Hyperhidros, eller överdriven svettning som det också kallas, är ett tillstånd som kan medföra hinder i det vardagliga livet.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Svettbehandling?
Alla människor svettas. Svettning hjälper kroppen att kyla ner sig och hålla rätt kroppstemperatur. Överdriven svettning innebär att du svettas så mycket att det känns besvärligt i vardagen. Det finns ingen fast gräns för vad som räknas som överdriven svettning, utan det är din egen upplevelse som avgör.1
Överdriven svettning är vanligast i armhålorna, handflatorna och på fotsulorna.2 Den kan också förekomma i ansiktet, underlivet och ljumskarna. Överdriven svettning kallas också hyperhidros. Svettkörtlar finns överallt på kroppen, men är vanligast i handflatorna och på fotsulorna. Svettning styrs av den del av nervsystemet som du inte kan kontrollera med viljan. Svett hjälper kroppen att kyla ner sig och hålla rätt kroppstemperatur.1
Vid överdriven svettning kan du uppleva att huden blir kall och blöt. Olika personers svett kan lukta på olika sätt, och din egen svett kan också lukta olika vid olika tillfällen.1
Vid primär överdriven svettning är svettkörtlarna överaktiva, men den bakomliggande orsaken är inte känd. Besvären påverkar oftast handflatorna, fotsulorna eller armhålorna.
Mellan 2 500 och 20 000 kronor.
Läs mer om svettningar (Vården.se)
Sök efter vårdgivare som erbjuder Svettbehandling på några av våra populära platser.
Sekundär överdriven svettning kan bero på sjukdomar eller hormonförändringar i kroppen. Då är det vanligt att svettas mer över hela kroppen. Möjliga orsaker är diabetes, klimakteriebesvär, biverkningar av läkemedel, alkohol, övervikt samt oro och ångest.1
Vanliga situationer som kan göra att du svettas mer är fysisk ansträngning, varmt klimat, infektion, stress eller oro. Du kan också svettas mer i ansiktet när du äter starkt kryddad mat. Sådana orsaker är inte alltid samma sak som överdriven svettning, men de kan påverka hur mycket du svettas. Överaktiva svettkörtlar tillverkar mer svett än vanligt. Vid primär överdriven svettning kan besvären komma i perioder, så kallade skov. Psykisk stress kan öka besvären, men brukar inte vara orsaken till att svettkörtlarna är överaktiva. Överdriven svettning kan i stället göra att du mår psykiskt dåligt.1
Vid sekundär överdriven svettning kan svettningarna vara ett tecken på en bakomliggande sjukdom. De kan också vara en biverkning av ett läkemedel.3 Om du misstänker att ett läkemedel påverkar svettningarna behöver det bedömas av vården.
Överdriven svettning kan ge olika besvär i vardagen. Hand svett kan göra det svårt att hålla i papper och annat material. Svettningarna kan också orsaka hudbesvär eller infektioner i huden.1
Besvären kan påverka socialt umgänge. Du kan känna dig generad när du svettas eller börja undvika andra människor och aktiviteter.3 Överdriven svettning kan därför påverka hur du fungerar i vardagen och hur du mår psykiskt. Du kan också tycka att det är svårt att ta andra människor i hand när händerna är svettiga.1 Långvarig svettning kan irritera huden och leda till klåda eller inflammation. På fötterna kan huden spricka eller fjälla. Besvären kan göra att du ändrar dina rutiner för att dölja svettningarna.3
Kontakta en vårdcentral om du svettas så mycket att det stör dig i vardagslivet och antiperspiranter inte hjälper.1
Kontakta en vårdcentral om du har kraftiga svettningar tillsammans med trötthet, viktnedgång, hjärtklappning, långvarig feber eller nattsvettningar.1
Det finns också publicerade beskrivningar av andra omständigheter som kan vara viktiga vid bedömningen av överdriven svettning. Det gäller om besvären har funnits i minst sex månader, förekommer minst en gång i veckan, finns i familjen eller om du tar läkemedel för en annan sjukdom.4 Dessa uppgifter kan du ta upp när dina besvär bedöms.
