Blodkärlen i huden är normalt sett så tunna att de inte går att se med blotta ögat, men ibland kan de vidgas eller brista.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Kärlbehandling?
Kärlbehandling är samlingsnamnet för behandlingar av blodkärl. Behandlingarna kan reparera skadade eller sjuka kärl, ta bort blodproppar och förbättra blodflödet.1 Kärlbehandling kan därför användas när en kärlsjukdom har gjort att blodet inte kommer fram som det ska.
Det finns både behandlingar genom små hål i huden och öppna operationer. Vid kärlbehandling genom kateter förs tunna, böjliga katetrar genom blodkärlen till det område som behöver behandlas. Vid en öppen operation gör kirurgen snitt för att komma åt blodkärlet.1
Vilken behandling som passar beror bland annat på vilken kärlsjukdom du har och hur allvarlig den är.2 Även din övriga hälsa och kärlsjukdomens läge påverkar valet mellan kärlbehandling genom kateter och öppen operation.
Kärlbehandling kan användas vid flera olika kärlproblem, till exempel åderförfettning, förträngningar i kranskärl, halspulsådror och perifera artärer samt vid aneurysm.1 Åderförfettning innebär att plack samlas på insidan av artärerna och gör det svårare för blodet att passera.
Mellan 300 och 3 000 kronor.
Sök efter vårdgivare som erbjuder Kärlbehandling på några av våra populära platser.
Förträngningar i kranskärlen kan göra att blodet inte passerar som det ska. Ballongvidgning kan då öppna ett förträngt eller blockerat kärl.4 Metoden kan också användas i artärer i benen och halsen.
En kranskärlsoperation kan behövas när blodflödet till hjärtat behöver ledas förbi en eller flera förträngningar. Då skapas en ny väg för blodet runt de blockerade kranskärlen.5 Blodkärl från en annan del av kroppen används för att leda blodet förbi förträngningen.
Förträngningar i halspulsådern kan göra det svårare för blodet att nå hjärnan. En operation av halspulsådern kan då ta bort förträngningen från kärlet. Behandling av aneurysm kan minska risken för att den försvagade delen av kärlet brister.
Kärlbehandling genom kateter omfattar flera olika metoder. De kan användas för att vidga ett trångt kärl, hålla ett kärl öppet, förstärka ett svagt område eller ta bort en blodpropp.
Vid ballongvidgning förs en liten ballong till den trånga delen av artären och fylls så att placket pressas mot kärlväggen.6 Ett stent kan sedan placeras i kärlet för att hjälpa det att hålla sig öppet.
Det finns också öppen kärlbehandling av andra artärer, till exempel i benen. Då kan ett nytt blodkärl sys fast ovanför och nedanför det blockerade området så att blodet kan ta en annan väg.
Mer om hur de olika behandlingarna går till finns i avsnitten om respektive metod.
Inför en kärlbehandling går vården igenom din sjukdomshistoria och vilka läkemedel du använder. Berätta också om allergier, tidigare reaktioner mot kontrastmedel eller bedövning och om andra sjukdomar.10 Vid ballongvidgning är det särskilt viktigt att vården känner till om du använder blodförtunnande läkemedel eller läkemedel mot diabetes.
Exempel är ultraljud, angiografi, datortomografi, magnetkamera, EKG och blodprover. Vilka undersökningar som behövs beror på vilken behandling som planeras och vilket kärl som ska behandlas.
Inför en kranskärlsoperation görs undersökningar för att ta reda på hur många och stora förträngningarna är, hur hjärtat fungerar och om du har andra sjukdomar.5 Utredningen kan bland annat innehålla kranskärlsröntgen, EKG, blodprover, lungröntgen och ultraljud av hjärtat. Ibland görs även arbetsprov eller annat funktionstest.
