Blåmärken

Blåmärken, även kallade hematom, är missfärgningar i huden som uppstår när små blodkärl brister och blod sipprar ut i den omgivande vävnaden. Oftast bildas de efter slag eller stötar, men vissa individer får dem enklare än andra på grund av ärftlighet, tunn hud eller användning av blodförtunnande läkemedel. I de flesta fall är blåmärken ofarliga och läker av sig själva inom ett par veckor. Samtidigt kan de skapa oro om de är många, uppkommer utan tydlig anledning eller gör mycket ont.

I denna artikel får du en översikt av blåmärken: hur de uppstår, vilka tecken du bör hålla utkik efter och när det är läge att söka professionell vård.

Bra att veta om blåmärken

• De allra flesta blåmärken är harmlösa och kräver ingen medicinsk behandling.
• Hos äldre personer kan huden och blodkärlen vara skörare, vilket leder till fler och tydligare blåmärken.
• Upprepade blåmärken utan förklaring kan vara tecken på bristande koagulationsförmåga eller vitaminbrist.

Vanlig fråga: Kan ett blåmärke göra ont efter flera dagar?

Svar: Ja, det är inte ovanligt att ett blåmärke ömmar även när missfärgningen börjat ändra färg och du kan känna smärta eller stickningar flera dagar efter skadan.

Vad är blåmärken?

Blåmärken uppstår när de allra tunnaste blodkärlen, kapillärerna, skadas och en mindre mängd blod läcker ut i vävnaden under huden. Denna inre blödning syns som en färgförändring, först blå eller rödsvart, som sedan skiftar till gröngult och slutligen gulbrunt innan den bleknar bort. Kroppen startar själv en reparationsprocess där blodets koagulationsfaktorer och immunförsvaret samarbetar för att stoppa blödningen och sedan bryta ned de blodceller som hamnat utanför kärlen. I normala fall är detta en helt ofarlig process som inte leder till några långvariga besvär, förutsatt att du inte får ovanligt stora eller frekventa blåmärken.

Huden runt ögonen är speciellt känslig, vilket gör att så kallade blåtiror kan uppstå även vid till synes lätta slag. Detsamma gäller hos personer med tunnare hud, exempelvis äldre individer och vissa barn. Om du har en bindvävsstörning eller tar mediciner som warfarin, heparin eller vissa NSAID-preparat kan du också upptäcka att du lättare får blåmärken vid minsta lilla påfrestning. Vissa upplever även att de får fler blåmärken under perioder med hormonella svängningar, som vid menstruation.

Utöver den fysiska skadan spelar kroppens naturliga inflammationsrespons en viktig roll i hur blåmärket utvecklas. När kärlen brister frigörs signalsubstanser som lockar vita blodkroppar till området. Dessa celler hjälper till att rensa bort skadade röda blodkroppar och påbörja läkningsprocessen. Samtidigt kan området kännas varmt eller svullet, vilket beror på ökad blodgenomströmning och vätskeansamling. I vissa fall bildas också en liten knöl eller förhårdnad under huden, särskilt om blodansamlingen är stor. Denna knöl kan bestå av både blod och bindväv som bildats vid reparationsarbetet. Vanligen försvinner den efter hand, men om du märker att den inte minskar i storlek eller gör mycket ont kan det vara klokt att låta en läkare göra en bedömning. På så sätt kan du utesluta ovanliga komplikationer, som infektion eller en större blödning som inte brutits ned som förväntat.

För vissa personer kan upprepade stötar i samma område leda till ett längre läkningsförlopp, då kroppen dessutom behöver mer tid för att reparera flera små skador.

1. Fysiska trauman: Vanliga olycksfall i hemmet, sportskador och slag är den vanligaste orsaken till blåmärken. När vävnaden utsätts för plötsligt tryck eller stötar brister kapillärerna.
2. Skör hud: Äldre personer och de med tunn hud får lättare blåmärken då kollagenet i huden minskar och blodkärlen blir mer känsliga. Även vissa genetiska faktorer kan bidra.
3. Läkemedel: Blodförtunnande medel som warfarin och vissa antikoagulantia försämrar koagulationen, vilket gör att även små skador lättare leder till blåmärken. Även vissa antiinflammatoriska läkemedel kan ha en liknande effekt.
4. Vitaminbrist: Brist på vitamin C eller vitamin K kan bidra till skörare blodkärl respektive sämre koagulation. Resultatet blir lättare och fler blåmärken.
5. Hormonella faktorer: Kvinnor kan i vissa fall märka fler blåmärken i samband med menstruationscykeln eller graviditet, ofta beroende på hormonrelaterade förändringar i kärlväggarna.
6. Underliggande sjukdom: Vissa blod- och leversjukdomar, liksom ärftliga koagulationsrubbningar som hemofili eller Von Willebrands sjukdom, kan ge upphov till större och mer frekventa blåmärken.
7. Intensiv eller felaktig träning: Hård fysisk aktivitet kan orsaka mikroskopiska bristningar i både muskler och blodkärl, vilket visar sig som mindre blåmärken.

