Perioral dermatit
En person undersöker sin hud i en spegel.

Perioral dermatit

Perioral dermatit är en inflammatorisk hudsjukdom som oftast drabbar unga kvinnor. Här kan du läsa mer om Perioral dermatit.

Hitta vårdgivare Hitta vårdgivare

Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med perioral dermatit på en plats som passar dig.

Snabba fakta om Perioral dermatit

Om perioral dermatit
  • Perioral dermatit är en vanlig inflammatorisk hudsjukdom som oftast drabbar kvinnor mellan 20-30 år.
  • Hudsjukdomen kännetecknas av rodnad, knottror och utslag kring munnen.
  • För det mesta försvinner utslagen av sig själv inom några månader. Men det finns fall då man kan behöva receptbelagd medicin.
Vad är perioral dermatit?

Perioral dermatit är en vanlig och ofarlig inflammatorisk hudsjukdom som oftast drabbar kvinnor mellan 20–30 år. Läs mer.

Vad är perioral dermatit?

Perioral dermatit är en vanlig inflammatorisk hudsjukdom som oftast drabbar kvinnor i åldern 20–30 år. Hudsjukdomen kännetecknas av röda utslag som kan klia och fjälla runt munnen, näsan och/eller ögonen. I mer sällsynta fall kan utslagen även sitta runt ögonen. Utslagen går ofta över av sig själv men det kan ta lång tid, ibland flera månader.

Symptom på perioral dermatit?

  • utslag runt mun, näsa och/eller ögon i olika stor utsträckning
  • rodnad
  • fjällning
  • brännande, kliande eller stickande känsla
  • små plitor/knottror.

Pormaskar, finnar och stora röda utslag är inte symtom på perioral dermatit.

Varför får man perioral dermatit?

Det är svårt att säga exakt vad som ligger bakom perioral dermatit, då sjukdomen ofta uppstår utan konkret orsak. Men hudsjukdomen är till exempel vanligare hos de med ​​atopiskt eksem. Perioral dermatit kan även uppstå som en följd av stress eller efter en längre tids användning av feta krämer och smink. Sjukdomen kan också vara kopplat till hormoner.

Hur blir man av med perioral dermatit?

Perioral dermatit behöver tid på sig att läka ut, men det är också viktigt att hjälpa till med läkningen. Under läkningstiden bör du därför undvika att använda

  • peeling och annan stark ansiktsrengöring
  • kortisonkräm
  • täckande smink som kan täppa till porerna.

Man bör även undvika starkt solljus, eftersom det kan förvärra tillståndet.

Perioral dermatit går sedan ofta över av sig själv och lämnar vanligen inte några ärr. Det händer ibland att hudinflammationen kommer tillbaka en andra gång och då bör man uppsöka läkarvård.

Behandling mot perioral dermatit

Perioral dermatit kan behandlas på olika sätt beroende på hur svåra besvären är. Har  sjukdomen uppstått till följd av användning av för mycket smink kan besväret gå över av att sluta använda smink.

Om symtomen är få och utslagen endast täcker ett litet område kan det räcka med en kräm eller en gel för att lindra dina symtom. Krämer mot akne och rosacea kan användas för behandling av perioral dermatit. Även krämer med antibiotika kan vara lämpliga behandlingsalternativ.

I vissa fall kan man behöva behandla med antibiotika. Det gäller till exempel om du har utslag som täcker stora delar av huden runt munnen eller vid ögonen. Du kan då få tabletter eller kapslar som innehåller antibiotika. Behandlingen brukar vara mellan 1-3 månader, och det är vanligt att man fortsätter ytterligare en månad efter att symtomen försvunnit. Din läkare kan berätta vilka behandlingar som är mest lämpliga för dig.

Diagnos vid perioral dermatit

Om du tror att du har perioral dermatit bör du ta kontakt med vården, så att andra orsaker till besvären kan uteslutas. Perioral dermatit förväxlas ofta med rosacea då utslagen är väldigt lika. Du kan också ta kontakt med en hudläkare för konsultation.

Vem kan hjälpa dig vid perioral dermatit?

Kan perioral dermatit behandlas av nätläkare?

En nätläkare kan ofta hjälpa dig att komma fram till rätt diagnos och ge råd. Du kan sedan bli hänvisad eller remitterad vidare till en hudspecialist.

Publicerad:
3 oktober 2023 kl 14:07
Uppdaterad:
12 juli 2024 kl 10:00
Faktagranskad av:

Faktagranskad av:

Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.

Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!