Inför ballongvidgning behöver du fasta några timmar innan behandlingen. Du kan få dricka lite vatten för att svälja läkemedel som du inte behöver göra uppehåll med. Ibland behöver du göra uppehåll eller ändra dosen av ett läkemedel, och mottagningen informerar dig om vad som gäller.10
Före vissa öppna operationer behöver du tvätta dig med bakteriedödande tvål. Du kan också få en venkateter i armen för läkemedel, dropp och blodprover. Vid operation av halspulsådern får du före operationen en urinkateter och en venkateter.
Vid kärlbehandling genom kateter gör vården en liten punktering, vanligtvis i en pulsåder i ljumsken eller armen.1 Genom punkteringen förs en tunn slang, som kallas kateter, in i blodkärlet. Vid ballongvidgning kan behandlingen i stället gå genom en pulsåder i handleden.
Röntgenbilder i realtid används för att styra katetern till det sjuka kärlet.1 Kontrastmedel kan sprutas in genom katetern så att kärlen syns tydligare på röntgenbilderna. Du kan få lokalbedövning och läkemedel som gör dig avslappnad, men vid ballongvidgning är du vanligtvis vaken under behandlingen.
Vid ballongvidgning förs en liten ballong och ett metallnät, som kallas stent, genom katetern till förträngningen. Ballongen fylls med kontrastvätska, vilket vidgar stentet och öppnar kärlet. Därefter töms ballongen och tas bort tillsammans med katetern.10
Efter behandlingen täcks insticksstället med ett förband eller tryckförband. Om katetern fördes in genom ljumsken kan du behöva ligga kvar på rygg en tid. Efter behandling genom handleden kan du ofta komma upp ur sängen direkt.
Vid EVAR förs ett stentgraft genom katetern till bukaortan. När stentgraftet når aneurysmet fälls det ut och bildar en ny väg för blodet. Graftet leder blodet genom stentgraftet och minskar trycket på den svaga delen av aortan.
Vid en kranskärlsoperation tas ett blodkärl från en annan del av kroppen. Kärlet sys fast ovanför och nedanför förträngningen, så att blodet kan ledas förbi det blockerade området. Kärl kan tas från bröstkorgen, armen eller benen.
Under en vanlig kranskärlsoperation sövs du och kirurgen gör oftast ett snitt genom bröstbenet. En hjärt-lungmaskin kan ta över hjärtats och lungornas arbete under operationen. När de nya blodkärlen är fastsydda släpps blodet tillbaka till hjärtat, såret sys igen och bröstbenet sätts ihop med ståltråd.
Vid en operation av halspulsådern gör läkaren ett snitt på halsen där förträngningen finns. Kärlet öppnas genom snittet och förträngningen tas bort. Därefter sys kärlet och operationssåret ihop. Du kan vara vaken med lokalbedövning och lugnande läkemedel, eller sövd med narkos.
Vid en perifer bypass görs snitt ovanför och nedanför den blockerade delen av artären. Ett blodkärl från en annan del av kroppen sys fast ovanför och nedanför stoppet. Snitten stängs sedan med stygn eller häftklamrar.
Vid en öppen operation av ett bröstaortaaneurysm görs ett större snitt på sidan av bröstkorgen. Den skadade delen av aortan ersätts med ett konstgjort graft, och snittet stängs med stygn.
Efter ballongvidgning får du äta, och det är viktigt att du dricker. Du kan lämna sjukhuset samma dag om du mår bra.10 Efter en behandling genom ljumsken behöver du först stanna i sängen en tid.
Efter en kranskärlsoperation vårdas du först på intensivvårdsavdelning.5 En respirator sköter andningen de första timmarna efter operationen medan andningen påverkas av läkemedlen från narkosen. När du kan andas utan hjälp väcks du och respiratorn kopplas bort.
Efter en kranskärlsoperation stannar du vanligtvis på hjärtkirurgkliniken i sex till tio dagar. Det tar flera veckor och ibland längre att återhämta sig helt. Du får smärtlindring om du har ont, och du kan få hjälp av en fysioterapeut med att komma igång med träning.
