PMS är vanligt hos fertila kvinnor och inträffar vanligtvis innan mens. Symtomen varierar och märkas av fysiskt och känslomässigt.
Premenstruella spänningar (PMS) innebär olika psykiska och fysiska besvär. Besvären kan variera från gång till gång och i olika stor omfattning. PMS uppstår mellan ägglossning och mens och avtar några dagar efter att mensen kommit igång. Det drabbar fertila kvinnor och ungefär tre av fyra har någon gång känt av det. 3–5 % har så pass svåra besvär att det påverkar livet väsentligt. PMS behöver vanligtvis inte behandlas med läkemedel, men kan bli aktuellt om du lider av den svårare graden av PMS som kallas PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom). Du kan göra mycket på egen hand för att må bättre om du har PMS.
Det är inte helt klarlagt varför PMS uppstår, men en orsak tros vara att vissa kvinnor reagerar mer än andra på de hormonella förändringar som pågår när de har fått ägglossning. Då minskar hormonet östrogen samtidigt som hormonet progesteron ökar. Den minskade mängden östrogen bidrar bland annat till att nivåerna av vårt må bra-hormon serotonin sänks. För att bli symtomfri måste progesterontillverkningen utebli, vilket händer om en kvinna inte har någon ägglossning. Därför känner man inte av PMS under graviditet. Besvären upphör helt efter den sista mensen (menopaus).
PMS inträffar vanligen en vecka innan mens och försvinner tre till fyra dagar in på mensen. Beroende på menscykelns längd och hur pass stor känslighet man har när det gäller hormonpåverkan kan vissa känna av besvär redan efter ägglossningen. PMS kan förvärras av stress och när större hormonförändringar sker, som vid pubertet och efter graviditet.
PMDS (PMDD på engelska) betyder premenstruellt dysforiskt syndrom och ger svårare symtom än vid PMS. Vid PMDS kan man må så dåligt att tankar på självmord eller självskadebeteende dyker upp. Man kan även bli aggressiv. Om du känner igen dig i fem av kriterierna i symtomlistan, varav minst ett symtom bland de fyra första, är det möjligt att du har PMDS. PMDS drabbar 3–5 % av alla fertila kvinnor och påverkar livskvalitén väsentligt.
Här är några tips på saker som du kan göra för att lindra besvären med PMS:
Beroende på hur pass omfattande dina besvär är kan du prova på samtalsterapi, antidepressiva läkemedel som innehåller escitalopram eller kombinerade p-piller. Det kan även finnas andra läkemedel som kan hjälpa. Fråga din läkare eller gynekolog vad de rekommenderar utifrån dina besvär. Naturläkemedel har ingen bevisad effekt, men vissa upplever att de blivit hjälpta av det. Det gäller i synnerhet naturläkemedel eller tillskott som ökar serotoninnivån i kroppen eller som balanserar progesteronhalten.
Om du har svåra PMS- eller PMDS-besvär som påverkar ditt liv kan du söka hjälp på din vårdcentral. Där kan du få samtalsterapi eller receptbelagda läkemedel.
Du kan få hjälp med din PMS av nätläkare eftersom ingen gynekologisk undersökning behöver göras för att fastställa diagnos.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!