Tror du att kan ha melasma? I vår guide kan du läsa allt om symtom och behandling för de pigmentförändringar som melasma innebär.
Melasma, som tidigare kallades för chloasma, är en förändring av ansiktets pigment som ger mörkare fläckar på huden. Ofta på tinningarna, vid ögonbrynen och på hakan. Melasma på hals och armar är mindre vanligt men kan förekomma ibland. Män får sällan melasma.
Melasma syns tydligare vid solning och kan försvinna helt under vintern för att sedan komma tillbaka när solexponeringen ökar igen. Melasma är inte farligt. Beroende på hur pigmentförändringen ser ut och hur stor den är kan den upplevas som estetiskt störande.
Följande faktorer indikerar att det är just melasma, och inte någon annan pigmentförändring:
Ibland är melasma ett symtom på en underliggande sjukdom, och då finns det i regel fler symtom än enbart melasma.
Melasma uppkommer ofta i samband med hormonella förändringar och risken för ökad pigmentering höjs i samband med solning. Det är vanligt att melasma uppträder i samband med graviditet, och över 10 % av alla kvinnor som är gravida får melasma i någon form. Ofta går det över av sig själv, eller blir bättre med tiden. Solning kan få melasma att komma tillbaka igen.
Vissa sjukdomar och läkemedel kan orsaka ökad pigmentering i ansiktet. Kemiska produkter, som vissa parfymer, och safter från vissa växter kan också orsaka pigmentförändringar i kombination med solljus.
Din hudtyp och andra genetiska faktorer spelar också stor roll för hur troligt det är att du får melasma.
Man har sett att det finns en koppling mellan p-piller och melasma. Uppkomsten av melasma är mindre vanligt efter att lågdoserade p-piller började användas.
Om melasma beror på någon form av hormonbehandling kan fläckarna gå tillbaka när den avbrutits. Genom att undvika solljus eller genom att använda solskydd med hög solskyddsfaktor kan du också minska risken för att få melasma.
Du behöver inte behandla melasma av medicinska orsaker, utan det är helt ofarligt. Om du tycker att att fläckarna är estetiskt störande finns det olika hudvårdsbehandlingar som kan få bort melasma. Det kan till exempel röra sig om ljusbehandling, peeling eller olika receptbelagda läkemedel.
Till skillnad från andra pigmentförändringar är melasma inget som indikerar ökad risk för hudcancer. Om du är osäker på om dina pigmentfläckar är melasma, eller om du har andra hudförändringar som du är orolig för, är det bra att gå till läkaren för diagnos.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!