På vårdcentralen får du berätta om dina besvär och hur du mår i övrigt. Det hjälper vårdgivaren att förstå hur svettningarna visar sig och att bedöma vilken utredning som behövs. En läkare gör en kroppsundersökning vid bedömningen. Du kan också få lämna blodprover.1 Vårdgivaren frågar också om din sjukdomshistoria när överdriven svettning ska bedömas. Bedömningen kan omfatta hur länge svettningarna har funnits. Vårdgivaren kan använda det du berättar och resultatet av kroppsundersökningen för att ställa diagnosen överdriven svettning. En hudläkare kan hjälpa dig att hitta en behandling som passar. Vilken behandling som kan vara aktuell beror bland annat på vilken del av kroppen som påverkas. Den kan också bero på hur svåra besvären är och vilka behandlingar som fungerar för dig.3 Det finns inte en behandling som fungerar bra för alla.
En vårdgivare kan använda en fysisk undersökning och din sjukdomshistoria för att ställa diagnosen överdriven svettning.3 Bedömningen kan också handla om att undersöka om svettningarna kan bero på något annat. Blodprover eller bilddiagnostik kan då användas för att undersöka vad som orsakar symtomen.
Vid ett stärkelse-jod-test applicerar vårdgivaren en jodlösning på det svettiga området och strör stärkelse över lösningen. Områden med överdriven svettning blir mörkblå vid testet. Testet kan alltså visa var på huden svettningen är överdriven. Vid ett papperstest kan vårdgivaren väga papperet efteråt för att bedöma hur mycket svett som har samlats upp. Blodprover kan tas för att undersöka vad som orsakar symtomen. Bilddiagnostik kan ge bilder under huden i samma syfte.3
Vid ett papperstest placeras särskilt papper på det berörda området för att suga upp svett.3 Papperet kan senare vägas för att mäta hur mycket svett som har samlats upp.
Blodprover eller bilddiagnostik kan användas för att undersöka vad som orsakar symtomen.3 Vilka tester som används beror på vad vårdgivaren behöver undersöka.
Antiperspiranter kan vara receptfria eller receptbelagda och kan rekommenderas av en vårdgivare. En antiperspirant minskar svettningen, medan en deodorant framför allt döljer lukt. Det finns också antiperspiranter med extra stark effekt på apotek. En vårdgivare kan rekommendera receptfria eller receptbelagda antiperspiranter.3 Antiperspiranter kan också finnas som produkter med styrka anpassad för behandling. Om du använder antiperspirant på händerna kan den användas efter att du har tvättat händerna. För fötterna kan samma typ av produkt som används i armhålorna användas, men separata produkter behövs för att bakterier och svamp från fötterna inte ska föras över till armhålorna.1
Läkemedel som minskar svettningar kan användas för att minska symtomen.1 Sådana läkemedel kan däremot ge biverkningar som kan vara besvärliga, till exempel muntorrhet. Läkemedel som minskar svettningar kan vara tabletter.4 Vilka läkemedel som kan användas beror på bedömningen av dina besvär och behandlingsalternativen.
Vid behandling med svag elektrisk ström placeras händer eller fötter i en grund behållare med kranvatten medan en apparat leder en svag elektrisk ström genom vattnet. En behandling med jontofores tar 10–20 minuter.3 Behandlingen kan behöva upprepas. Behandling med svag elektrisk ström kan även göras med en våt platta.4 En särskild apparat leder då en svag elektrisk ström genom vatten eller en våt platta. Behandlingen kan över tid blockera svettkörtlarna. Utrustningen kan i vissa fall göra det möjligt att genomföra behandlingen hemma.3
Botox kan injiceras i en överaktiv nerv och stoppa svettproduktionen under flera månader. Botoxbehandling behöver upprepas.3 På 1177.se används namnet botulinumtoxin för den verksamma substansen i behandlingen, och Botox är ett exempel på ett läkemedel som innehåller substansen. Botox blockerar nervimpulserna som går till svettkörtlarna. Då svettar du mindre. Behandlingen brukar behöva ges ungefär en gång i halvåret.1
Mikrovågsbehandling använder en apparat mot det berörda hudområdet för att avge värmeenergi som förstör svettkörtlar permanent. Mikrovågsbehandling är ungefär en timme lång och genomförs på vårdgivarens mottagning. Vid mikrovågsbehandling placeras apparaten mot det hudområde som berörs. Apparaten avger värmeenergi som förstör svettkörtlarna permanent.3
Det finns inte en behandling som fungerar bra för alla. En vårdgivare eller hudläkare kan hjälpa dig att hitta behandlingar som passar det område på kroppen som påverkas, hur svåra besvären är och hur du svarar på behandlingen.
