Du kan behöva käkledsbehandling om du gnisslar tänder, har en öm och spänd käke, spänningshuvudvärk eller att det knäpper i käken.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Käkledsbehandling?
Käkledsbehandling är behandling av besvär från käklederna och käkmusklerna. Käkleden sitter strax framför örat, medan käkmusklerna bland annat finns vid kinden och tinningen.1 Käkleden och käkmusklerna hjälper dig att öppna och stänga munnen, tugga och röra underkäken.
Behandlingen kan riktas mot problem i käkleden eller käkmusklerna som ger smärta, stelhet eller problem att tugga.2 Besvär från käkleder och käkmuskler kan också ge ont, knäppningar eller låsningar när du gapar. Andra besvär kan vara spänningar, trötthet i käken, smärta i tänderna eller öronen, huvudvärk och upphakningar.
En käkledsbehandling kostar vanligtvis inte mer än 1 000 kronor per tillfälle.
Sök efter vårdgivare som erbjuder Käkledsbehandling på några av våra populära platser.
I käkleden finns en disk av brosk som hjälper leden att röra sig.1 Käkledsdiskens läge kan påverka käkens rörelse och ge ljud, begränsad rörelse eller smärta.4 Om käkledsdisken hamnar i vägen för käkens rörelse kan det bli svårt att gapa.
Ett ljud från käkleden betyder inte alltid att något behöver behandlas. Knäppande ljud beror oftast på att käkledsdiskens läge har ändrats. Ljud och låsningar kan kännas obehagliga men orsakar ingen skada av käken.
Käkbesvär är vanliga. Symtom från käkleder och käkmuskler finns hos ungefär var tionde vuxen.1 Käkledsbesvär kan drabba vem som helst, men är vanligare hos kvinnor än män.2
Besvär från käken kan se olika ut. En del har främst smärta, medan andra märker ljud, spänningar, trötthet, upphakningar eller låsningar. Du kan därför ha käkledsbesvär även om du inte har alla dessa symtom.
Alla käkledsljud behöver inte behandlas. Ljud utan smärta är vanliga och normalt inte ett tecken på käkledsbesvär som behöver behandling.5
Behandlingen varierar beroende på vilka besvär du har och vad som har orsakat dem.1 Målet kan vara att minska smärta, minska spänningar eller förbättra käkens rörelse och förmåga att tugga.
Vanliga behandlingar är:1
Rörelseträning kan ha som mål att öka muskelstyrkan, förbättra koordinationen, ge avslappning och minska smärta i käksystemet. Vilka rörelser som används kan bero på om du har knäppningar, upphakningar, nedsatt gapförmåga eller överrörlighet i käkleden. Vid knäppningar och upphakningar kan övningar användas när käkledsdisken ligger i ett instabilt framskjutet läge. Vid nedsatt gapförmåga kan övningar användas när käkledsdisken har förskjutits framåt och hindrar käkledens normala rörelse. Vid överrörlighet kan träningen inriktas på att stärka muskulaturen och minska risken för upphakningar eller låsningar när munnen är öppen.3 Övningar kan också användas vid knäppningar, upphakningar, nedsatt gapförmåga eller överrörlighet i käkleden.
I vissa fall används läkemedel, kortisoninjektioner eller kirurgisk behandling.1 Kortisoninjektioner kan ibland användas om du har inflammation i käkleden. Kirurgisk behandling kan till exempel innebära att käkleden undersöks eller opereras med hjälp av ett artroskop.6
Vilken behandling som passar beror alltså på typen av besvär och orsaken bakom dem. Behandlingsalternativen kan användas var för sig eller kombineras med varandra.
Vid det första besöket får du berätta om dina besvär, din allmänhälsa och om du använder några läkemedel.1 Därefter undersöker tandläkaren käken.
