Smärtbehandling kan vara aktuellt om du har akut, kronisk eller långvarig smärta på grund av skada, sjukdom eller annat tillstånd.
Att känna smärta är en grundläggande skyddsmekanism för människans överlevnad. Svår och långvarig smärta är dock en stor belastning för både psyket och kroppen. Signalerna om att du har ont någonstans leds nämligen via centrala nervsystemet, och där är nervbanorna för smärta och känslor tätt sammankopplade och har inverkan på varandra. Långvarig smärta kan på så vis leda till oro, nedstämdhet, sömnlöshet och depression.
Smärtbehandling förknippas vanligtvis med kronisk och långvarig smärta, men även vid akut smärta har du rätt till kortvarig smärtbehandling.
Akut smärta uppstår ofta plötsligt och är normalt sett ett resultat av någon slags skada. Det kan till exempel handla om att du sträckt ryggen efter ett tungt lyft eller att du brutit ett ben vid en olycka. Akut smärta går över av sig själv och försvinner vanligtvis när skadan läkt. Det finns kortvariga smärtbehandlingar som kan lindra smärtan fram till dess.
Kronisk smärta är till skillnad från den akuta smärtan oftast relaterad till sjukdomar eller underliggande dysfunktioner som finns kvar en längre tid. Om du haft ont i över tre månader brukar smärtan klassas som kronisk, och om du då inte redan träffat en läkare för att hitta orsaken är det väldigt viktigt att göra det.
Det finns ett stort antal sjukdomar och tillstånd där smärtan kan lindras genom smärtbehandling. Nedan kan du läsa mer ingående om några av de vanligaste smärttillstånden som smärtbehandlingsverksamheter brukar hjälpa till med.
Mer än var tionde cancerpatient får inte ont överhuvudtaget, utan det är bara ett fåtal som drabbas av mycket svåra smärtor. Vanliga smärttillstånd som kan behöva behandlas är:
Artros är en av världens mest vanliga ledsjukdomar. Vid artros minskar mängden brosk i kroppen vilket ger besvär med kronisk stelhet och smärta i lederna.
Reumatism är en inflammationssjukdom som drabbar mindre leder i exempelvis fötter eller händer. Lederna kan bli ömma, stela, svullna och ibland röda och varma.
Fibromyalgi är en sjukdom som kännetecknas av smärta, stelhet och domningar i kroppens mjukdelar under långa perioder, men också en betydligt lägre smärttröskel.
Migrän är en särskild huvudvärk som ger upphov till en pulserande och mycket intensiv smärta i upp till tre dygn. Vid kronisk migrän har du denna huvudvärk under minst hälften av månadens alla dagar. Utöver smärtan kan du även bli ljud- och ljuskänslig, må illa och kräkas. Även spänningshuvudvärk kan vara kronisk – en tryckande, dov eller molande huvudvärk som oftast beror på spända muskler.
Stress och spänningar i kroppen kan på sikt orsaka kroniska muskelsmärtor i olika delar av kroppen. Det kan också bero på en tidigare skada, användning av olika läkemedel, en autoimmun sjukdom eller neuromuskulära störningar.
Orsaken till kronisk ryggsmärta är i många fall syrebrist i spända muskler, vilket också har inverkan på nerverna. Det finns en nerv som sträcker sig från ryggen och ända ner i benet – ischiasnerven. Utöver ryggsmärtan kan du alltså även känna av en strålande smärta i benet.
Kotkompression är när skelettet i en eller flera av ryggradskotorna trycks ihop. Det är vanligt förekommande hos äldre människor, och framförallt hos personer med benskörhet. Då är det vanligt att ha ont i flera månader i sträck innan kotan/kotorna till slut läker.
Beroende på orsaken till din smärta så kan du erbjudas smärtstillande behandlingar av olika slag. I grund och botten finns det två former – medicinsk och icke medicinsk.
Vid exempelvis ryggsmärta, nervsmärta, muskelsmärta, fibromyalgi och kotkompression kan smärtbehandling med läkemedel vara aktuellt. Vid användning av smärtstillande läkemedel så utvärderar du och din läkare effekten tillsammans, och i många fall behöver läkemedelsbehandlingen även kompletteras med icke medicinsk smärtbehandling.
Det finns olika metoder för att lindra smärta utan läkemedel. Några exempel finner du nedan.
Innan du får smärtbehandling genomförs en utredning för att reda ut orsaken bakom dina smärtor. Du undersöks fysiskt, svarar på hälsofrågor och kan även behöva ta olika prover.
Hur lång tid det tar innan du blir smärtfri varierar kraftigt beroende på den bakomliggande orsaken. Om du har en sjukdom som exempelvis cancer kan du behöva smärtbehandling regelbundet tills cancerbehandlingen är färdig. Vid andra sjukdomar som till exempel reumatism och fibromyalgi är det vanligt att behöva smärtbehandling hela livet.
Det är svårt att säga på rak arm vad smärtbehandling har för pris. Priset skiljer sig exempelvis kraftigt mellan privata kliniker och regionala vårdmottagningar. Kostnaden ser såklart även olika ut beroende på vilken typ av behandling du behöver, och hur länge du behöver behandlas. För smärtbehandling inom regionens regi gäller normala patientavgifter med frikort och högkostnadsskydd, vilket innebär en kostnad på cirka 100–300 kronor per tillfälle. Om du vänder dig till en privatklinik kan det istället kosta flera tusen kronor per tillfälle.
En nätläkare kan i vissa fall hjälpa till med smärtbehandling.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!