Om andra behandlingar inte fungerar tillräckligt bra och besvären fortsätter kan en vårdgivare överväga kirurgi. Ett kirurgiskt alternativ är endoskopisk torakal sympatektomi. Det innebär att kirurgen skär av en nervsignal som styr svettkörtlarnas svettproduktion. Endoskopisk torakal sympatektomi är en mindre omfattande typ av operation. Vid operationen stänger kirurgen av nervsignalen som får svettkörtlarna att producera svett.3
Svettkörtlar kan avlägsnas med laser, skrapning, utskärning eller fettsugning. Kirurgi är ett behandlingsalternativ när andra behandlingar inte har fungerat tillräckligt bra. Prata med kirurgen om möjliga biverkningar innan du tar ställning till behandlingen. Vid en operation kan kirurgen alltså avlägsna svettkörtlar med flera olika metoder. Metoden kan vara laser, skrapning, utskärning eller fettsugning.3
När du får svettbehandling i hälso- och sjukvården får du oftast betala en patientavgift.5 Hur mycket du betalar beror bland annat på vilken typ av vård du får. Det kan till exempel handla om ett besök i öppenvården hos en läkare eller annan vårdpersonal.
Regionerna kan i stort sett själva bestämma vilka patientavgifter som ska gälla. Avgifterna är oftast ganska lika mellan regionerna, men de kan ändå skilja sig åt. Du betalar den patientavgift som gäller i den region där du får vården, även om du söker vård i en annan region än den där du är folkbokförd.5
Svettbehandling kan ges av en offentlig vårdgivare eller av en privat vårdgivare som har avtal med en region. Då gäller de patientavgifter som regionen har bestämt. Om du väljer helt privat vård som inte finansieras av en region får du däremot betala hela vårdkostnaden själv.5
Priset för svettbehandling kan därför bero på var du får behandlingen och vilken vård som ges. Fråga mottagningen vad just din behandling kostar innan behandlingen börjar.
Högkostnadsskyddet för öppenvård gäller för besök i vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus.5 Det kan till exempel vara ett besök hos en läkare eller sjuksköterska på en vårdcentral eller hos en specialistläkare.
Högkostnadsskyddet innebär att du sammanlagt betalar högst 1 450 kronor för besök i öppenvården under tolv månader, om regionen inte har beslutat om ett lägre belopp.6 Tolvmånadersperioden börjar räknas från ditt första besök, oavsett när under året besöket sker.
När du har betalat upp till den högkostnadsgräns som gäller får du ett frikort. Frikortet gäller under resten av tolvmånadersperioden, och under den tiden betalar du inget för dina besök i öppenvården.6
Högkostnadsskyddet gäller också om du söker vård i en annan region än där du bor.5 Frikortet gäller i alla regioner i Sverige.6 I de flesta regioner kan du logga in på 1177.se för att se hur mycket du har kvar att betala innan du får ett frikort.
En privat sjukvårdsförsäkring eller en sjukvårdsförsäkring genom din arbetsgivare kan ha andra avgifter och villkor när du använder försäkringen.5 Det kan därför vara viktigt att kontrollera vad försäkringen omfattar och vilka kostnader du själv kan behöva betala.
Högkostnadsskyddet för öppenvård gäller inte automatiskt för vård som ges helt privat utan finansiering från en region. I sådan vård kan du behöva betala hela kostnaden själv. Kontakta mottagningen eller försäkringsbolaget om du vill veta vilka villkor som gäller för dig.
Målet med svettbehandling är att minska besvären när överdriven svettning påverkar vardagen. Vilken behandling som kan vara aktuell beror bland annat på vilken del av kroppen som påverkas, hur svåra besvären är och vilka behandlingar som fungerar för dig.
Det finns inte en behandling som fungerar bra för alla med överdriven svettning. En hudläkare kan hjälpa till att hitta en behandling som passar dina besvär. Behandlingen kan anpassas efter vilken del av kroppen som påverkas och hur svåra besvären är. En vårdgivare kan hjälpa dig att hitta ett alternativ som minskar symtomen.3 Målet är att du ska kunna hantera överdriven svettning bättre i vardagen.
När behandlingen minskar svettningarna kan det bli lättare att hantera sådant som annars påverkas av besvären. Överdriven svettning kan göra det svårt att ta andra människor i hand, hålla i papper och annat material eller delta i socialt umgänge.