När undersökningen är klar får du veta vad tandläkaren har kommit fram till. Tillsammans planerar ni vilken behandling som passar bäst för dig. Behandlingen kan variera beroende på vilka besvär du har och vad som orsakat dem. Vid behov skickas remiss till en specialistmottagning.
Rörelseträning för käken kan bestå av övningar för käkleder och käkmuskler.3 Övningarna kan ha som mål att öka muskelstyrka, förbättra koordination, ge avslappning och minska smärta i käksystemet. Rörelseträning och mobilisering kan göras med eller utan motstånd. Töjning kan användas för att få spänd muskulatur att slappna av eller för att förbättra gapförmågan.
Vilka övningar du får beror på dina besvär. Rörelseövningar kan till exempel göras med små, avslappnade rörelser av underkäken upp och ner och åt sidorna utan tandkontakt.7 Vid andra övningar gapar du, för underkäken åt sidan eller framåt och gör rörelsen mot lätt motstånd med handen. Töjning kan göras med fingrarna eller med ett gapträningsredskap.
Du ska alltid ha fått en genomgång av din tandläkare innan du börjar ett rörelseprogram. När du börjar träna kan du känna lite värk eller obehag, men övningarna ska inte ge direkt smärta eller smärta som sitter kvar efteråt. Du kan gärna göra övningarna framför en spegel i början, eftersom det hjälper dig att se och kontrollera hur underkäken rör sig. Innan träningen kan käkmusklerna värmas upp i ungefär fem minuter, till exempel med en varm, fuktig handduk eller en värmekudde.8 Det gäller särskilt modifierad rörelseträning när en ledskiva i käkleden ibland hamnar ur sitt läge men glider tillbaka igen. För sådan träning måste du först ha blivit undersökt och fått en diagnos av en tandläkare.
Mellan träningspassen ska tänderna bara vara i kontakt när du äter eller sväljer. I övrigt ska käken vara avslappnad. Gör inte övningar som gör direkt ont eller ger smärta som sitter i efteråt. Det är vanligt att ett träningsprogram innehåller upprepade övningar flera gånger varje dag.
Bettskenor finns i olika varianter och material.1 Vilken bettskena som passar dig beror bland annat på dina besvär. Tandläkaren kan därför behöva välja en annan typ av skena beroende på vad som ska behandlas.
Efter att du har fått en bettskena behöver den följas upp. En bettskena bör kontrolleras efter en till två veckor för att upptäcka problem med användningen, till exempel att den spänner, sitter för löst eller känns klumpig. Behandlingen med bettskena bör utvärderas sex till tio veckor efter att skenan har justerats.9
Vid behandling med botulinumtoxin känner tandläkaren på käkmusklerna och letar efter de smärtsamma punkterna. Därefter får du läkemedlet i form av en spruta, vanligtvis i käkarna eller tinningarna. Botulinumtoxinets effekt är övergående och brukar vara ungefär tre månader, så behandlingen kan behöva upprepas. Botulinumtoxin används som ett komplement när smärta i käkmusklerna kvarstår trots annan behandling. Effekten beror på att läkemedlet blockerar signalen mellan nerv och muskel, så att den spända muskeln kan slappna av under en längre tid.10
Artroskopi i käkleden innebär att en käkkirurg undersöker eller opererar käkleden med hjälp av ett artroskop. Du är sövd under operationen, som tar mellan en halvtimme och en timme att genomföra.
Inför operationen kan du behöva förbereda dig på olika sätt. Du kan behöva göra uppehåll med vissa läkemedel eller ändra dosen.6 Du kan också behöva fasta före operationen och tvätta dig med en bakteriedödande tvållösning. Kliniken informerar dig om vad som gäller för dig.
