Behandling av diabetes
En person får behandling av diabetes genom en en blodsockermätare.

Behandling av diabetes

Diabetes behandlas olika beroende på vilken typ av diabetes det handlar om. Här kan du läsa mer om diabetesbehandling.

Hitta vårdgivare Hitta vårdgivare

Sök efter vårdgivare som erbjuder behandling av diabetes där det passar dig.

Snabba fakta om Behandling av diabetes

Om behandling av diabetes
  • Vid diabetes kan kroppen inte hålla en normal nivå av blodsocker. De olika typerna av diabetes är diabetes typ 1, diabetes typ 2 och graviditetsdiabetes.
  • Diabetes typ 1 behandlas med insulin. Diabetes typ 2 och graviditetsdiabetes kan förebyggas med fysisk aktivitet och bra kost, men i många fall behövs läkemedel även där.
Vad är diabetes?

Diabetes är ett samlingsnamn på sjukdomar där kroppen har svårt att reglera sockerhalten i blodet. Läs mer.

Vad är diabetes?

Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar där kroppen har svårt att reglera blodsockerhalten.

  • Diabetes typ 1 kommer ofta i tidig ålder och går inte att bli av med. Vid sjukdomen har kroppen slutat producera insulin, vilket är ett hormon som hjälper cellerna att ta upp socker från blodet. Detta leder till höga blodsockerhalter som måste behandlas med insulin och gör att du ständigt måste ha koll på dina blodsockervärden.
  • Diabetes typ 2 kommer ofta i vuxen ålder. Kroppen får nedsatt glukostolerans, vilket efter en tid kan utvecklas till insulinresistens. Cellerna får svårt att ta upp socker från blodet och blodsockerhalten blir förhöjd.
  • Graviditetsdiabetes kommer under graviditet då kroppen kan ha svårt att ta upp socker från blodet och behöver mer insulin. Graviditetsdiabetes går oftast över efter förlossningen.

Hur får man diabetes?

De olika diabetessjukdomarna har gemensamt att kroppen har svårt att hålla blodsockret på en normal nivå, men orsaken till det skiljer sig mellan typerna.

Vid diabetes typ 1 har kroppens funktion att bilda insulin slutat att fungera. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att immunsystemet angriper kroppen. Det är inte helt klarlagt varför vissa får sjukdomen, men troligtvis orsakas den av en infektion. Till viss del tror man även att typ 1-diabetes är ärftlig.

Diabetes typ 2 är man heller inte helt säker på varför vissa får, men man tror att även den kan vara ärftlig i viss mån. Sjukdomen påverkas också av levnadsvanor och risken att utveckla typ 2-diabetes är större om du är överviktig, lever med mycket stress eller röker.

Graviditetsdiabetes är också till viss del ärftlig. Du kan även få sjukdomen om du är överviktig, har haft graviditetsdiabetes tidigare eller har fött ett barn med hög födelsevikt.

Hur vet man om man har diabetes?

Symtomen på diabetes kan se olika ut beroende på vilken typ och för att få en diagnos bör du uppsöka en läkare som testar ditt blodsocker.

Vanliga symtom och de första tecknen på alla typer av diabetes är:

  • ökad törst och kissnödighet
  • trötthet och orkeslöshet.

Vid typ 1 och typ 2 kan du även få symtom i form av synrubbningar. Vid diabetes typ 1 kan du dessutom uppleva illamående och magontminska i vikt, få svampinfektioner och känna att du luktar aceton från munnen.

Vilka behandlingar finns det för diabetes?

Diabetes typ 1 behandlas främst med insulin, medan diabetes typ 2 kan behandlas på andra sätt, även om insulinbehandling ofta behövs i ett senare skede av sjukdomen. Vid graviditetsdiabetes brukar det räcka med fysisk aktivitet och kost fri från socker, men läkemedel kan behövas om blodsockervärdet är mycket högt. Regelbunden kontakt med vården är viktigt vid alla typer av diabetes.

Metod för diabetes typ 1

Typ 1-diabetes behandlas genom att tillföra insulin till kroppen med hjälp av sprutor eller pump. Blodsockervärdet behöver även kontrolleras regelbundet. Vid diabetes typ 1 får du hjälp och stöd av ett diabetesteam som består av en läkare och diabetessjuksköterska, och ibland även dietistkurator och fysioterapeut. Tillsammans utformar ni din behandling.

