Om du har nedsatt hörsel finns det olika hjälpmedel att få för att höra bättre. Här kan du läsa om utprovning av hörapparater.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Utprovning av hörapparater?
En hörapparat är ett litet elektroniskt hjälpmedel som du bär i eller bakom örat och som gör vissa ljud starkare.1
Den består av tre grunddelar: en mikrofon, en förstärkare och en högtalare.1
Mikrofonen tar emot ljud och skickar det vidare till förstärkaren, som ökar ljudets styrka innan ljudet går till örat genom högtalaren.1
Hörapparaten är det vanligaste hjälpmedlet för hörseln.2
Det finns flera hörapparater att välja mellan, och de kan fungera lite olika. Skillnaderna mellan modellerna kan bland annat handla om hur stora de är, var de sitter och hur mycket de förstärker ljud.1
Sök efter vårdgivare som erbjuder Utprovning av hörapparater på några av våra populära platser.
Vissa hörapparater drivs med batterier och andra kan laddas upp.2
Hörapparater kan framför allt hjälpa personer som har hörselnedsättning på grund av skador på de små känselcellerna, så kallade hårcellerna, i innerörat.1
Vilken hörapparat som passar beror på vilken typ av hörselnedsättning du har och hur allvarlig den är.3
Vid en mer betydande eller komplicerad hörselnedsättning kan du behöva en hörapparat som ordineras av hörselpersonal eller andra hjälpmedel.1
Det finns praktiska gränser för hur mycket en hörapparat kan förstärka ljud.1
Om innerörat är för skadat kan en hörapparat vara verkningslös.1
Hörapparater kan sitta bakom örat eller i örat.2
En bakom-örat-apparat är den vanligaste typen av hörapparat.2
En bakom-örat-apparat leder ljudet till örat genom en tunn sladd som är kopplad till en liten högtalare eller en gjuten plastsnäcka.2
Bakom-örat-apparater finns i flera modeller och färger och kan användas tillsammans med glasögon.2
I-örat-apparater har tekniken samlad i ett skal som är gjutet för att passa ditt öra.2
De minsta i-örat-apparaterna sitter helt inne i hörselgången.2
I-örat-apparater finns i flera storlekar och fungerar på lite olika sätt.2
Vilken typ av i-örat-apparat som passar beror på din hörselnedsättning och formen på din hörselgång.2
Det finns även hörapparater som opereras in, så kallade implantat, om en vanlig hörapparat inte fungerar.2
Det finns olika typer av implantat, bland annat benledda hörapparater och kokleaimplantat. En benledd hörapparat leder ljudvibrationer genom skallbenet direkt till innerörat och förbi de delar i örat som inte fungerar. Ett kokleaimplantat består av en yttre ljudprocessor och ett inopererat implantat som stimulerar hörselnerven.2
Vid det första besöket hos audionomen får du beskriva hur du tycker att din hörsel fungerar. Du berättar också om dina behov och önskemål. Audionomen gör en hörselundersökning. Resultatet registreras i ett audiogram, som visar vilka toner du kan uppfatta. Audionomen är specialist på att utreda hörselnedsättningar. Audionomen är också en förskrivare, vilket innebär att hen bedömer ditt behov och vad du kan behöva.2
Det kan vara bra att förbereda dig inför mötet. Fundera på i vilka situationer du önskar att du hörde bättre. Tänk också på vilka miljöer du ofta befinner dig i.2
Det kan även vara bra att fundera på om du vill kunna justera dina hörapparater själv eller om du vill att justeringen ska ske automatiskt. Du kan själv komma med förslag på hjälpmedel som du tror skulle underlätta för dig att klara av din vardag. Audionomen kan också ge praktiska råd om hur du kan göra saker i vardagen på ett annat sätt. Du kan få tips om vad andra kan göra för att du lättare ska uppfatta vad de säger.2
Dina egna erfarenheter är en del av bedömningen. Beskriv gärna vilka situationer och miljöer som är viktiga för dig, så att audionomen får veta vilka behov och önskemål du har.
Audionomen föreslår lämpliga hörhjälpmedel utifrån din situation och hur du själv beskriver dina förutsättningar, behov och önskemål. De riktlinjer som finns i regionen påverkar vilka hjälpmedel audionomen föreslår. I alla regioner finns det vissa hjälpmedel som audionomen främst ska skriva ut utifrån vad du behöver. Det finns flera hörapparater att välja mellan.2 Det finns också många varianter och olika varumärken.