Under operationen görs små hål i huden framför örat. Käkkirurgen går därifrån in i käkledens övre ledrum och tittar på leden. När operationen är klar tejpas hålen igen och ett förband sätts över tejpen. Förbandet ska sitta kvar i tre dagar och får inte bli blött under den tiden. Tejpen tas bort vid återbesöket, och sårskorporna som bildas försvinner av sig själva. Efter operationen får du stanna några timmar på en uppvakningsavdelning och kan sedan åka hem samma dag. Du får ett träningsprogram med instruktioner från kliniken och ska helst börja träna käken redan dagen efter operationen.6
Artrocentes innebär att käkleden renspolas genom ledpunktion.11 Vid artrocentes av käkleden avser behandlingen renspolning av leden.
Det finns inget enhetligt pris för käkledsbehandling. Tandläkare och tandhygienister bestämmer själva vilket pris de tar för olika undersökningar och behandlingar. Priserna kan därför skilja sig mellan olika tandvårdsmottagningar.12
Fråga vad undersökningen eller behandlingen kostar innan den börjar. Du har rätt att få veta priset i förväg.1 Be helst om en skriftlig prisuppgift där det också står vilket tandvårdsstöd som kan användas.
Om behandlingen består av flera steg har du rätt att få ett skriftligt behandlingsförslag med information om kostnaden och om behandlingen ingår i högkostnadsskyddet. Om det inte går att ange ett exakt pris ska du ändå få ett ungefärligt pris eller en uppskattning. Kostnaden kan ändras om du behöver fler behandlingar än vad tandläkaren först trodde, till exempel om det uppstår komplikationer eller läkningen tar längre tid. Om behandlingen blir dyrare än beräknat ska tandläkaren eller tandhygienisten informera dig så snart som möjligt.
Tandvårdsmottagningar ska ha prislistor med sina egna priser och referenspriser för de behandlingar de utför. Referenspriset är det pris som ligger till grund för beräkningen av det allmänna högkostnadsskyddet. Om mottagningens pris är högre än referenspriset är det bara referenspriset som får räknas med i högkostnadsskyddet, och du betalar själv mellanskillnaden.
Du kan jämföra priser på olika tandvårdsmottagningar genom Tandpriskollen.13 Där finns uppgifter om vad olika behandlingar kan kosta på mottagningar över hela Sverige.
Från och med den 1 januari det år du fyller 20 börjar du betala för tandvård. Om du är folkbokförd i Sverige kan du då få statligt tandvårdsstöd.12 För att stödet ska kunna användas måste tandvårdsmottagningen vara ansluten till Försäkringskassan.
Det allmänna tandvårdsbidraget är 600 kronor per år från och med det år du fyller 20 till och med det år du fyller 23. Från och med det år du fyller 24 till och med det år du fyller 65 är bidraget 300 kronor per år. Från och med det år du fyller 67 är bidraget 600 kronor per år. Bidraget kan sparas i upp till två år.12
Det allmänna högkostnadsskyddet för tandvård börjar ge ersättning när tandvårdskostnaderna enligt referenspriser överstiger 3 000 kronor under en ersättningsperiod.13 En ersättningsperiod gäller i tolv månader från det att behandlingen börjar. Du betalar hela kostnaden upp till 3 000 kronor enligt referenspriset, och därefter ersätter staten en del av kostnaden.
Högkostnadsskyddet för tandvård är skilt från högkostnadsskyddet i hälso- och sjukvården.12 Alla behandlingar ingår inte i tandvårdsstödet, och tandläkaren eller tandhygienisten ska informera dig om vad som gäller för just din behandling.
Från och med det år du fyller 67 gäller ett särskilt högkostnadsskydd. Det innebär att du bara betalar tio procent för många vanliga behandlingar.14 Undersökningar och förebyggande tandvård kostar som vanligt.
Privata olycksfallsförsäkringar kan täcka kostnader för tandskador.13 Om en tandskada har samband med ditt arbete kan den också räknas som en arbetsskada, men Försäkringskassan prövar om skadan ska godkännas.
Om du inte har råd med tandvården kan det finnas möjlighet att ansöka om lån eller dela upp kostnaden genom en avbetalningsplan.13 Om lån, avbetalningsplan eller ett billigare behandlingsalternativ inte räcker kan du kontakta socialtjänsten i din hemkommun.
