Smärtbehandling
Person som får smärtbehandling.

Smärtbehandling

Smärtbehandling kan vara aktuellt om du har akut, kronisk eller långvarig smärta på grund av skada, sjukdom eller annat tillstånd.

Hitta vårdgivare Hitta vårdgivare

Sök efter vårdgivare som erbjuder smärtbehandling där det passar dig.

Snabba fakta om Smärtbehandling

Om smärtbehandling
  • Smärta är en obehaglig upplevelse på såväl ett fysiskt som känslomässigt plan, och påverkar livskvaliteten i allra högsta grad.
  • Det kan vara aktuellt med smärtbehandling för exempelvis cancerpatienter men också personer med andra sjukdomar, skador eller tillstånd.
  • Smärtbehandling kan vara i form av smärtstillande läkemedel eller andra behandlingsformer som TENS, akupunktur eller fysioterapi.
Vad är smärtbehandling?

Du kan få smärtbehandling vid akut eller kronisk smärta i samband med exempelvis en skada, sjukdom eller något annat tillstånd. Läs mer.

Vad är smärtbehandling?

Att känna smärta är en grundläggande skyddsmekanism för människans överlevnad. Svår och långvarig smärta är dock en stor belastning för både psyket och kroppen. Signalerna om att du har ont någonstans leds nämligen via centrala nervsystemet, och där är nervbanorna för smärta och känslor tätt sammankopplade och har inverkan på varandra. Långvarig smärta kan på så vis leda till oro, nedstämdhet, sömnlöshet och depression.

Har man rätt till smärtbehandling?

Smärtbehandling förknippas vanligtvis med kronisk och långvarig smärta, men även vid akut smärta har du rätt till kortvarig smärtbehandling.

Akut smärta

Akut smärta uppstår ofta plötsligt och är normalt sett ett resultat av någon slags skada. Det kan till exempel handla om att du sträckt ryggen efter ett tungt lyft eller att du brutit ett ben vid en olycka. Akut smärta går över av sig själv och försvinner vanligtvis när skadan läkt. Det finns kortvariga smärtbehandlingar som kan lindra smärtan fram till dess.

Kronisk smärta

Kronisk smärta är till skillnad från den akuta smärtan oftast relaterad till sjukdomar eller underliggande dysfunktioner som finns kvar en längre tid. Om du haft ont i över tre månader brukar smärtan klassas som kronisk, och om du då inte redan träffat en läkare för att hitta orsaken är det väldigt viktigt att göra det.

Kroniska sjukdomar och tillstånd som ofta kräver smärtbehandling

Det finns ett stort antal sjukdomar och tillstånd där smärtan kan lindras genom smärtbehandling. Nedan kan du läsa mer ingående om några av de vanligaste smärttillstånden som smärtbehandlingsverksamheter brukar hjälpa till med.

Cancer

Mer än var tionde cancerpatient får inte ont överhuvudtaget, utan det är bara ett fåtal som drabbas av mycket svåra smärtor. Vanliga smärttillstånd som kan behöva behandlas är:

  • smärtor efter strålbehandling eller kirurgiska ingrepp
  • smärtor på grund av en tumör som spänner eller trycker
  • genombrottssmärta som uppkommer plötsligt trots smärtstillande mediciner
  • nervsmärta på grund av en skadad nerv i kroppen eller ryggmärgen
  • smärtor på grund av vävnadsskador
  • smärta på grund av metastaser i skelettet.

Artros

Artros är en av världens mest vanliga ledsjukdomar. Vid artros minskar mängden brosk i kroppen vilket ger besvär med kronisk stelhet och smärta i lederna.

Reumatism

Reumatism är en inflammationssjukdom som drabbar mindre leder i exempelvis fötter eller händer. Lederna kan bli ömma, stela, svullna och ibland röda och varma.

Fibromyalgi

Fibromyalgi är en sjukdom som kännetecknas av smärta, stelhet och domningar i kroppens mjukdelar under långa perioder, men också en betydligt lägre smärttröskel.

Migrän och spänningshuvudvärk

Migrän är en särskild huvudvärk som ger upphov till en pulserande och mycket intensiv smärta i upp till tre dygn. Vid kronisk migrän har du denna huvudvärk under minst hälften av månadens alla dagar. Utöver smärtan kan du även bli ljud- och ljuskänslig, må illa och kräkas. Även spänningshuvudvärk kan vara kronisk – en tryckande, dov eller molande huvudvärk som oftast beror på spända muskler.