En tydlig missfärgning är det vanligaste symtomet. I början kan området ha en mörkblå ton eller vara rödsvart. Successivt skiftar färgen till mer grönaktig, sedan gul, i takt med att blodet bryts ned. Området kan ömma vid beröring och du kan uppleva svullnad. Ibland uppstår en lätt värme eller pulserande känsla i området, vilket ofta är kroppens naturliga inflammatoriska respons. Större blåmärken kan vara smärtsamma och ta längre tid att läka, ibland upp till flera veckor.

Om blåmärket däremot inte följer det förväntade mönstret av färgskiftningar och gradvis minskad storlek, eller om det fortsätter att göra mycket ont, kan det vara ett tecken på att något inte läker som det ska. Detsamma gäller om du märker att huden runt blåmärket blir röd, varm och kraftigt svullen, vilket kan indikera en infektion eller en djupare vävnadsskada.

När ska du söka vård för blåmärken?

De flesta blåmärken behöver inte behandlas av läkare, men vissa omständigheter motiverar en medicinsk bedömning:

• Upprepade eller stora blåmärken utan tydlig orsak kan peka på koagulationsproblem.
• Om du samtidigt upplever näsblod, blödande tandkött eller andra blödningar behöver det utredas.
• Blåmärken som inte verkar läka eller som blir större och smärtsamma med tiden bör kontrolleras.
• Om blåmärket uppstår i samband med svårare trauma, exempelvis vid kraftiga fall eller bilolyckor.
• Långvarig och kraftig ömhet, stelhet eller funktionsnedsättning i en kroppsdel kan signalera inre skador.
• Du tar blodförtunnande läkemedel och noterar en markant ökning av antalet blåmärken.

En bedömning av läkare kan omfatta blodprover för att undersöka blodvärden och leverfunktion, samt eventuellt en analys av koagulationsfaktorer. Finner man inga underliggande orsaker får du ofta lugnande besked om att allt står rätt till.

I de flesta fall krävs ingen avancerad behandling vid vanliga blåmärken. Egenvård och tid ger huden möjlighet att läka:

1. Kyla: Att lägga på en kall kompress eller is inlindad i en handduk under de första minuterna kan minska blödningen och lindra smärta.
2. Högläge: Att placera en skadad arm eller ett skadat ben i högläge kan motverka svullnad och hjälpa kroppen att transportera bort överskottsvätska.
3. Avlastning: Undvik att belasta den skadade kroppsdelen för hårt. Vid större blåmärken kan det vara klokt att avstå från intensiv träning eller tunga lyft tills ömheten avtar.
4. Smärtlindring: Paracetamol kan vara ett bra förstahandsval om du behöver lindra smärta. NSAID-preparat kan dock förvärra blödningsbenägenheten och bör användas med försiktighet om du lätt får blåmärken.
5. Mild massage: Viss försiktig massage runt området, efter de första dagarna, kan förbättra blodcirkulationen och hjälpa till att transportera bort blodansamlingen.
6. Medicinsk uppföljning: Vid ovanligt stora hematom eller misstanke om koagulationsrubbning kan läkare behöva bedöma om ytterligare åtgärder är nödvändiga, exempelvis dränering av vätska.

• Allmänläkare: Din första kontakt vid upprepade eller oroväckande blåmärken. Läkaren gör en grundläggande undersökning och kan remittera dig till specialist om något avviker.
• Distriktssköterska: Kan ge råd om lindrande åtgärder, omläggningar vid sår samt bedöma om du behöver vidare vård.
• Hematolog: Om man misstänker en underliggande blödningsrubbning, exempelvis hemofili eller annan blodsjukdom, kan en hematolog utföra mer detaljerade tester.
• Kirurg: Stora, smärtsamma blodansamlingar kan i sällsynta fall kräva dränering eller annan kirurgisk åtgärd.
• Apotekspersonal: Kan svara på frågor om receptfria läkemedel och rekommendera produkter för smärtlindring eller stödjande egenvård, samt ge information om eventuella läkemedelsinteraktioner.