Be audionomen att visa olika sorter och berätta om dem. Du ska få vara delaktig i valet av hjälpmedel så mycket som det är möjligt. Tillsammans ska du och förskrivaren komma fram till vad som blir bäst för dig.2 Om det finns flera hjälpmedel inom regionen eller kommunen som kan passa dig ska förskrivaren informera om det. Om flera hjälpmedel kan passa dig ska du och förskrivaren tillsammans komma fram till vad som blir bäst för dig.
Utprovningen sker inte vid ett enda tillfälle. Du behöver komma till audionomen flera gånger för att prova ut hjälpmedel.2 Vid besöken får du därför möjlighet att ta del av olika alternativ och att vara delaktig i valet.
Det kan finnas olika typer av hörhjälpmedel och många varianter och olika varumärken. Vilket alternativ som föreslås påverkas av din situation och av hur du beskriver dina förutsättningar, behov och önskemål. Regionens riktlinjer påverkar också vilka hjälpmedel audionomen föreslår.
Om det finns flera hjälpmedel inom regionen eller kommunen som kan passa dig ska förskrivaren informera om det. Du ska då själv få välja vilket hjälpmedel du vill ha, om förskrivaren tycker att det är rimligt utifrån vad du behöver och vad hjälpmedlet kostar.
Du får oftast ta hem det hjälpmedel som audionomen har föreslagit att du ska använda. Då provas hjälpmedlet i din vardagsmiljö och du ska använda det så mycket som möjligt under testperioden. Du får oftast ta hem de hjälpmedel som audionomen har föreslagit att du ska använda. Då får du prova dem i din vardagsmiljö och använda dem så mycket som möjligt.2
När du kommer på återbesök berättar du hur det har fungerat. Beskriv gärna hur hjälpmedlet fungerade i de situationer och miljöer som du ville kunna hantera bättre. Audionomen ställer in hörapparaten så att den passar så bra som möjligt.2
Efter några besök brukar utprovningen vara färdig. Audionomen gör då en utvärdering för att följa upp att hjälpmedlet fungerar som det ska. Uppföljningen kan göras med olika mätningar eller genom att du fyller i ett frågeformulär. Audionomen gör en utvärdering för att följa upp att ditt hjälpmedel fungerar som det ska.2
Om hjälpmedlet fungerar sämre efter ett tag kan det behöva justeras. Kontakta då mottagningen som provade ut hjälpmedlet. Om dina behov har förändrats kan du få byta hjälpmedel efter en ny undersökning och en ny bedömning av dina behov.2
Kostnaden för hörhjälpmedel beror på vilken region du bor i och vilka regler som gäller där.2 Regionerna bestämmer i stor utsträckning själva vilka avgifter du ska betala, så samma hjälpmedel kan kosta olika mycket i olika delar av landet.4 Det är därför klokt att fråga audionomen eller mottagningen vad som gäller i din region innan du bestämmer dig.
Du kan få ett hörhjälpmedel på olika sätt:
Ibland är hörhjälpmedlet helt utan avgift. I andra fall kan du behöva betala en del av avgiften. Du kan också behöva betala en besöksavgift hos audionomen.2 Besöksavgiften gäller kontakten med vården och är inte samma sak som kostnaden för själva hörhjälpmedlet.
Fråga mottagningen vilka kostnader som gäller för både besöken och hjälpmedlet. Du kan också fråga om hjälpmedlet lånas, hyrs eller köps, eftersom det påverkar vad du betalar och vilka regler som gäller.
I vissa regioner kan du behöva betala mellanskillnaden om du vill ha ett dyrare hjälpmedel.2 Det betyder att regionen kan stå för en del av kostnaden, medan du själv betalar skillnaden mellan det hjälpmedel som regionen erbjuder och det dyrare alternativet.
Andra regioner säljer inte hjälpmedel alls.2 Därför kan möjligheten att köpa ett dyrare hörhjälpmedel genom regionen se olika ut beroende på var du får hjälp. Det kan vara bra att prova olika hörapparater och jämföra priserna innan du bestämmer dig.
Du kan rekommenderas att köpa ett hjälpmedel själv om du inte har de behov som krävs för att få ett hörhjälpmedel från regionen. Du kan också behöva köpa ett extra hjälpmedel privat om du vill ha ytterligare utrustning utöver det du får genom regionen.2
En del hjälpmedel räknas som egenansvarsprodukter och måste därför köpas av dig själv. Sådana produkter finns vanligtvis i ett hem och ses inte som extra utrustning. Ett exempel är en telefon. Kontakta en audionommottagning om du vill få information om var du kan köpa hörapparater eller andra hörhjälpmedel privat.