Överdriven svettning kan också göra att du ändrar dina rutiner för att dölja symtomen. När symtomen minskar kan det därför bli lättare att delta i aktiviteter som du annars undviker. Överdriven svettning kan påverka ditt psykiska mående. Om besvären påverkar ditt psykiska mående eller ditt sociala liv kan en vårdgivare hjälpa dig att hantera symtomen.3
Tiden tills du märker skillnad beror på vilken behandling du får. För vissa behandlingar kan förbättring märkas direkt, medan det för andra kan ta några veckor till månader innan symtomen förändras. Tiden tills symtomen minskar varierar mellan olika behandlingar. En vårdgivare kan berätta vad du kan förvänta dig av den behandling du får.3
Botox kan stoppa svettproduktionen under flera månader.3 Botoxbehandling behöver upprepas.1
Vid generaliserad överdriven svettning kan besvären försvinna om du och vårdgivaren behandlar eller hanterar den bakomliggande orsaken. Alla fall av generaliserad överdriven svettning går inte att bota.3
Det finns flera behandlingar mot överdriven svettning, men ingen behandling fungerar bra för alla. Vilken behandling som kan vara aktuell beror bland annat på vilken del av kroppen som påverkas, hur svåra besvären är och vilka behandlingar som fungerar för dig. Det betyder att en metod som hjälper en person inte behöver ge samma resultat för en annan. Behandlingen kan därför behöva anpassas efter vilket område på kroppen som svettas mest. Hur svåra besvären är påverkar också vilken behandling som kan vara aktuell. Vårdgivaren kan hjälpa dig att hitta behandlingsalternativ som passar dina besvär och som kan hantera symtomen. Det kan göra valet av behandling mer omfattande än att bara prova en enda metod. Olika behandlingar har också olika tidsförlopp innan du märker en förändring. För vissa behandlingar kan förbättring märkas direkt. För andra kan det ta några veckor till månader innan symtomen förändras.3 Det kan vara viktigt att känna till tidsförloppet innan du bedömer om behandlingen hjälper.
Överdriven fokal svettning har ingen botande behandling. Behandlingar kan i stället hjälpa dig att minska symtomen och förbättra livskvaliteten.3 Om svettningen finns över hela kroppen kan den ibland försvinna när en bakomliggande sjukdom eller annan orsak behandlas, men alla fall går inte att bota.
Effekten kommer inte alltid direkt. För vissa behandlingar kan du märka en förbättring omedelbart, medan det för andra kan ta några veckor till flera månader innan symtomen förändras.3 Tiden varierar mellan olika behandlingar, så det kan vara svårt att bedöma resultatet efter bara en kort tid.
Botoxbehandling behöver vanligtvis upprepas ungefär en gång i halvåret.1 Botox kan stoppa svettproduktionen under flera månader, men effekten är därför inte permanent. Även behandling med svag elektrisk ström kan behöva upprepas.3
Alla behandlingsformer kan ha möjliga biverkningar. Vilka besvär som kan uppstå beror på vilken metod som används och vilket hudområde som behandlas. Möjliga biverkningar är:
Hudbesvär kan vara särskilt besvärliga när behandlingen redan riktas mot ett område där huden är känslig eller ofta utsätts för fukt. Färgförändringar kan göra att huden ser annorlunda ut efter behandlingen. Skador på kläder kan också vara en praktisk nackdel, eftersom behandlingen kan påverka klädernas färg eller material.
Läkemedel som minskar svettningar kan ge biverkningar som upplevs som besvärliga. Muntorrhet är ett exempel på en sådan biverkning.1 Även andra läkemedel mot överdriven svettning kan ha biverkningar. Därför kan det vara en nackdel om du behöver avbryta eller byta behandling på grund av besvär, även om den ursprungliga behandlingen var tänkt att minska svettningarna. Du kan fråga vårdgivaren vilka biverkningar som är möjliga innan behandlingen börjar. Vårdgivaren kan också ge den mest aktuella informationen om den behandling som erbjuds.3 Innan du börjar med en behandling är det därför viktigt att få information om vilka biverkningar som kan förekomma med just den behandling som erbjuds.
Kirurgi kan ge varaktig effekt vid ihållande svettning som inte svarar på andra behandlingar. Samtidigt kan kirurgi ha möjliga biverkningar, och dessa behöver diskuteras med kirurgen innan du tar ställning till behandlingen.3 Ett ingrepp kan därför innebära en större omfattning än behandlingar som görs med läkemedel eller annan lokal behandling.