1. Kyl blåmärket direkt när skadan uppstår. Kylan gör att blodkärlen drar ihop sig och minskar fortsatt blödning.
2. Undvik att massera hårt i det akuta skedet, då det kan förvärra skadan. Försiktig beröring efter några dagar kan dock främja blodcirkulationen.
3. Håll koll på vitaminintaget, särskilt C-vitamin som stödjer kollagenbildning och K-vitamin som är viktig för blodets koagulation.
4. Var uppmärksam på förändringar: Om blåmärket blir större, inte ändrar färg eller orsakar mer smärta än förväntat, kan det vara dags att uppsöka vård.
5. Be om hjälp: Är du osäker, kontakta sjukvårdsrådgivning eller en vårdcentral för att diskutera dina symtom.

Hur kan du förebygga blåmärken?

• Minimera fallrisker i hemmet genom att ta bort lösa mattor, använda halkskydd i badrum och se till att belysningen är god.
• Använd rätt skyddsutrustning vid sport och fysisk aktivitet, särskilt om du tidigare drabbats av många blåmärken.
• Stärka muskler och balans genom träning såsom lätt styrketräning, yoga eller promenader minskar risken för att du snubblar och skadar dig.
• Följ ordinationen noga om du äter blodförtunnande läkemedel. Har du bekymmer med blåmärken, prata med din läkare om möjlig dosjustering.
• Undvik överdriven alkoholkonsumtion, eftersom alkohol kan påverka levern och blodets koagulationsförmåga negativt.
• Håll en balanserad kost som förser kroppen med nödvändiga vitaminer och mineraler för att upprätthålla starka blodkärl och god läkningsförmåga.

Dessa åtgärder reducerar inte alla blåmärken, men de kan minska frekvensen och svårighetsgraden av dem. För barn och äldre är särskild omsorg viktig, eftersom deras hud är extra känslig och risken för fall eller stötar är större.

• Så fungerar primärvården i Sverige
• Varför får jag vänta på akuten?
• Hudläkarundersökning

1. Hur länge stannar ett blåmärke?
   Vanliga blåmärken försvinner ofta inom en till tre veckor, men stora eller djupa kan ta längre tid. Om du har en blodsjukdom eller tar blodförtunnande läkemedel kan läkningstiden bli längre.

2. Kan salvor eller krämer påskynda läkning?
   Vissa tycker att produkter innehållande arnika eller heparin ger lindring, men bevisen är inte entydiga. Ibland kan en mild massage med en fuktgivande kräm hjälpa blodcirkulationen runt blåmärket, men rådgör gärna med apotekspersonal eller en läkare först.

3. Varför kliar blåmärken ibland?
   Klåda kan uppstå när blodet bryts ned och immunceller städar området. Det är inte farligt, men försök undvika att riva eller irritera huden ytterligare.

4. Bör jag oroa mig om jag får många små blåmärken utan att slå mig?
   Om du märker att nya blåmärken uppstår regelbundet och utan orsak kan du behöva kontrollera blodets koagulationsförmåga. Kontakta vårdcentral för råd och eventuell vidare utredning.

5. Är det farligt om blåmärket känns varmt?
   En viss värme är normalt när kroppen reparerar en skada. Men om värmen är stark och åtföljs av rodnad, kraftig svullnad eller feber kan en infektion misstänkas. Då bör du söka vård.

6. Kan barn få farliga blåmärken?
   De flesta blåmärken hos barn är harmlösa, resultatet av lek och aktivitet. Om barnet får väldigt många eller onormalt stora märken bör man vara uppmärksam på eventuella underliggande faktorer, som vitaminbrist eller koagulationsstörning.

7. Kan jag träna trots ett stort blåmärke?
   Om blåmärket inte gör ont vid rörelse är lätt aktivitet ofta okej. Dock kan kraftiga slag mot samma område förvärra skadan och bör undvikas tills blåmärket är på väg att läka. Lyssna på kroppens signaler och vila vid behov.