Högkostnadsskyddet för öppenvård gäller besök i den öppna hälso- och sjukvården. Öppenvård är vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus. Skyddet gäller också om du söker vård i en annan region än där du bor.4
Du betalar sammanlagt högst 1 450 kronor för besök i öppenvården under en period på tolv månader. En region kan besluta om ett lägre belopp än 1 450 kronor för högkostnadsskyddet i den regionen.5
Högkostnadsskydd för tekniska hjälpmedel bestäms av regionerna. Reglerna för högkostnadsskydd för tekniska hjälpmedel kan därför variera mellan regionerna.4 Det är alltså inte säkert att kostnaden för själva hörhjälpmedlet räknas på samma sätt som besöksavgiften hos audionomen.
Fråga regionen eller mottagningen hur högkostnadsskyddet gäller för just ditt hörhjälpmedel. Om du har frågor om en avgift ska du kontakta mottagningen där du fick vård.
En hörapparat kan hjälpa dig att höra mer i både tysta och bullriga situationer.1 Det kan göra det lättare att uppfatta ljud när omgivningen är lugn, men också när det finns andra ljud omkring dig.
Hörapparater kan framför allt förbättra hörseln och talförståelsen vid hörselnedsättning som beror på skador på hårcellerna i innerörat. Hårcellerna är små känselceller i innerörat. När de finns kvar kan de uppfatta större ljudvibrationer och omvandla dem till nervsignaler som förs vidare till hjärnan.1
Hörapparaten förstärker ljudvibrationer som kommer in i örat.1 På så sätt kan ljuden bli starkare och lättare att uppfatta. Hur mycket förstärkning som behövs beror bland annat på hur mycket hårcellerna är skadade.
En hörapparat kan hjälpa dig att lyssna, kommunicera och delta mer i vardagliga aktiviteter. Det kan ha betydelse när du samtalar med andra eller behöver uppfatta ljud i olika delar av vardagen. Du och din audionom ska välja en hörapparat som bäst passar dina behov och din livsstil. En hörapparat kan också göra det lättare att lyssna, kommunicera och delta mer i vardagliga aktiviteter.1
Om hörseln är nedsatt på båda öronen rekommenderas vanligtvis två hörapparater.1 Två hörapparater ger vanligtvis hjärnan en mer naturlig ljudsignal än en hörapparat på bara ena sidan.
Hörsel i båda öronen kan hjälpa dig att förstå tal och att lokalisera varifrån ljudet kommer.1 Det kan alltså bli lättare att uppfatta tal och att avgöra ljudets riktning.
Vilken nytta du får av två hörapparater påverkas av vilken typ av hörselnedsättning du har och hur allvarlig den är. Därför väljer du och audionomen en hörapparat som passar dina behov och din livsstil.
Digital teknik ger audionomen större flexibilitet att anpassa hörapparaten efter dina behov och olika lyssningsmiljöer. Digital teknik kan också programmeras så att vissa frekvenser förstärks mer än andra. Hörapparaten kan dessutom programmeras för att fokusera på ljud som kommer från en viss riktning.1
Det betyder att samma hörapparat kan ställas in med hänsyn till olika situationer där du lyssnar. Digital teknik kan användas i alla typer av hörapparater. Digital teknik ger audionomen större flexibilitet att anpassa hörapparaten efter dina behov och vissa lyssningsmiljöer. Tekniken kan också programmeras för att fokusera på ljud som kommer från en viss riktning.1
Många hörapparater kan kopplas trådlöst till mobiltelefoner, datorer och tv-apparater. Då kan ljud eller samtal överföras till hörapparaten med bluetooth-teknik eller annan radioteknik.2
En hörslinga kan överföra ljud från exempelvis en talares mikrofon till hörapparaten.2 I större lokaler, till exempel biografer eller föreläsningssalar, kan talarens mikrofon vara kopplad både till högtalarna och till en apparat som gör att ljudet hörs i hörapparaten.
Det finns också hörslingor som kan sättas på en stol eller runt halsen.2 Då kan du till exempel ansluta en tv eller musikspelare och höra ljudet i hörapparaten.
En hörapparat kan göra vissa ljud starkare, men den återställer inte normal hörsel. Du kan därför fortfarande behöva tid och övning för att vänja dig vid hur ljuden uppfattas med hörapparaten.1 Hörapparaten kan öka din uppmärksamhet på ljud och på var ljuden kommer ifrån, men hörseln blir inte normal igen.