Efter en operation av halspulsådern stannar de flesta två till tre dagar på sjukhus.3 Dagen efter operationen får du äta, dricka och röra dig som vanligt. Efter EVAR stannar du vanligtvis några dagar på sjukhuset, börjar äta och dricka när bedövningen har släppt och får hjälp att komma upp och gå när det är säkert.9
Efter kärlbehandling görs uppföljningsbesök och ibland bilddiagnostik.1 Då kontrolleras att kärlen läker och fungerar som de ska. Efter kärlbehandling genom kateter kan uppföljningen bland annat innehålla bilddiagnostik av det behandlade kärlet.
Efter en operation av halspulsådern undersöks kärlet med ultraljud ungefär fyra till sex veckor efter operationen.3 Därefter får du komma på ett uppföljande besök hos en läkare.
Efter EVAR behövs fortsatt uppföljning och bilddiagnostik för att kontrollera att stentgraftet fungerar och att inga problem har uppstått. Efter en kranskärlsoperation är återbesök vanliga under den första tiden, bland annat för att gå igenom läkemedel och återhämtning.
När du får kärlbehandling i den offentliga vården eller hos en privat vårdgivare som har avtal med en region betalar du vanligtvis en patientavgift. Hur mycket du betalar beror bland annat på vilken typ av vård du får.11 Det kan därför vara bra att fråga mottagningen vilken avgift som gäller för just ditt besök eller din behandling.
Hälso- och sjukvården i Sverige finansieras till största delen genom skatt till regioner och kommuner.11 Patientavgiften är därför bara en liten del av den faktiska kostnaden för vården. Det gäller även när vården omfattar en större behandling, till exempel ballongvidgning, kranskärlsoperation, operation av halspulsådern eller kärlbehandling genom kateter.
Regionerna kan i stort sett själva bestämma vilka patientavgifter som gäller. Avgifterna är oftast ganska lika i olika regioner, men de kan ändå skilja sig åt. Du betalar den patientavgift som gäller i den region där du får vården, även om du söker vård i en annan region än den där du är folkbokförd.11
Vid helt privat vård som inte finansieras av en region betalar du hela kostnaden själv.11 Det gäller vård som inte finansieras genom en region. Fråga därför mottagningen hur vården finansieras innan du bokar en privat behandling.
Högkostnadsskyddet gäller besök i öppenvården. Öppenvård är vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus, till exempel besök hos en läkare eller sjuksköterska eller hos en specialistläkare.11 Högkostnadsskyddet gäller även när du söker vård i en annan region än där du bor.12
Du betalar sammanlagt högst 1 450 kronor för besök i öppenvården under tolv månader.12 En region kan besluta om ett lägre belopp än 1 450 kronor i den regionen. Tolvmånadersperioden börjar räknas från ditt första besök, oavsett när under året besöket sker.
När du har betalat upp till den gräns som regionen har beslutat om får du ett frikort. Frikortet gäller resten av tolvmånadersperioden, och under den tiden betalar du inget för besök i öppenvården.12 Frikortet gäller i alla regioner i Sverige.
Högkostnadsskyddet gäller oftast inte för avgifter per dag när du är inlagd på sjukhus.12 Det gäller inte heller alltid för exempelvis vaccinationer, intyg, hälsoundersökningar eller ett uteblivet besök.
Vid sjukhusinläggning får dygnsavgiften enligt lag vara högst 130 kronor per dygn.11 Vissa regioner har ytterligare begränsningar för hur mycket du behöver betala när du är inlagd under en längre tid.
En privat sjukvårdsförsäkring eller en försäkring genom arbetsgivaren kan ha andra avgifter och villkor.11 Kontakta mottagningen eller försäkringsbolaget om du vill veta vad som gäller för din försäkring och den vård du ska få.
En viktig fördel med kärlbehandling är att blodet kan få lättare att passera genom ett kärl som har blivit trångt eller blockerat. Ballongvidgning vidgar den blockerade delen av en artär så att mer blod kan komma igenom. Vid behandlingen pressas plack mot kärlväggen, och ett stent kan hjälpa kärlet att hålla sig öppet.
