Kärlbehandling
En bild på kärl i blodet

Kärlbehandling

Blodkärlen i huden är normalt sett så tunna att de inte går att se med blotta ögat, men ibland kan de vidgas eller brista.

Hitta vårdgivare Hitta vårdgivare

Sök efter vårdgivare som erbjuder kärlbehandling där det passar dig.

Snabba fakta om Kärlbehandling

Pris

Mellan 300 och 3 000 kronor.

Hur får man bort brustna blodkärl?

Det är mycket vanligt att ytliga blodkärl i huden vidgas eller brister, vilket kan vara kosmetiskt störande. Alla typer av kärlbehandlingar går ut på att inaktivera kärlen så att de sedan kan blekna bort av sig själva. Läs mer.

Hur får man bort brustna blodkärl?

Det är mycket vanligt att ytliga blodkärl i huden vidgas eller brister. Det är inte farligt, men kan däremot vara kosmetiskt störande och göra att du känner dig osäker utan smink eller kläder. Brustna eller vidgade blodkärl förekommer oftast på de kroppsdelar som blivit mest utsatta för solen – som ansikte, armar och ben.

Hur ser ytliga och brustna blodkärl ut?

Under huden finns mängder av ytliga blodkärl. Dessa är normalt sett väldigt tunna och svåra att se med blotta ögat, men på vissa människor kan de synas som ett ådernät av kärlgrenar eller ett enskilt kärl med rödblå ton. När ett av kärlen vidgas eller brister kan det i sin tur bildas en tydlig rodnad. Ibland kallas brustna blodkärl för “kärlspindlar” eftersom de bildar ett slags spindelliknande utseende i huden. Kärlbristningar orsakar ingen förhöjning i huden eller andra typer av ojämnheter, vilket särskiljer dem från åderbråck. Tack vare den ytliga placeringen i huden så påverkar brustna blodkärl inte heller blodcirkulationen.

Varför får man spruckna blodkärl?

Brustna blodkärl är vanligare hos medelålders kvinnor, men kan drabba alla oavsett kön och ålder. Arvsanlag har betydelse, men även hormonella förändringar, förfrysning, ålder, strålbehandling, rosacea, statiskt arbete, hårda slag och regelbundet solande kan bidra till utvecklingen av brustna blodkärl. I många fall är orsakerna okända.

Kan man ta bort ytliga blodkärl i ansiktet själv?

Det går till viss del att förebygga ytliga och brustna blodkärl i ansiktet, till exempel genom att använda solskyddsfaktor och krämer med hudutjämnande effekt. I övrigt finns det dock inget du själv kan göra för att bli av med brustna blodkärl som uppstått i ansiktet eller på kroppen. Det bästa är att vända dig till en hudläkare eller hudterapeut på en skönhetsklinik och genomgå en så kallad kärlbehandling.

Olika metoder för att ta bort kärlförändringar på klinik

Alla typer av kärlbehandlingar går ut på att inaktivera kärlen så att de sedan kan blekna bort av sig själva. I regel finns det fyra olika tekniker som kliniker kan använda sig av.

Injektionsbehandling

Så kallad skleroterapi brukar vara effektivt på enskilda brustna blodkärl av större storlek. Det är en form av injektionsbehandling där en vätska som kallas aethoxysklerol injiceras i kärlen, vilket leder till att de sluts ihop.

Laserbehandling

Olika former av laserbehandlingar är i många fall effektivt mot synliga blodkärl som är lite mer utspridda. Lasern bränner ihop kärlen vilket gör att de till slut bleknar bort.

Diatermi

Diatermi är en metod där man använder sig av en steril nål för att sticka i mindre, synliga blodkärl. Väl i huden hettas nålen upp med ström, vilket försluter kärlet och gör att blodflödet upphör.

IPL

Ljusbehandling med så kallad IPL är effektivt på små men utspridda rodnader och kärlspindlar. Skillnaden mellan IPL och vanlig laser är att IPL har ett större spektrum medan laser ger mer precision.

Hur går en kärlbehandling till?

Metod

För många räcker det att genomgå kärlbehandling en enda gång, men ibland kan det krävas upprepade sessioner för att uppnå ett optimalt resultat. Hur många behandlingar du behöver beror på hur stort området är och vilken metod som används. Om behandlingen innefattar laser eller IPL så drar behandlaren med en apparat över området, vilket brukar vara smärtfritt. Så kallad diatermi och injektionsbehandling med aethoxysklerol kan i sin tur orsaka en lätt svidande känsla som är övergående. En kärlbehandling brukar ta mellan tio minuter till en halvtimme – det varierar beroende på vilken metod som används.

Innan kärlbehandling

Du ska vara osminkad när du dyker upp på kliniken inför din behandling. Om du ska behandlas med laser eller IPL brukar det också rekommenderas att du ska undvika solning i ungefär 30 dagar innan behandlingen. Vissa kliniker erbjuder konsultation innan en kärlbehandling, och då får du veta exakt hur du ska förbereda dig.

Efter kärlbehandling

Efter kärlbehandling med laser eller IPL ska du undvika bastu, pool- och havsbad, injektionsbehandlingar och brun utan sol-produkter de närmaste 48 timmarna. Det rekommenderas även att du använder solskyddsfaktor 50 varje dag och undviker stark sol under de kommande två veckorna. Det är vanligt att få en lätt rodnad på det behandlade området under ett par dagar. När det gäller injektionsbehandling gäller samma rekommendationer, och det finns då även risk för blåmärken och ömhet den första veckan efter behandlingen. Efter diatermi kan du räkna med viss svullnad, rodnad, sveda och små sårskorpor där nålen stuckits in.

Vad kostar kärlbehandling?

Priset för att ta bort ytliga blodkärl varierar beroende på vilken klinik du vänder dig till. Kostnaden varierar även mellan olika behandlingsmetoder. Laser, IPL och skleroterapi är i regel dyrare medan diatermi brukar kosta mindre. För en kärlbehandling kan kostnaden hamna någonstans mellan 300 och 3 000 kronor.

Fördelar med kärlbehandling

  • Genom kärlbehandling kan du få en jämnare hudton, och på så vis känna dig mer bekväm när du är osminkad eller utan kläder.
  • Många kärlbehandlingsmetoder är permanenta – blodkärlen kommer med andra ord inte tillbaka efter att de bleknat bort.

Nackdelar med kärlbehandling

  • Vissa behandlingsmetoder för att ta bort ytliga blodkärl kostar flera tusen kronor per behandlingstillfälle.

Vem kan hjälpa dig med kärlbehandling?

Kan kärlbehandling utföras av nätläkare?

En nätläkare kan tyvärr inte utföra kärlbehandling.

Publicerad:
23 januari 2023 kl 10:04
Uppdaterad:
15 augusti 2023 kl 11:21
Författare:
Faktagranskad av:

Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.

Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!