Abonnemangstandvård innebär att du betalar en fast månadsavgift.14 Behandlingar som ingår i avtalet är då redan betalda genom avgiften.13 Det allmänna tandvårdsbidraget kan användas som betalning för abonnemangstandvård. Högkostnadsskyddet gäller däremot inte för avgiften eller behandlingarna som ingår i avtalet.
Rörelseträning för käken kan ha flera mål. Målen kan handla både om smärta och om hur käken fungerar i vardagen. Vilket mål som är viktigast beror på vilka besvär du har.
Träningen kan alltså rikta sig mot både spända muskler och rörelser som inte fungerar som vanligt. Vid vissa käkledsbesvär kan övningar också ha ett mer särskilt mål. När käkledsdisken ligger i ett instabilt framskjutet läge kan övningar användas vid knäppningar och upphakningar. Vid överrörlighet kan träningen syfta till att stärka muskulaturen och minska risken för upphakningar eller låsningar när munnen är öppen.
Fysioterapi kan vara ett annat alternativ. Forskning visar att manuell behandling, som är en del av fysioterapi där behandlaren använder händerna för att töja mjukdelar och muskler runt leden, kan förbättra funktionen och lindra smärta.5 En fördel med konservativ behandling är därför att den kan rikta sig mot både rörelseförmåga och smärta utan att käkleden, tänderna eller bettet förändras permanent.
Botulinumtoxin har en muskelavslappnande effekt. Det kan få en spänd och smärtande käkmuskel att slappna av under en längre tid. När muskeln slappnar av kan det bli enklare att genomföra rörelseträning. Effekten är övergående och varar ungefär tre månader, vilket innebär att effekten inte är permanent.
Artrocentes innebär att käkleden renspolas genom en ledpunktion. Studier har visat god effekt av artrocentes vid symptomatisk degenerativ ledsjukdom. En systematisk översikt har också visat att artrocentes kan förbättra gapförmågan och minska smärta vid diskförskjutning. I ett odontologiskt faktablad anges en rapporterad lyckandefrekvens på 75–90 procent.
Många käkledsproblem är tillfälliga och kan gå över av sig själva. Enkla behandlingar kan därför vara tillräckliga.5 Det kan göra det möjligt att börja med mindre omfattande åtgärder innan mer komplicerad behandling övervägs.
En stegvis strategi innebär att konservativ behandling rekommenderas och att behandlingar som permanent förändrar käkleden, tänderna eller bettet undviks.5 Det är också en fördel att flera käkledsproblem inte blir värre och kan förbättras med enkla behandlingar.
Vilken behandling som passar dig beror på typen av käkledsbesvär och på hur du påverkas av dem. Målet är att välja en behandling som kan hjälpa mot just dina besvär utan att göra större förändringar än vad som behövs.
Det finns begränsad evidens för många behandlingar av käkfunktionsstörning. För bettskenor finns det inte mycket forskning som visar om de förbättrar smärtan vid käkfunktionsstörning. Om en bettskena föreslås ska den inte vara utformad för att förändra bettet permanent. Om bettskenan gör mer ont ska du berätta det för tandläkaren eller vårdgivaren.5 Effekten av rörelseträning kan också dröja, och det kan ta upp till ett par månader innan du märker resultat. Lätt, kortvarig smärta kan förekomma den första tiden efter träningen. För att behandlingen ska fungera bra behöver övningarna upprepas flera gånger varje dag och följas upp regelbundet, särskilt i början.15 Därför rekommenderas ofta enklare behandlingar först, medan behandlingar som ändrar käkleden, tänderna eller bettet permanent bör undvikas när det finns andra alternativ.
Evidensen för läkemedelsbehandling av orofacial smärta är låg.16 Vid valet av läkemedel behöver vårdgivaren därför väga samman möjlig effekt, risken för biverkningar, dina önskemål och kostnaden.