En kranskärlsoperation skapar en ny väg för blodet runt ett eller flera blockerade kranskärl. Det syresatta blodet kan då ledas förbi förträngningen och nå hela hjärtat.
Vid nedsatt blodflöde i ett ben kan en perifer bypass skapa en annan väg för blodet runt den blockerade delen av artären. Denna behandling kan vara aktuell när andra behandlingar inte har hjälpt.
När hjärtat får bättre blodflöde kan besvär från kärlkramp minska. Kranskärlsoperation används bland annat för att lindra symtomen och minska risken för hjärtinfarkt.
För många blir förbättringen tydlig efter operationen. Det kan ta tid att återhämta sig helt, men de flesta mår bättre efter en kranskärlsoperation.
En förträngning i halspulsådern kan göra det svårare för blodet att passera och kan bidra till blodproppar som ökar risken för stroke. Vid en operation av halspulsådern tas förträngningen bort, vilket kan förbättra blodflödet till hjärnan.
EVAR används vid bukaortaaneurysm. Behandlingen lägger en ny insida i den försvagade delen av kroppspulsådern genom ett stentgraft. Det minskar trycket på aneurysmet och därmed risken för att det brister.
Kärlbehandling genom kateter görs genom små hål eller punkteringar i huden i stället för stora snitt. Det kan ge mindre påverkan på kroppen än öppen kärlkirurgi.
Mindre ingrepp kan också göra att återhämtningen går snabbare. Efter behandling genom kateter kan sjukhusvistelsen bli kortare än efter en öppen operation, även om återhämtningstiden beror på vilken behandling du får.
Vid EVAR är återhämtningen ofta mindre besvärlig än efter öppen kirurgi. Behandlingen kan därför innebära mindre obehag under tiden du återhämtar dig.
De mindre snitten vid kärlbehandling genom kateter kan göra att kroppen läker snabbare och att du kan återgå till dina vanliga aktiviteter tidigare än efter en öppen operation. Vilken metod som passar beror på kärlsjukdomen och ditt hälsotillstånd.
Kärlbehandling genom kateter kan ge blödning, skada på blodkärlet, dissektion eller blodpropp.1 Ballongvidgning kan också leda till en ny förträngning i kärlet, särskilt om inget stent sätts in.6
Det är alltså möjligt att en behandling som görs genom små hål i huden ändå påverkar blodkärlet eller blodflödet. Vid ballongvidgning finns dessutom en risk att kärlet blir trängre igen. Vilka risker som är viktigast beror på vilken del av kärlsystemet som behandlas och på ditt hälsotillstånd. Vid ballongvidgning kan du också få en allergisk reaktion mot kontrastmedlet eller bedövningen. Blodtrycket kan sjunka, och en stroke eller hjärtinfarkt kan inträffa, även om sådana allvarliga komplikationer inte händer ofta.6
En öppen operation innebär andra risker än kärlbehandling genom kateter. Vid en kranskärlsoperation kan komplikationer vara hjärtrytmrubbning, blödning, hjärtinfarkt, infektion, njursvikt eller stroke.16
En öppen operation av ett bröstaortaaneurysm kan orsaka blödning, stroke, hjärtinfarkt, infektion eller nedsatt njurfunktion.17 Sådan kirurgi är en stor operation, och möjliga komplikationer är bland annat störd blodförsörjning till ryggmärgen, lungproblem och svaghet i benen.