Om svettningen beror på en annan sjukdom beror behandlingen på vad som orsakar svettningen.4 Det kan innebära att fokus behöver ligga på den bakomliggande sjukdomen eller orsaken, i stället för att enbart behandla själva svettningen.
Vårdgivaren kan ge den mest aktuella informationen om möjliga biverkningar av den behandling som erbjuds.3 Be att få veta vilka besvär som kan uppstå, hur länge behandlingen brukar ha effekt och när du kan förvänta dig förändrade symtom. Då kan du väga behandlingens möjliga nytta mot dess begränsningar och biverkningar tillsammans med vårdgivaren.
Vårdcentralen är oftast en bra första kontakt när du vill få hjälp med överdriven svettning. Där kan du berätta om besvären och hur du mår i övrigt. Det hjälper läkaren att förstå hur svettningarna påverkar dig och vilken utredning som kan behövas.
På vårdcentralen får du berätta om dina besvär och hur du mår i övrigt. Du får träffa en läkare som gör en kroppsundersökning. Du kan också få lämna blodprover.1 Blodprover kan vara en del av utredningen när vårdgivaren behöver undersöka vad som orsakar symtomen.
En allmänläkare på vårdcentralen kan hjälpa till med den första bedömningen. En hudläkare kan hjälpa dig att hitta en behandling för överdriven svettning.2 Vilken vårdgivare du träffar beror på hur vården är organiserad och vilken hjälp du behöver.
Du kan läsa mer om undersökningar och behandlingar i avsnitten om hur svettbehandling går till och om behandlingsmetoder.
Vid mycket svåra besvär kan du behöva komma till en hudläkare.1 Då kan det behövas en remiss från vårdcentralen. En remiss är en hänvisning från en vårdgivare till en annan mottagning eller specialist.
Du kan använda 1177 när du behöver sjukvårdsrådgivning eller vill få råd om vad du kan göra själv. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Du får då hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.1
Du kan själv välja mottagning. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1 Kontrollera därför med mottagningen vilka regler som gäller innan du bokar tid.
Du kan också använda 1177.se för att hitta vård och läsa mer om olika mottagningar. Om du redan har fått vård och undrar över kostnaden kan du kontakta mottagningen där du fick vård.
Överdriven svettning kallas också hyperhidros.1 Det betyder att svettningen blir ett eget besvär, och den kan påverka hur du mår och fungerar i vardagen.3 Besvären kan finnas i vissa delar av kroppen eller över större delar av kroppen.
Överdriven svettning kan bero på överaktiva svettkörtlar, en annan sjukdom eller ett läkemedel. När svettkörtlarna är överaktiva är orsaken inte alltid känd.1 Om svettningen beror på en annan sjukdom eller på ett läkemedel behöver orsaken vägas in när behandlingen planeras.
Behandlingar kan omfatta tabletter, hudkräm, behandling med svag elektrisk ström, Botoxinjektioner eller kirurgi.4 Läkemedel som minskar svettningar kan användas för att minska symtomen.1
Vilken behandling som passar beror bland annat på vilket område som påverkas och hur svåra besvären är. Det finns inte en behandling som fungerar bra för alla med överdriven svettning.3 Läkemedel som minskar svettningar kan ge biverkningar som kan vara besvärliga, till exempel muntorrhet.1 För vissa behandlingar kan du märka förbättring direkt, medan det för andra kan ta några veckor till månader innan symtomen förändras.3 En hudläkare kan hjälpa till att hitta en behandling som passar dina besvär.
Det finns ingen botande behandling för fokal överdriven svettning, men behandlingar kan minska symtomen.3 Fokal överdriven svettning innebär att besvären främst finns i vissa områden, till exempel händerna, fötterna eller armhålorna. Botox kan minska svettproduktionen under flera månader, men Botoxbehandling behöver upprepas.1
Generaliserad överdriven svettning kan försvinna när den bakomliggande orsaken behandlas eller hanteras, men alla fall går inte att bota.3 Om svettningen beror på en sjukdom eller ett läkemedel beror behandlingen på vad som orsakar svettningen.4 En vårdgivare kan hjälpa dig att hitta behandlingsalternativ som hanterar symtomen.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 22 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.