Hjärtflimmer

Med hjärtflimmer menas oftast förmaksflimmer. Det är en avvikelse i hjärtats rytm som innebär att hjärtat slår oregelbundet och för fort. Då kan inte hjärtat pumpa runt blodet som det ska.

Du kan ha permanent hjärtflimmer eller rytmrubbningar som kommer i attacker. Om du har kroniskt hjärtflimmer är det inte säkert att du känner av det speciellt mycket. Då brukar det upptäckas i samband med att du söker vård för något annat. Men om du får arytmier som kommer i en attack brukar du ha desto fler och allvarligare symtom. Oavsett vilken typ du har är det vanligt att:

• hjärtat slår hårdare och snabbare
• pulsen är oregelbunden
• du är trött, andfådd och kraftlös
• du får svårt att andas
• det gör ont i bröstet
• du blir yr, illamående eller svettas
• du svimmar.

Hjärtat består av två kammare och två förmak som drar ihop sig i tur och ordning när hjärtat pumpar. Då fylls hjärtat såsom det ska och varje hjärtslag är optimerat. I högra förmaket sitter sinusknutan. Den skickar de elektriska impulser som startar varje hjärtslag. Men vid hjärtflimmer kommer inte den elektriska impulsen från sinusknutan utan från flera andra ställen i hjärtat. Då uppstår en arytmi, eller rubbning i hjärtats rytm, vilket gör att hjärtat inte hinner fyllas på ordentligt mellan varje hjärtslag. Det i sin tur betyder att hjärtslagen inte har lika god effekt.

Vad orsakar hjärtflimmer?

Det går inte alltid att veta vad som orsakar hjärtflimmer, men samsjuklighet förekommer i mer än hälften av fallen. Sjukdomar som vanligen sammankopplas med hjärtflimmer är:

• högt blodtryck
• hjärt- och kärlsjukdomar
• diabetes
• hypertyreos.

Om du får hjärtflimmer i attacker kan du ibland upptäcka att vissa situationer utlöser dem. Det kan vara om du dricker mycket kaffe, alkohol eller använder tobak. Även stress eller hård fysisk ansträngning kan trigga ett anfall. Då kan du försöka undvika dessa situationer. Men det går inte alltid att upptäcka ett mönster eller en utlösare.

Fysisk träning och rörelse är bra för både kropp och hjärta. Men viss långvarig och hård konditionsträning kan öka risken för hjärtflimmer. Det innebär inte att du ska undvika att träna. Däremot kan du prata med din läkare om du vill veta mer om hjärtflimmer och fysisk aktivitet.

Även om din kropp och ditt hjärta klarar av arytmier så finns en ökad risk för blodproppar och stroke. Därför ska du alltid söka vård om du har hjärtflimmer. Det finns bra behandling att få. Vilken typ av behandling du får är individuell men det kan exempelvis vara:

• läkemedel, såsom blodförtunnande medicin
• elkonvertering, hjälper ditt hjärta att återfå sin rytm
• ablation, en mindre operation där en kateter förs in i hjärtat som sedan stimuleras med värme eller kyla för att det ska återfå sin normala rytm.

Om du känner dig mycket orolig och rädd kan ditt hjärtflimmer bli till ett hinder i ditt liv och din vardag. Då kan du få samtalsstöd eller terapi.

Sök vård för diagnos och behandling av hjärtflimmer.

• Vårdcentral
• Kardiolog
• Hjärtmottagning

Kan hjärtflimmer behandlas av nätläkare?

Om du har problem med hjärtat måste du genomgå en fysisk undersökning och utredning för att fastställa vad dina besvär är och vad som orsakar dem. Därför kan du komma att hänvisas eller remitteras vidare om du söker vård online vid hjärtflimmer.