Botulinumtoxinets effekt är övergående och varar ungefär tre månader.10 Behandlingen kan därför behöva upprepas. Hur många behandlingar som behövs och hur ofta de behöver ges kan variera beroende på hur stora besvär du har.
Artrocentes har begränsad effekt vid mer avancerade tillstånd med sammanväxningar i leden.11 Metoden har i studier visat varierande resultat, och effekten kan därför skilja sig mellan olika personer.
Efter botulinumtoxin kan du bli röd, svullen och öm på stället där du fick sprutan.10 Du kan också få ett blåmärke. Dessa biverkningar är övergående och minskar i samma takt som effekten av botulinumtoxin.
Botulinumtoxin kan ge sämre tuggkraft och obehag när du tuggar.10 Du kan även bli stel i käken eller få huvudvärk. Symtom som liknar influensa kan också förekomma. Mer ovanliga biverkningar är allergisk reaktion, påverkan på ansiktsnerven, muntorrhet och trötthet.
Efter artroskopi kan käkleden vara öm i ungefär en vecka. Bettet kan också kännas annorlunda under den första veckan.6 Gapförmågan är begränsad under den första tiden, och du får inte äta hård mat under den första veckan efter operationen.
Kom ihåg att även rörelseträning kan ge tillfällig värk eller obehag när du börjar. Övningar ska inte ge direkt smärta eller smärta som sitter kvar efteråt. Om du har fått ett träningsprogram efter en operation ska du följa instruktionerna från kliniken.
Komplikationer efter artroskopi är sällsynta, men svullnad kan förekomma.6 Svullnaden brukar försvinna efter ett par dagar.
En nerv som påverkar förmågan att höja ögonbrynet kan påverkas efter artroskopi.6 Påverkan försvinner oftast efter ett par dagar.
Öppen kirurgi innebär permanenta förändringar av käkleden. Det saknas långtidsstudier om säkerheten och effekten av öppen kirurgi vid käkfunktionsstörning.5 Därför behöver du få tydlig information om möjliga fördelar och risker innan du tar ställning till en sådan behandling.
Behandlingar som ändrar bettet kan i vissa fall förvärra problemen.5 Det finns inte tillräckligt med stöd för att sådana behandlingar fungerar mot käkfunktionsstörning, och de kan ibland göra besvären värre. Det gäller till exempel behandlingar där tänder slipas, kronor sätts in eller tandställning används för att ändra tandläget.
Det är också viktigt att känna till att botulinumtoxin mot käkfunktionsstörning har blandade forskningsresultat. Det är fortfarande oklart hur effektiv behandlingen är för att lindra symtom vid käkfunktionsstörning. Prata med tandläkaren om vad behandlingen kan innebära i just ditt fall innan du väljer en metod.
En tandläkare är vanligtvis den första kontakten när du har besvär från käken.1 Tandläkaren kan hjälpa dig att ta reda på vad besvären beror på och ge behandling. Vid undersökningen får du berätta om dina besvär, din allmänhälsa och om du använder några läkemedel. Tandläkaren undersöker sedan käken och kan ibland behöva göra en röntgenundersökning.
Om tandläkaren bedömer att du behöver mer specialiserad hjälp kan du få en remiss till en specialistmottagning.1 En remiss är en hänvisning från en vårdgivare till en annan mottagning. Du kan fråga tandläkaren vad remissen gäller och vilken mottagning den skickas till.
En fysioterapeut kan vara aktuell om du har smärta eller spänningar i nacke eller hals som du inte tidigare har sökt vård för.1 Då kan fysioterapeuten hjälpa till med besvär från nacke eller hals som kan ge liknande symtom i käke, ansikte och huvud.
