd på att bekämpa sjukdomen.
I de flesta vaccin finns en liten del av det virus eller den bakterie som orsakar sjukdomen. Viruset eller bakterien är så försvagat att det inte kan skapa någon sjukdom.1 Det betyder att ett levande försvagat vaccin inte ska göra dig sjuk i den sjukdom som vaccinet skyddar mot.
Vektorvaccin och mRNA-vaccin fungerar på ett annat sätt. De innehåller information som gör att kroppens celler tillverkar små delar av viruset eller bakterien. Delarna som kroppens celler tillverkar efter mRNA- eller vektorvaccination kan inte orsaka sjukdom.1
Vaccin kan ändå ge en reaktion i kroppen när immunförsvaret arbetar. Du kan till exempel få lite feber under några dagar eller en reaktion som påminner om sjukdomen som vaccinet skyddar mot. Det är också vanligt att inte få några biverkningar alls.
Det går oftast bra att vaccinera sig mot flera sjukdomar samtidigt.5 Du ska säga till före besöket om du vill vaccinera dig mot flera sjukdomar vid samma tillfälle. Den som vaccinerar dig bedömer vad som blir bäst för dig.
Bedömningen tar bland annat hänsyn till hur du mår och vilken sorts vaccin du får.5 Det kan därför vara lämpligt att få vaccinen vid samma tillfälle eller vid olika tillfällen, beroende på situationen. Fråga den som vaccinerar dig om du undrar hur vaccinationerna kan planeras.
Flera vaccin vid samma tillfälle kan ge starkare biverkningar, till exempel feber.5 Besvären kan också kännas mer om du har blivit vaccinerad mot flera sjukdomar vid samma tillfälle. Vanliga reaktioner efter vaccination är rodnad, svullnad och ömhet där sprutan gavs.
Personer som rekommenderas influensavaccination bör vaccinera sig varje år.4 Det beror på att skyddet från vaccinet minskar efter ett tag. Genom att vaccinera dig varje år får du också ett vaccin som är så anpassat som möjligt.
Influensavaccinen anpassas inför varje säsong efter de influensavarianter som bedöms innebära störst smittorisk.4 Du kan bli sjuk även om du har vaccinerat dig, till exempel om en ny virusvariant kommer efter att vaccinet har anpassats. Risken att bli allvarligt sjuk minskar ändå mycket om du är vaccinerad.
Alla vaccin behöver inte tas årligen eftersom vissa ger ett långvarigt skydd.1 De flesta vacciner ger ett långvarigt skydd mot sjukdomen, ofta så länge du lever. Vissa vaccin ger däremot ett kortare skydd och kan behöva fyllas på efter ett antal år.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 9 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.