Risken vid kranskärlsoperation är större om du är äldre eller har andra sjukdomar, till exempel nedsatt njurfunktion eller lungsjukdom. Vid operation av halspulsådern påverkas risken bland annat av hur allvarlig kärlsjukdomen är, var förträngningen sitter, om du har haft stroke och om du har andra sjukdomar. Risken kan också vara högre om du är äldre eller har hjärtsjukdom, diabetes eller njursjukdom.13
Efter en kranskärlsoperation är det vanligt att vara trött och medtagen den första tiden. Återhämtningen efter en kranskärlsoperation kan ta flera veckor och ibland längre innan du är helt återställd.5 Du kan också få ont i operationsområdet eller ryggen, dålig matlust, sömnproblem och feber under de första dagarna. En övergående störning i hjärtrytmen, ofta förmaksflimmer, kan också uppstå.
Efter operation av halspulsådern kan du ha ont och må illa. Det är vanligt att vara hes och att det känns svårt att svälja under det första dygnet. Halsont är vanligt i ungefär två veckor efter operationen.8
Efter EVAR kan du bli trött och behöva smärtstillande läkemedel i några dagar.9 Du kan också få blåmärken och smärta efter behandling av ett bröstaortaaneurysm genom kateter.
Efter skleroterapi kan större behandlade vener bli knöliga eller hårda i flera månader.18 Andra möjliga besvär är rodnad, bruna linjer eller fläckar, blåmärken och små synliga blodkärl i det behandlade området. Ibland uppstår klåda eller svullnad på grund av en reaktion på det ämne som sprutats in.
En kranskärlsoperation tar inte bort själva kranskärlssjukdomen.5 Operationen kan förbättra blodflödet, men de förändringar som gjorde att du behövde operation kan finnas kvar eller uppstå på nytt.
Kranskärlsbesvär kan komma tillbaka efter operationen.5 En del personer kan också behöva en ny operation om det bildas en blockering i ett av de nya kärlen eller i ett kärl som inte var blockerat tidigare.
Ett stentgraft efter EVAR kan få ett endoläckage, vilket innebär att blod fortsätter att fylla aneurysmet efter behandlingen.9 Endoläckage kan uppstå även flera år efter EVAR. Därför kan uppföljning och bilddiagnostik behövas under lång tid, och ytterligare behandling kan ibland bli aktuell.
Efter perifer bypass kan en ny blockering i bypassgraftet göra att en ny operation behövs.14 En sådan blockering kan uppstå kort tid efter operationen eller efter flera år.
Skleroterapi fungerar inte för alla. Resultatet syns inte direkt, och större vener kan ta tre till fyra månader att förbättras. Om behandlingen inte fungerar kan en annan lösning eller en annan metod, till exempel laserbehandling, behövas.18 Även när behandlingen fungerar kan du behöva mer än en behandlingsomgång, och nya åderbråck kan bildas senare.
Vilken mottagning du kommer till beror på vilken kärlbehandling som är aktuell. En del behandlingar görs på sjukhus, medan andra görs av en specialist på en specialistmottagning. Vid kärlbehandling genom kateter kan behandlingen till exempel göras på ett sjukhus med särskild röntgenutrustning.10 Det kan också finnas flera yrkesgrupper runt dig under vården, till exempel läkare och sjuksköterska.
Vid en kranskärlsoperation får du på sjukhuset träffa de personer som du kommer att ha kontakt med där.5 Det kan vara hjärtkirurg, narkosläkare, sjuksköterska och sjukgymnast. Vid en operation av halspulsådern utförs behandlingen på sjukhus av en läkare. Vid perifer bypass kan en kärlkirurg vara den specialist som ansvarar för operationen.
Du kan fråga vårdcentralen vilken vårdnivå som passar för dina besvär och om du behöver träffa en specialist. Om du redan har kontakt med en mottagning kan du fråga hur nästa steg ser ut och vem som ansvarar för din fortsatta vård. Läs mottagningens information om förberedelser och kontaktvägar inför ett planerat besök.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.3 Du kan alltså välja en mottagning i en annan region än den där du är folkbokförd.11 Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.3 Fråga vårdcentralen eller specialistmottagningen vad som gäller innan du bokar tid.
Om du är osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.10 Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Du kan också besöka 1177.se för råd om hälsa och information om vilka mottagningar du kan kontakta. För planerad vård kan du logga in på 1177.se för att läsa din journal och göra vårdärenden.19
Mer information om när du ska söka vård finns i avsnittet om när du ska söka vård.
