Psykisk hälsa

Psykisk hälsa är ett brett begrepp som innefattar allt från psykiska sjukdomar till mindre psykiska besvär som påverkar det vardagliga livet.

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är psykisk ohälsa ett av de snabbast växande hoten mot folkhälsan i världen. Framförallt gäller det depressioner och ångestsjukdomar.

Läs mer

Vem?
Psykisk hälsa
Vad?
Behandling
Var?
Ort
Fritextsök
Öppettider

Bokningstyp



A - G

H - O

P - Ö

34 Träffar
Sortera på
(12)
Öppet, idag till 19:30

Slussen Hypnos & Psykoterapi

Pustegränd 6, (Vid Hornsgatspuckeln), Stockholm
(12)
Öppet, idag till 17:00

Omtanken Vårdcentral, BVC och Rehab - Frölunda Torg

Lilla Marconigatan 31, Frölunda Torg
(12)
Öppet i morgon från 08:00

Privatläkarna Hälsoval, Helsingborg

Järnvägsgatan 10A, Våning 4, Helsingborg
(10)
Öppet, idag till 17:00

Omtanken Vårdcentral - Järnhälsan

Järntorgsgatan 8, Göteborg
(7)
Öppet, idag till 17:00

Omtanken Vårdcentral, BVC och Rehab - Majorna

Jaegerdorffsplatsen 3, Göteborg
(3)
Öppet, idag till 17:00

Sturebadet Läkarmottagning, Östermalm

Humlegårdsgatan 17, Stockholm
(4)
Öppet, idag till 16:45

Aros Hälsocenter

Götavägen 4, 1 tr, Uppsala
(2)
Öppet, idag till 20:00

Tulpanen Vårdcentral i Kirseberg

Norra Bulltoftavägen 65B, Malmö
(1)

Haga KBT Center

Svartmangatan 16, Stockholm
Öppet, idag till 17:00

Väla Hälsocenter

Kanongatan 159, Helsingborg
klicka för att öppna
en interaktiv karta

 

Psykisk hälsa

Terapi

Terapi är en behandlingsform för olika hälsoproblem, kroppsliga och mentala. Terapi kan bedrivas av olika yrkesgrupper i flera olika former, familje- eller parterapi, samtalsterapi, gruppterapi, kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk terapi och en sjukgymnast bedriver fysioterapi.

Psykoterapi är en målinriktad och systematisk behandlingsform som används för olika tillstånd med psykisk ohälsa, till exempel depression, ätstörningar och ångesttillstånd. Psykoterapi bedrivs av psykoterapeuter och alltid i samråd med deras patienter.

KBT står för kognitiv beteendeterapi och är en terapiform där vikten ligger på samspelet mellan individen och dess omgivning. Med hjälp av tester och skalor kartläggs tankar och beteenden. Vidare försöker man förändra personens tankar och känslor och därefter förändra vanor och beteenden.

Med beteende menas, inom KBT, olika kroppsliga reaktioner, handlingar, tolkningar och uppfattningar om händelser och situationer i omgivningen och vardagen. KBT är mer inriktad på nuet och framtiden än på det förflutna.

Psykodynamisk terapi däremot försöker identifiera trauman tidigare i livet som orsak till den psykiska ohälsan. En KBT-behandling brukar vara mellan 5 och 20 behandlingstillfällen, där varje tillfälle är mellan 45 och 60 minuter långt.

KBT-terapeuten och patienten arbetar tillsammans och följer en gemensamt uppsatt arbetsplan för att få struktur på samtalet. Ofta för både terapeuten och patienten anteckningar och i slutet av behandlingstillfället får patienten med sig en hemuppgift som rör det problem som behandlas.

Depression

Skillnaden mellan nedstämdhet och depression är inte glasklar. Nedstämdhet är en naturlig reaktion på livets motgångar, besvikelser och förluster. Depression däremot är en psykisk sjukdom som är mer ihållande och kan behöva behandling.

De vanligaste symptomen på depression är nedstämdhet, sömnstörningar och ångest. Många upplever en känsla av att ingenting är roligt och det mesta känns meningslöst. Till skillnad från nedstämdhet brukar dessa känslor hålla i sig i minst två veckor.

Symptomen för depression skiljer sig från person till person, vissa kan inte sova medan andra känner att de behöver sova hela tiden. Många tappar aptiten och går ned i vikt medan andra inte kan sluta äta och istället går upp i vikt.

Några symptom som är vanligt förekommande hos personer med depression är:

  • Hjälplöshet och hopplöshet - känslan av att det aldrig kommer att bli bättre och det finns ingenting jag kan göra för att förändra situationen.
  • Minskat intresse – för vänner och sociala aktiviteter, jobbet, hobbys, sex och annat som tidigare gett glädje och positiv energi.
  • Ilska och irritation – känslan av att allting och alla går dig på nerverna, nedsatt tålamod och kortare temperament.
  • Energifattig – orkeslös, minsta lilla uppgift kan kännas överväldigande, det känns som om någon lagt i en broms och kroppen kan kännas tung.
  • Koncentrationssvårigheter – minnet sviktar, det är svårt att hålla fokus och att fatta beslut.
  • Dålig självkänsla – känslan av att vara värdelös och att känna skam och skuld
  • Tankar på döden – eller på självmord

Ju fler symptom, ju starkare symptom och ju längre de funnits desto högre risk för att det är en depression och inte en period av ”vanlig nedstämdhet”.

Orsaken till depression är en blandning av arv och miljö. Man ärver inte sjukdomen men man kan ärva en känslighet för den. Skeden i livet som innebär stora förändringar, till exempel att flytta hemifrån, hamna i klimakteriet eller genomgå en skilsmässa, kan vara utlösande faktorer för depression. Missbruk av droger och alkohol, årstidsskiftningar och vissa mediciner kan också orsaka att en depression utvecklas.