Muskelsmärtor

Stress och spänningar i kroppen kan på sikt orsaka kroniska muskelsmärtor i olika delar av kroppen. Det kan också bero på en tidigare skada, användning av olika läkemedel, en autoimmun sjukdom eller neuromuskulära störningar.

Ryggsmärta/ischias

Orsaken till kronisk ryggsmärta är i många fall syrebrist i spända muskler, vilket också har inverkan på nerverna. Det finns en nerv som sträcker sig från ryggen och ända ner i benet – ischiasnerven. Utöver ryggsmärtan kan du alltså även känna av en strålande smärta i benet.

Kotkompression

Kotkompression är när skelettet i en eller flera av ryggradskotorna trycks ihop. Det är vanligt förekommande hos äldre människor, och framförallt hos personer med benskörhet. Då är det vanligt att ha ont i flera månader i sträck innan kotan/kotorna till slut läker.

Så går smärtbehandling till

Metod

Beroende på orsaken till din smärta så kan du erbjudas smärtstillande behandlingar av olika slag. I grund och botten finns det två former – medicinsk och icke medicinsk.

Vilka olika typer av smärtbehandling finns det?

Smärtstillande läkemedel

Vid exempelvis ryggsmärta, nervsmärta, muskelsmärta, fibromyalgi och kotkompression kan smärtbehandling med läkemedel vara aktuellt. Vid användning av smärtstillande läkemedel så utvärderar du och din läkare effekten tillsammans, och i många fall behöver läkemedelsbehandlingen även kompletteras med icke medicinsk smärtbehandling.

Icke medicinsk smärtbehandling

Det finns olika metoder för att lindra smärta utan läkemedel. Några exempel finner du nedan.

  • Fysioterapi: Vid smärta i nacke, rygg och axlar till följd av problem med leder eller muskler kan fysioterapi vara en effektiv behandlingsform. Genom rörelser och olika sorters träning lär fysioterapeuten dig att lindra och motverka smärta. Läs mer om fysioterapi.
  • Kiropraktik och naprapati: Huvudvärk och smärta från muskler/leder kan lindras genom kiropraktik eller naprapati då olika former av manuella behandlingar utförs.
  • TENS: Vid muskelsmärta och nervsmärta kan TENS vara effektivt. Det är en behandlingsform där svag ström skickas in i huden genom elektroder. Här har vi sammanställt information om TENS.
  • Akupunktur: En behandlingsform där tunna nålar placeras i huden. Akupunktur kan vara väldigt effektivt vid led- och muskelsmärta men också inflammatoriska sjukdomar som till exempel reumatism.

Innan smärtbehandling

Innan du får smärtbehandling genomförs en utredning för att reda ut orsaken bakom dina smärtor. Du undersöks fysiskt, svarar på hälsofrågor och kan även behöva ta olika prover.

Efter smärtbehandling

Hur lång tid det tar innan du blir smärtfri varierar kraftigt beroende på den bakomliggande orsaken. Om du har en sjukdom som exempelvis cancer kan du behöva smärtbehandling regelbundet tills cancerbehandlingen är färdig. Vid andra sjukdomar som till exempel reumatism och fibromyalgi är det vanligt att behöva smärtbehandling hela livet.

Vad kostar smärtbehandling?

Det är svårt att säga på rak arm vad smärtbehandling har för pris. Priset skiljer sig exempelvis kraftigt mellan privata kliniker och regionala vårdmottagningar. Kostnaden ser såklart även olika ut beroende på vilken typ av behandling du behöver, och hur länge du behöver behandlas. För smärtbehandling inom regionens regi gäller normala patientavgifter med frikort och högkostnadsskydd, vilket innebär en kostnad på cirka 100–300 kronor per tillfälle. Om du vänder dig till en privatklinik kan det istället kosta flera tusen kronor per tillfälle.

Fördelar med smärtbehandling

  • Genom smärtbehandling kan du öka livskvaliteten trots att du kanske har en kronisk sjukdom eller ett annat smärttillstånd.
  • Det finns flera olika typer av smärtbehandlingsmetoder.

Nackdelar med smärtbehandling

  • Om du vänder dig till en privatklinik för smärtbehandling kan totalpriset bli väldigt högt i slutändan.

Vem kan hjälpa dig med smärtbehandling

Kan smärtbehandling utföras av nätläkare?

En nätläkare kan i vissa fall hjälpa till med smärtbehandling.

Publicerad:
12 september 2023 kl 09:35
Uppdaterad:
12 september 2023 kl 09:35
Författare:
Faktagranskad av:

Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.

Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!