Det finns praktiska gränser för hur mycket en hörapparat kan förstärka ljud. Ju större skadan på hårcellerna i innerörat är, desto mer förstärkning behövs för att kompensera för skadan. Om innerörat är så skadat att ljudvibrationer inte omvandlas till nervsignaler kan en hörapparat vara verkningslös.1
En hörapparat kan inte helt skilja ljuden du vill höra från ljuden du inte vill höra.1 Bakgrundsljud kan därför fortfarande höras, även om hörapparaten är anpassad för vissa lyssningsmiljöer. Ibland kan hörapparaten behöva justeras om du har svårt att höra det du vill fokusera på.
Det kan vara ansträngande att börja använda hörapparat, och det är vanligt att bli trött i början. Det beror på att hjärnan under lång tid har anpassat sig till den nedsatta hörseln.2 Att använda hörapparaten regelbundet kan hjälpa dig att vänja dig vid den.
En hörapparat kan kännas något obekväm i början.1 Hur länge du bör använda den medan du vänjer dig kan du fråga audionomen om. Om besvären fortsätter kan du be om stöd och hjälp från audionomen.
Den egna rösten kan låta starkare när du använder hörapparat.1 Känslan av att örat är tilltäppt och att rösten låter starkare inne i huvudet kallas ocklusionseffekten. Ocklusionseffekten är mycket vanlig hos nya användare, och audionomen kan bedöma om den går att korrigera.
Bakgrundsljud kan fortfarande höras när du använder hörapparat.1 En hörapparat kan inte helt skilja ljuden du vill höra från andra ljud. Ibland kan en justering göra det lättare att höra det du vill fokusera på.
Ett visslande ljud kan bero på att hörapparaten inte passar eller fungerar bra.1 Det kan också bero på att hörapparaten är igensatt av öronvax eller vätska. Kontakta audionomen för justering om du får ett sådant ljud.
Vissa personer som använder hörapparat kan få problem med radiostörningar från digitala mobiltelefoner.1 Problemen förekommer mer sällan eftersom både hörapparater och mobiltelefoner utvecklas. När du provar ut en ny hörapparat kan du ta med mobiltelefonen och kontrollera om den fungerar bra tillsammans med hörapparaten.
Öronvax och vätska från örat kan skada en hörapparat.1 Hörapparaten ska rengöras enligt instruktionerna. Du behöver också skydda den från värme och fukt.
En borttappad eller skadad hörapparat kan medföra att du behöver betala ersättning.2 Det gäller om du hyr eller lånar ett hjälpmedel från regionen. Därför kan det vara bra att se över dina försäkringar när du får hjälpmedlet.
Om hörapparaten fungerar sämre efter ett tag kan den behöva justeras. Kontakta då mottagningen som provade ut hjälpmedlet.
Ibland räcker en hörapparat inte, och då kan fler hjälpmedel behövas.2 Det finns olika hjälpmedel beroende på hur stor din hörselnedsättning är. Andra hjälpmedel kan till exempel hjälpa dig att uppmärksamma telefoner, dörrklockor och brandlarm genom blinkande ljus, vibrationer eller starkare ljud.
Ett hörselimplantat kan behövas om en vanlig hörapparat inte fungerar. Det finns olika typer av implantat, bland annat benledda hörapparater och kokleaimplantat.2 Ett benlett implantat leder ljudvibrationer genom skallbenet direkt till innerörat och förbi delar i örat som inte fungerar. Ett kokleaimplantat innehåller en yttre ljudprocessor och ett inopererat implantat som stimulerar hörselnerven.
För att få ett hörhjälpmedel från regionen behöver du träffa en audionom.2 Audionomen är specialist på att utreda hörselnedsättningar och är en förskrivare.
Förskrivaren bedömer vilket hjälpmedel du behöver och vad du kan behöva.2 Bedömningen utgår från din situation och hur du beskriver dina förutsättningar, behov och önskemål. Du och förskrivaren ska tillsammans komma fram till vilket hjälpmedel som blir bäst för dig.
