Gynekolog
En gynekolog är en läkare med särskild utbildning inom kvinnors hälsa som arbetar med reproduktiv hälsa och besvär i det kvinnliga reproduktionssystemet. Hos en gynekolog kan du få hjälp med förebyggande vård, fysiska undersökningar, familjeplanering, preventivmedel och graviditetsplanering.
Vad är en gynekolog?
Rollen på vardagssvenska
En gynekolog är en läkare som arbetar med hälsan i det kvinnliga reproduktionssystemet. Det är den del av kroppen som bland annat har betydelse för fertilitet, graviditet och mens. Reproduktionssystemet omfattar till exempel slidan, livmodern och brösten.1
Gynekologer arbetar med reproduktiv hälsa från puberteten till klimakteriet.1 Det betyder att en gynekolog kan vara en del av vården under flera olika delar av livet. Reproduktiv hälsa handlar om sådant som rör kroppens förmåga att få barn, graviditet och mens.
En gynekolog kan hjälpa till med frågor och sjukdomar som påverkar de kvinnliga könsorganen. Det kan till exempel handla om förändringar i mensen, besvär under klimakteriet eller sjukdomar i livmodern och äggstockarna. Gynekologer kan också arbeta med förebyggande vård och med att bedöma risken för vissa gynekologiska sjukdomar och cancer.1
Gynekologen kan ge råd om familjeplanering, till exempel preventivmedel och planering inför graviditet.1 Det går också att prata med en gynekolog om sexuell hälsa. En gynekolog kan alltså ha en bred roll inom vården av det kvinnliga reproduktionssystemet, inte bara vid en viss sjukdom.
Utbildning och yrkesansvar i korthet
Gynekolog är en läkare med särskild utbildning inom kvinnors hälsa.2 Det innebär att yrkesrollen bygger på läkarutbildning och vidare kunskaper om det kvinnliga reproduktionssystemet. Gynekologer kan arbeta med att upptäcka och behandla sjukdomar i de kvinnliga könsorganen.
I Sverige är läkare ett legitimationsyrke inom hälso- och sjukvården. Legitimation krävs för att få arbeta inom vissa yrken i hälso- och sjukvården och använda vissa yrkestitlar. Läkare finns bland de yrken där legitimation krävs. Socialstyrelsen bestämmer vem som får legitimation och vilka krav som måste vara uppfyllda.3
Legitimationen innebär också att vissa arbetsuppgifter inom vården bara får utföras av personer som har rätt legitimation. Det kan till exempel gälla att skriva recept och remisser eller att utföra vissa undersökningar och ingrepp.3 Som patient möter du därför en läkare med särskild utbildning och ett reglerat yrkesansvar när du träffar en gynekolog.
Hitta vårdgivare
Vad gör en gynekolog?
Bedöma och behandla besvär
En gynekolog utreder besvär och sjukdomar som gäller de kvinnliga fortplantningsorganen. Det kan handla om tillstånd i livmodern, äggstockarna, slidan eller andra delar av fortplantningssystemet. Gynekologen kan ställa diagnos och behandla sådana tillstånd.
Behandlingen beror på vilket tillstånd du har och kan bestå av olika åtgärder.1 Exempel på behandlingar är:
- läkemedel
- operation
Vid vissa besvär kan läkaren följa utvecklingen med undersökningar innan en behandling behövs. Cystor på äggstockarna behöver till exempel oftast inte behandlas om du inte har symtom, och vissa cystor försvinner av sig själva.4 Om en cysta är stor eller orsakar besvär kan den ibland opereras bort.
En gynekolog kan också bedöma risken för gynekologiska sjukdomar och cancer.1 Bedömningen kan bygga på dina besvär, en kroppsundersökning, ultraljud och ibland blodprov eller röntgen. Vid en äggstockscysta kan ultraljud, kroppsundersökning och blodprov tillsammans ge information om det finns tecken som behöver utredas vidare.
Du kan få hjälp med frågor om familjeplanering, preventivmedel och graviditetsplanering.1
Vad kan en gynekolog hjälpa dig med?
Mens, blödningar och smärta
En gynekolog kan hjälpa dig om du har smärtsamma menstruationer.1 En gynekolog kan också hjälpa dig om du har rikliga menstruationer.5
En gynekologisk undersökning kan vara aktuell om du har besvär med mensen eller mellanblödningar. Undersökningen kan också vara aktuell om du blöder efter slidsamlag eller efter klimakteriet.6
En gynekologisk mottagning kan hjälpa dig om du har täta, långa, rikliga eller oregelbundna blödningar. Sådana blödningar kan förekomma under klimakteriet, då mensen kan bli oregelbunden och ibland långvarig och kraftig.7
Besvär från underlivet och bäckenet
En gynekolog kan hjälpa dig vid bäckensmärta. Du kan också få hjälp om du har smärta vid sex eller sexuella funktionsproblem.1
En gynekologisk undersökning kan vara aktuell om det kliar, irriterar eller gör ont i underlivet. Den kan också vara aktuell om något buktar ut ur slidan, som vid framfall.
När bör du boka tid hos en gynekolog?