Depression är mycket vanligt, man räknar med att ca 400 000 svenskar just nu lider av depression, varannan kvinna och var fjärde man drabbas någon gång under livet av en depression. Återfall är vanligt, omkring 75 % av de som lidit av en depression får återfall förr eller senare i livet.

Lätta till måttliga depressioner behandlas med psykoterapi, till exempel kognitiv beteende terapi, KBT. Vid medelsvår till svår depression kombinerar man terapin med läkemedelsbehandling. En riktigt svår eller djup depression (melankoli) kan behandlas med elektrokonvulsiv behandling, ECT, som förr kallades för elchocker.

Det är viktigt att söka hjälp i ett tidigt stadie, risken minskar då för att depressionen blir djup och svårare att ta sig ur. På Vården.se kan du hitta en mottagning i din närhet.

Stress

När något hotar oss slås alarmsystemet på, vi upplever stress. Det är i grunden något bra, vi gör oss redo för att slåss eller fly, pulsen ökar, andningen blir snabbare, musklerna späns, pupillerna vidgas och blodtrycket stiger. För grottmänniskan var denna funktion avgörande för att överleva.

Man talar ofta om stress som den olustiga känslan som uppstår i krävande eller obehagliga situationer. Men när stresspåslaget fungerar som det ska hjälper det dig att vara fokuserad, handlingskraftig och alert. I riktigt akuta situationer kan det även rädda liv precis som för grottmänniskan. Detta kallas då för positiv stress.

När balansen mellan omgivningens krav och den enskildes resurser är ojämn upplevs stress. De faktorer som orsakar stress kallas för stressorer. Vad som upplevs som stressorer är olika för alla människor och kan även variera för samma person under olika skeden i livet.

Hur man tolkar och hanterar olika situationer beror på vad man har för resurser, till exempel vad man har för erfarenheter från livet, tillfällig sinnesstämning, socialtskyddsnät och hur man fungerar som person.

När stressen är långvarig och återhämtningen uteblir är det slitsamt för kroppen och följdsjukdomar kan uppstå. Nedsatt immunförsvar, högt blodtryck, sömnproblem, smärttillstånd, eksem och förtidigt åldrande är några exempel på vad stress kan göra med kroppen. Även risken för hjärtattack och hjärnblödning ökar.

Utbrändhet

Utbrändhet, gå in i väggen eller utmattningssyndrom är alla uttryck för när stressen varit alltför för långvarig och påfrestande. Man relaterar ofta utbrändhet till arbetsbelastningen på jobbet men det kan orsakas av många olika faktorer, till exempel en skilsmässa, en anhörigs dödsfall eller arbetslöshet.

Man vet inte helt vad utbrändhet beror på men man har sett att personer som befinner sig mitt i livet med stor arbetsbelastning, höga krav, låg kontroll och otrygg anställning löper den största faran.

Oförmåga att delegera och säga nej är andra riskfaktorer. Kvinnor insjuknar i högre grad än män. Fysiska symptom på utbrändhet är bland annat; extrem trötthet, sömnstörningar, ökad infektions- och smärtkänslighet, yrsel, hjärtklappning och mag- och muskelproblem.

Psykiska symptom är till exempel nedsatt minne och koncentrationsförmåga, oförmåga att tänka klart, överkänsliga sinnen. Depression, ångest och självmordstankar kan förekomma och man talar då utmattningsdepression.

Även om det tar tid att återhämta sig efter en utbrändhet återvänder de flesta till arbetslivet. Viktigast är att försöka identifiera och göra någonting åt de stressorer som är skadliga. Utbrändhet eller utmattningssyndrom drabbas man av när man under längre tid inte uppfattat kroppens varningssignaler, det är därför viktigt att i tid lyssna på sin kropp, ta signalerna på allvar och få hjälp så fort som möjligt.

Psykolog, psykiater eller psykoterapeut

Psykologi är läran om människans handlingar, känslor och tankar. En legitimerad psykolog har gått en fem årig högskoleutbildning och därefter praktiserat i ett år innan de kan bli legitimerade. Psykologens kunskap är bred och täcker naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga områden.

Psykiatern är en specialistutbildad läkare inom området psykiatriska sjukdomar. Psykiatri är en medicinsk specialitet och psykiatern får skriva ut läkemedel och ordinera andra typer av behandlingar. En psykiater arbetar bland annat inom psykiatrin i sjukvården.

För att bli legitimerad psykoterapeut behövs först en grundutbildning inom ett människovårdande utbildning, till exempel sjuksköterska, präst, läkare, psykolog eller socionom.

Därefter krävs en grundutbildning i psykoterapi, att själv gå i psykoterapi och att under handledning bedriva psykoterapeutiskt arbete under två år. Om den sökande sen anses lämplig för yrket kan han/hon då söka till den treåriga utbildningen för att bli legitimerad psykoterapeut.

Instanser/finansiering/remisstvång

Vart man ska vända sig med sina besvär beror bland annat på hur allvarliga och akuta de är. Drabbas man av självmordstankar eller om besvären plötsligt blir akuta ska man söka vård omgående. De flesta landstingen har mobila psykiatriska team som kan komma till dig. Akutmottagningen på de större sjukhusen kan också hjälpa dig rätt i akuta fall.

En psykiatrisk öppenvårdsmottagning kan du ringa till för att boka tid om dina besvär inte är akuta. Husläkaren på din vårdcentral kan hjälpa dig att ställa diagnos och ibland även erbjuda behandling. Om du är under 18 år ska du vända dig till BUP som står för Barn och Ungdoms Psykiatrin.

Genom att använda Vården.se godkänner du att vi använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Läs mer om cookies här.