Vid ballongvidgning förs en liten ballong till den del av artären som är för trång eller blockerad. Ballongen fylls för att trycka placket mot kärlväggen och göra kärlet bredare, så att blodet lättare kan passera. Ett stent kan ibland placeras i kärlet för att hjälpa det att hålla sig öppet.15
Vid en bypass tas ett friskt blodkärl från en annan del av kroppen.7 Det nya blodkärlet kan vara en ven från benet eller en pulsåder från armen eller bröstet.20 Det sys fast före och efter det blockerade området, så att blodet får en ny väg runt förträngningen. Vid en kranskärlsoperation leds blodet då förbi förträngningen och kan nå hela hjärtat.5
Vid ballongvidgning är du vaken under behandlingen och får lokalbedövning. Det kan ändå kännas obehagligt eller göra lite ont i någon minut när läkaren vidgar ballongen. Det kan också vara obekvämt att ligga på det ganska hårda röntgenbordet. De flesta har inte ont efter en ballongvidgning.10
Vid skleroterapi används en mycket fin nål för att spruta in vätska eller skum i blodkärlet. Du kan känna att nålen nyper i huden och möjligen få en lätt brännande känsla.18 Det kan också kännas lite obehagligt när injektionen går in i venerna, och större vener kan ge kramp i en eller två minuter.
Själva ballongvidgningen brukar ta en till två timmar.10 Tiden beror på om läkaren behöver vidga ett eller flera kärl. Efter behandlingen kan du ibland lämna sjukhuset senare samma dag om du mår bra.
Efter en ballongvidgning kan de flesta återgå till sina vanliga aktiviteter efter ungefär en vecka. Om ballongvidgningen görs på grund av bröstsmärta kan du behöva stanna på sjukhuset över natten.15 Du kan behöva vara sjukskriven från några dagar till en vecka eller längre, beroende på hur du mår och vad du arbetar med.
Återhämtningen efter en perifer bypass kan ta sex till åtta veckor. Efter en perifer bypass kan du ha smärta eller domningar i operationssåren och svullnad i benet.14 Du kan ändå ofta återgå till arbetet efter några veckor. Efter operationen kan du behöva stanna på sjukhuset i två till fem dagar.
Ballongvidgning botar inte kranskärlssjukdom.15 Behandlingen kan öppna en förträngd eller blockerad artär, men nya plackförändringar kan ändå uppstå. Därför kan läkemedel, hälsosamma matvanor och regelbunden fysisk aktivitet behövas för att förebygga fler blockeringar.
En kranskärlsoperation lindrar symtom men tar inte bort själva kranskärlssjukdomen.5 Operationen skapar en ny väg för blodet runt förträngningen, men besvär kan ibland komma tillbaka. Läkemedel och förändringar av levnadsvanor kan hjälpa till att minska risken för att artärerna täpps till igen.
Högkostnadsskyddet gäller besök i öppenvården.11 Öppenvård är vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus, till exempel besök hos läkare eller sjuksköterska. Skyddet gäller även om du söker vård i en annan region än där du bor.
Du betalar sammanlagt högst 1 450 kronor för besök i öppenvården under tolv månader. En region kan besluta om ett lägre belopp. När du har betalat upp till regionens gräns får du ett frikort som gäller resten av tolvmånadersperioden. Frikortet gäller i alla regioner i Sverige.12
Högkostnadsskyddet gäller oftast inte för avgifter per dag när du är inlagd på sjukhus. Det innebär att dygnsavgiften på sjukhuset vanligtvis betalas separat från högkostnadsskyddet för öppenvård.12 Dygnsavgiften får enligt lag vara högst 130 kronor per dygn.11 Patientavgifterna kan variera mellan regionerna, så kontakta mottagningen eller regionen om du vill veta vad just din vård kostar.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 22 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.