När en gynekolog är rätt bokning
Boka tid hos en gynekologisk mottagning om du har besvär från underlivet, till exempel klåda, irritation eller smärta.5 En gynekologisk undersökning kan också vara aktuell om något buktar ut ur slidan, som vid framfall.6
Mensbesvär eller mellanblödningar är andra skäl att boka gynekologisk vård. Det gäller också om du blöder efter slidsamlag eller efter klimakteriet.6 Täta, långa, rikliga eller oregelbundna blödningar kan behöva bedömas på en gynekologisk mottagning.7
Boka tid hos en gynekologisk mottagning om du får en blödning mer än ett år efter din sista mens.7 Under klimakteriet kan blödningarna vara oregelbundna, långvariga eller kraftiga, men en blödning efter att mensen har varit borta i mer än ett år ska bedömas av vården.
När du bör kontakta vården i vanlig ordning
Kontakta en vårdcentral eller gynmottagning om du har symtom som kan bero på en äggstockscysta. Sådana symtom kan vara ont i magen, tryck eller tyngd i magen, att du behöver kissa oftare, smärta djupt inne i magen vid slidsamlag eller en knöl i nedre delen av magen.
Skillnaden mellan gynekolog och närliggande yrkesroller
Gynekolog och obstetriker
En gynekolog arbetar med kvinnors reproduktiva hälsa och med besvär i det kvinnliga reproduktionssystemet. En obstetriker är i stället inriktad på graviditet och förlossning. Vissa gynekologer är också obstetriker, och då kan samma läkare arbeta med både gynekologi och obstetrik.1
Skillnaden handlar alltså främst om vilket område läkaren har särskild inriktning på. Gynekologi omfattar bland annat undersökningar, diagnoser och behandlingar av gynekologiska tillstånd. Obstetrik handlar särskilt om vård under graviditet och i samband med förlossning. En läkare som arbetar inom båda områdena kan därför kallas gynekolog och obstetriker.
Gynekolog och barnmorska
En gynekolog och en barnmorska kan båda arbeta med frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa, men deras yrkesroller och utbildningar är olika.
En gynekologisk undersökning kan utföras av en läkare eller en barnmorska. Vid undersökningen kan du få sitta i en särskild stol. Den kan bland annat göras när du har besvär från underlivet, är gravid eller ska lämna prov för HPV och cellförändringar.5
Det är alltid du som bestämmer om du vill bli undersökt. Du kan be den som undersöker dig att göra en paus eller sluta om det känns jobbigt. Vem som utför undersökningen kan därför variera beroende på undersökningens anledning och mottagningens arbetssätt.
När andra yrkesroller kan kopplas in
En gynekolog kan ibland behöva samarbeta med andra specialistläkare. Vilken yrkesroll som kopplas in beror bland annat på vilka symtom du har.
Behöver du remiss till gynekolog?
När remiss kan behövas
Du kan söka vård på en vårdcentral eller på en öppen specialistmottagning. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.4 Om remiss krävs kan vägen till gynekologen därför gå via vårdcentralen.
En remiss är en väg vidare till specialistvård när det behövs. Det är den mottagning du vill komma till som avgör om remiss krävs. Reglerna kan alltså skilja sig mellan olika öppna specialistmottagningar. Kontrollera därför vad som gäller hos mottagningen innan du bokar eller skickar en egen vårdbegäran.
Vårdcentralen kan vara första kontakten om du behöver en remiss. Där kan du berätta varför du vill träffa en gynekolog och få information om hur du går vidare. Du kan också fråga den mottagning du vill besöka om de tar emot patienter utan remiss.
Vad du kan göra inför kontakten
Du kan söka vård på valfri vårdcentral eller öppen specialistmottagning i hela landet.4 Det betyder att du inte måste välja en mottagning nära där du bor. Du kan jämföra mottagningar och välja den som passar dig, men kontrollera först om mottagningen kräver remiss.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.4 Då kan du ta reda på hur du gör för att komma i kontakt med mottagningen och om du behöver remiss. På 1177.se kan du logga in för personliga e-tjänster och hitta vård; du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Hitta och boka en gynekolog
Välj vårdnivå och mottagning
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Välj den mottagning som passar dig och dina besvär. En vårdcentral kan vara en första kontakt, medan en öppen specialistmottagning kan vara aktuell när du vill träffa en gynekolog. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.4
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.4 På 1177.se kan du logga in för personliga e-tjänster och göra dina vårdärenden. Kontrollera informationen om mottagningen för att se hur du bokar tid och vilka kontaktvägar som finns.
1177 som vägledning
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.5 Du kan använda 1177 när du är osäker på vilken vårdnivå eller mottagning som passar dina besvär. Om du vill hitta en mottagning kan du söka vård på 1177.se.
Vanliga frågor om att gå till en gynekolog
Vad händer vid ett besök hos gynekologen?
Det första besöket kan bestå enbart av ett samtal mellan dig och läkaren. Ni pratar då om anledningen till besöket och du kan berätta om sådant du funderar på eller som läkaren behöver känna till. Du kan också få information om vad som kan hända vid framtida besök.2
Vid en gynekologisk undersökning får du sitta i en särskild gynstol.5 Du halvligger i stolen och kan lägga benen i särskilda stöd. Gynstolen kan anpassas efter dina behov, till exempel så att du sitter mer eller mindre upprätt.6
Om du vill kan den som undersöker dig visa och förklara hur undersökningen kommer att gå till. Vid undersökningen kan läkaren titta på och i slidan och försiktigt känna med ett eller två fingrar i slidan samtidigt som den andra handen känner utanpå magen. En del kan också bli undersökta med vaginalt ultraljud, där en stav förs in i slidan och bilder av livmodern och äggstockarna visas på en bildskärm.
Måste jag genomgå undersökningen?
Det är alltid du som bestämmer om du vill bli undersökt.6
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 21 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.