Vid vissa käkledsluxationer kan du behöva hjälp av en käkkirurg eller bettfysiolog.17 Käkledsluxation betyder att käken kan hoppa ur led när du gapar. Ibland kan sådana besvär behöva tas om hand av odontologisk expertis, till exempel en käkkirurg eller bettfysiolog.
Du kan själv välja vilken tandläkare eller tandhygienist du vill gå till och på vilken ort du vill få tandvård. Du kan välja mellan Folktandvården och en privat tandvårdsmottagning.12 Om du vill byta mottagning kan du därför kontakta den mottagning du själv föredrar och boka tid.
För att tandvårdsstödet ska kunna användas måste mottagningen vara ansluten till Försäkringskassan.12 De flesta tandvårdsmottagningar är anslutna, men du kan fråga om detta när du bokar tiden.
Om du behöver tolk ska du säga till när du bokar besöket.1 Du kan få hjälp av en språktolk om du inte pratar svenska, och mottagningen kan informera om vad som gäller för dig.
När du bokar kan du också berätta kort vilka besvär du har och fråga vilken yrkesperson som passar bäst för ditt första besök. På så sätt kan mottagningen planera kontakten utifrån den hjälp du behöver. Läs mer i avsnittet om hur en käkledsbehandling går till. Läs mer om dina rättigheter i tandvården på 1177.
Vilken behandling passar vid käkledsbesvär? Behandlingen varierar beroende på vilka besvär du har och vad som orsakat dem. Vanliga behandlingar är råd om vad du kan göra själv, bettskena, avslappningsövningar och rörelseträning för käken.1 Ibland används också läkemedel eller kortisoninjektioner.
Vem planerar behandlingen? Tandläkaren undersöker käken genom att bland annat mäta hur stort du kan gapa och se hur käken rör sig. När undersökningen är klar får du veta vad tandläkaren har kommit fram till, och tillsammans planerar ni vilken behandling som passar bäst för dig.1 Vid behov skickas remiss till en specialistmottagning.
Kan jag börja med övningar direkt? Du ska alltid ha fått en genomgång av din tandläkare innan du börjar ett rörelseprogram. I början kan övningar framför en spegel hjälpa dig att se och kontrollera hur underkäken rör sig. Det är särskilt viktigt om du ska göra modifierad rörelseträning, eftersom du först måste ha gjort en undersökning och fått en diagnos av en tandläkare.8
Vad ska jag tänka på när jag tränar? När du börjar med träningen kan du känna lite värk eller obehag. Gör inte övningar som gör direkt ont eller ger smärta som sitter i efteråt.8 Tandläkaren visar hur rörelseövningarna ska göras och kan börja med en eller ett par övningar åt gången.
När kan jag märka resultat? Det kan ta upp till ett par månader innan du märker något resultat av rörelsebehandling. För ett bra resultat är det viktigt att upprepa rörelseövningarna flera gånger varje dag.15 Träningspassen behöver också följas upp regelbundet, särskilt i början.
Är det normalt att få ont efter träningen? Lätt och kortvarig smärta kan komma den första tiden efter träningen.15 När du börjar träna kan du också känna lite värk eller obehag. Övningarna ska däremot inte ge direkt smärta eller smärta som sitter kvar efteråt.
Behöver jag opereras om jag har käkledsbesvär? Vid käkledsbesvär bör icke-invasiv behandling provas först.11 Sådan behandling kan till exempel vara bettskena, gapträning eller läkemedel. Om behandlingen inte ger tillräcklig effekt kan kirurgisk behandling ibland bli aktuell.
När kan kirurgi övervägas? Kirurgi bör enligt NIDCR övervägas först om leden är förstörd eller om du har svåra symtom trots andra behandlingar. Öppen kirurgi innebär permanenta förändringar av käkleden. Det saknas långtidsstudier om säkerheten och effekten av öppen kirurgi vid käkfunktionsstörning, så fråga tandläkaren vilka andra alternativ som finns och vilka risker behandlingen innebär.5
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 22 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.