Misstänker du att du är deprimerad? På den här sidan har vi sammanställt viktig information om depression, och var du kan få vård.
Att känna sig ledsen eller nedstämd är vanligt och händer alla ibland. Men om den känslan håller i sig under en längre period, och du samtidigt har tappat lusten även för sådant som du brukar tycka om att göra, är risken stor att du har drabbats av en depression. För att man ska kunna prata om en depression ska denna nedstämdhet vanligtvis ha varit ihållande i mer än två veckor.
Depressioner kan delas in i lätt/lindrig depression, medelsvår/måttlig depression eller svår/djup depression.
En person som har en lätt eller lindrig depression kan ha en fungerande vardag, även om personen mår dåligt.
En person som har en medelsvår eller måttlig depression har ofta svårt att klara av vardagen och omgivningen märker (oftast) tydligt att personen mår väldigt dåligt.
En person som har en svår eller djup depression är ofta påverkad på alla plan i livet och kan ha svårt att klara av även de enklaste sakerna som att äta, dricka och sova.
En recidiverande depression innebär en depression som är återkommande. Det innebär att du har perioder av depression som går över, för att sedan återkomma. För att en depression ska räknas som recidiverande ska du ha haft minst två episoder av depression med minst två månaders mellanrum.
Om du har ett ihållande tillstånd av depression kallas det för kronisk depression, eller dystymi. Det vill säga att du konstant är deprimerad under en period på minst två år. En person med kronisk depression kan ha bättre och sämre dagar, men dystymi är ändå ett relativt konstant tillstånd.
Om du har drabbats av en depression är det vanligt att du har ett eller flera av följande symtom:
Det finns inga fysiska undersökningar som kan göras för att fastställa om du har en depression. Istället krävs att du beskriver dina symtom för din behandlare som gör en bedömning utifrån det som framkommer i samtalet. Det är även vanligt att du får göra så kallade självskattningar där du får svara på frågor om hur du mår för att göra det enklare för din behandlare att ställa eventuell diagnos. Det är vanligt att man börjar med att med träffa en läkare på en vårdcentral om man lider av depression.
Om den vårdgivare du träffar inte är en läkare ska du också få ett läkarbesök för undersökning och en kompletterande bedömning.
Det kan finnas flera orsaker till depression. En depression kan orsakas av en specifik händelse. Det är till exempel inte ovanligt att nyblivna mammor kan drabbas av en depression under graviditeten eller efter förlossningen. Även utmattningssyndrom kan resultera i depression.
Många har återkommande depressioner, och en vanlig sådan form är så kallad årstidsbunden depression där symtomen kommer vid samma tid varje år. De flesta får besvär under den mörka årstiden, men vissa med årstidsbunden depression mår istället som sämst på våren och sommaren.
Egenvård är viktigt, och där brukar de viktigaste råden handla om sunda vanor när det kommer till motion, sömn och mat.
Fysisk aktivitet har en lugnande effekt på hjärnan och hjälper mot depression. Hur mycket du behöver röra på dig för att få effekt varierar från person till person men man brukar rekommendera att man rör på sig i snitt 30 minuter eller mer varje dag.
Att ha en god nattsömn är också viktigt för din mentala hälsa. Det bästa är om du kan få in en rutin där du går och lägger dig ungefär vid samma tid varje kväll. Försök att gå och lägga dig samma tid varje kväll. För att du ska sova bra är det även viktigt att få tillräckligt med dagsljus under dagen. Därför är det bra att vistas utomhus, helst mitt på dagen när det är som ljusast.
Om du har problem att somna eller med att få tillräckligt med sömn, kan du läsa mer om hur du kan bli hjälpt i vår guide om sömnproblem.
Att äta bra mat regelbundet och undvika alkohol och nikotin kan hjälpa mycket vid en depression.
Har du haft en eller flera depressioner, eller vet att du har en ökad sårbarhet, kan du försöka se till att göra sådant som minskar risken för depression. Man pratar ofta om depression i relation till riskfaktorer och skyddsfaktorer. Riskfaktorer är sådant som kan öka risken för eller förvärra en depression. Skyddsfaktorer är istället sådant som kan hjälpa till att motverka depressioner.
Depression är väldigt vanligt och blir ofta bra efter behandling. Det är däremot viktigt att du söker hjälp tidigt i förloppet eftersom omvårdnad ökar dina chanser att bli frisk från din depression. Ju tidigare du söker hjälp för din depression, desto större möjlighet har du också att undvika andra besvär som kan uppstå i samband med den, såsom exempelvis alkoholberoende eller ångest.
Vid lätt till måttlig depression är den vanligaste formen av behandling att du får hjälp och stöd för att säkerställa att du har så sunda levnadsvanor som möjligt.
Ibland kan även psykoterapi hjälpa dig som är deprimerad. De vanligaste behandlingsformerna som terapeuterna/psykologerna brukar arbeta med vid depression är KBT (Kognitiv beteendeterapi) eller IPT (Interpersonell terapi). Det finns även KBT-behandling som man kan genomföra via nätet.
Om inte ovanstående råd hjälper kan det ibland bli aktuellt med läkemedel för att hjälpa ditt mående på traven. Det finns flera olika typer av läkemedel som kan sättas in vid behandling av depression och det vanligaste är så kallade antidepressiva läkemedel. Vid läkemedelsbehandling är det dock viktigt att effekten hela tiden utvärderas för att se till att behandlingen fungerar optimalt. Vid svår depression är det vanligt med behandling med antidepressiva läkemedel.
Charlotte Hallberg, Leg. Psykolog.