I flera regioner behöver du en remiss för att komma till en audionom. Du kan kontakta en vårdcentral eller en öronmottagning för att få en remiss.2
Utprovningen kräver vanligtvis flera besök hos audionomen. Du får ofta ta hem det hjälpmedel som har föreslagits och prova det i din vardagsmiljö. Vid ett återbesök berättar du hur det har fungerat, och audionomen ställer in hörapparaten så att den passar så bra som möjligt. Vid det första besöket får du beskriva hur du tycker att din hörsel fungerar och berätta om dina behov och önskemål. Audionomen gör också en hörselundersökning, och resultatet registreras i ett audiogram som visar vilka toner du kan uppfatta. Du ska få vara delaktig i valet av hjälpmedel så mycket som det är möjligt.2
Reglerna för när du kan få ett hörhjälpmedel varierar mellan olika regioner.2 Regionens riktlinjer påverkar också vilka hjälpmedel audionomen föreslår. I alla regioner finns vissa hjälpmedel som audionomen främst ska skriva ut utifrån vad du behöver.
Audionomen kan ge praktiska råd om hur du kan göra saker i vardagen på ett annorlunda sätt.2 Du kan också få tips om vad andra kan göra för att du lättare ska uppfatta vad de säger.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.2 Om du väljer vård i en annan region än den där du är folkbokförd betalar du den patientavgift som gäller i regionen där du får vården.4
Om du eller ditt barn behöver särskilda hjälpmedel för att kunna följa med och delta i undervisningen ska ni kontakta skolan. Om du behöver särskilda hjälpmedel för att kunna utföra ditt arbete kan du prata med din chef.2
Du kan också kontakta Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen om arbetshjälpmedel.2 Audionomen kan berätta mer om hur det går till att ansöka om hjälpmedel.
Du behöver komma till audionomen flera gånger för att prova ut hjälpmedel. Det beror på att det finns olika typer av hörapparater, många varianter och olika varumärken att jämföra. Be audionomen att visa olika sorter och berätta om dem. Vid ett återbesök får du berätta hur hjälpmedlet har fungerat, och audionomen ställer in hörapparaten så att den passar så bra som möjligt. Vid det första besöket får du beskriva hur du tycker att hörseln fungerar och berätta om dina behov och önskemål. Audionomen gör också en hörselundersökning. Resultatet registreras i ett audiogram som visar vilka toner du kan uppfatta.2
Efter några besök brukar utprovningen vara färdig. Audionomen gör då en utvärdering för att följa upp att ditt hjälpmedel fungerar som det ska.2 Uppföljningen kan bestå av olika mätningar eller av att du fyller i ett frågeformulär.
Du får oftast ta hem det hjälpmedel som audionomen har föreslagit att du ska använda. Hemma får du prova hjälpmedlet i din vardagsmiljö och använda det så mycket som möjligt.2 På så sätt kan du märka hur det fungerar i de situationer där du brukar använda hörseln.
Sedan kommer du på återbesök och får berätta hur det har fungerat. Audionomen ställer in hörapparaten så att den passar så bra som möjligt. Du ska få vara delaktig i valet av hjälpmedel, så mycket som det är möjligt. Du kan själv komma med förslag på hjälpmedel som du tror skulle underlätta för dig att klara av din vardag. Audionomen föreslår sedan lämpliga hörhjälpmedel utifrån din situation och hur du beskriver dina förutsättningar, behov och önskemål. Det finns flera hörapparater att välja mellan. Hörapparaterna kan se nästan likadana ut men fungera lite olika, till exempel genom att vara batteridrivna eller uppladdningsbara. Tillsammans ska du och förskrivaren komma fram till vad som blir bäst för dig.2
Kontakta den mottagning som provade ut hjälpmedlet om det fungerar sämre efter ett tag. Hjälpmedlet kan behöva justeras.2 Berätta vid kontakten hur det fungerar för dig, så att audionomen kan följa upp hjälpmedlet.
Audionomen gör en utvärdering för att följa upp att ditt hjälpmedel fungerar som det ska.2 Då görs olika mätningar eller så fyller du i ett frågeformulär. Om problemen beror på att dina behov har förändrats kan en ny undersökning och bedömning behövas.
Du kan få byta hjälpmedel om dina behov har förändrats. Audionomen gör då en ny undersökning och bedömer om du ska byta hjälpmedel. Du och förskrivaren ska tillsammans komma fram till vilket hjälpmedel som blir bäst för dig.2
Om du inte är nöjd med förskrivaren du har träffat ska du kontakta chefen för mottagningen och fråga om det finns möjlighet att få träffa någon annan. Det kan finnas olika typer av hörhjälpmedel och många varianter och olika varumärken.2 Finns det flera hjälpmedel inom regionen eller kommunen som kan passa dig ska förskrivaren informera om det.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 22 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.