En stor del av behandlingen av typ 1-diabetes är att mäta och kontrollera blodsockervärdet regelbundet, för att utifrån det kunna reglera insulindosen. Blodsockret mäts genom små sensorer som sitter fast på kroppen och mäter konstant eller genom blodsockermätare och mätstickor som kräver stick i fingret.

Insulinsprutor, eller insulinpennor som de också kallas, finns i två varianter. Den ena typen är en engångsspruta som kastas när den är förbrukad och den andra typen kan fyllas på med insulinampuller och kan därför användas flera gånger. I insulinsprutas ena ände sätter du en nål och i den andra änden finns en knapp där du justerar mängden insulin. Sprutan tas i magen eller låret.

En insulinpump sitter fast på kroppen och skickar in insulin dygnet runt efter ett förprogrammerat schema. Du kan även själv öka eller minska dosen vid behov. Det finns två varianter av insulinpumpar. Den ena typen bär du i ett bälte och insulinet förs till kroppen genom en kateter som är fäst i magen. Den andra typen är en liten kapsel som klistras fast på huden och har en tunn nål genom vilken insulinet förs in i kroppen.

Vid diabetes typ 1 är det viktigt att äta regelbundet och vara fysiskt aktiv. Du bör undvika alkohol och rökning. Var även extra noggrann med att sköta om sår och dina tänder.

Metod för diabetes typ 2

Diabetes typ 2 behandlas för att hålla blodsockervärdet lågt. Blodsockervärdet påverkas av dina levnadsvanor och kan sänkas genom fysisk aktivitet och hälsosam kost. Du ska även undvika rökning.

De flesta med typ 2-diabetes behöver behandling med läkemedel. Det vanligaste läkemedlet heter metformin och gör att cellerna lättare tar upp socker från blodet och sockerproduktionen från levern minskar. Många behöver komplettera sin behandling med insulin, men det kan dröja flera år efter att diagnosen ställs till att insulinbehandling blir nödvändigt.

Metod för graviditetsdiabetes

Vid graviditetsdiabetes kan behandlingen skilja sig åt beroende på hur högt blodsockervärdet är. För många räcker det att vara fysiskt aktiv och äta sockersnål kost för att sänka blodsockervärdet. Vissa behöver dock hjälp att få ner värdena och får då metformin, som gör kroppen mer känslig för insulin. Vid graviditetsdiabetes gör du fler ultraljud och besöker barnmorskan oftare för att säkerställa att fostret växer i normal takt.

Innan behandling av diabetes

Oavsett vilken typ av diabetes du har är det viktigt att ha en tät kontakt med vården när du påbörjar din behandling.

Efter behandling av diabetes

För många med diagnosen upphör aldrig behandlingen av diabetes, utan den pågår livet ut. Detta gäller främst vid diabetes typ 1, men även du med typ 2-diabetes eller graviditetsdiabetes behöver vara uppmärksam på dina blodsockervärden framöver.

Vad kostar behandling av diabetes?

Insulin kostar ingenting i Sverige, och andra läkemedel som kan behövas i behandlingen av diabetes är subventionerade genom högkostnadsskyddet. Även utrustning i form av exempelvis blodsockermätare och insulinpumpar är kostnadsfria. Läkarbesök bekostas själv men faller också under högkostnadsskyddet. Däremot kan behandling av följdsjukdomar öka kostnaden, framförallt för diabetes typ 2-patienter.

Fördelar med behandling av diabetes

  • Det finns många bra sätt att behandla diabetes och de flesta kan leva ett bra liv trots sjukdomen.
  • Du har nära kontakt med vården och tillsammans lägger ni upp en behandlingsplan som passar dig.

Nackdelar med behandling av diabetes

  • Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom och behandlingen pågår livet ut.
  • Behandlingen är konstant och blodsockret måste hela tiden kontrolleras.

Vem kan hjälpa dig med behandling av diabetes?

Kan behandling av diabetes utföras av nätläkare?

Om du tror att du har diabetes och behöver påbörja en behandling bör du uppsöka en fysisk läkare.

Publicerad:
14 september 2023 kl 14:48
Uppdaterad:
20 mars 2024 kl 15:18
Författare:
Faktagranskad av:

Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.

Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!