Astigmatism

Astigmatism är ett vanligt synfel som innebär att ögat inte bryter ljuset jämnt, vilket leder till suddig eller förvrängd syn. Detta synfel kan bero på en ojämn form på hornhinnan eller linsen, vilket gör att olika delar av bilden fokuseras på olika punkter på näthinnan. Hos vissa personer är astigmatism ett lindrigt besvär som knappt märks, medan andra kan uppleva mer påtagliga problem i vardagen. Astigmatism kan uppstå isolerat eller i kombination med andra synfel som närsynthet (myopi) och översynthet (hyperopi). Det är inte ovanligt att du upptäcker astigmatism när du gör en rutinkontroll hos optikern, men det finns också tecken du själv kan vara uppmärksam på, såsom huvudvärk eller trötthet i ögonen. I många fall kan astigmatism korrigeras helt eller delvis genom glasögon, kontaktlinser eller kirurgi. Om du misstänker att du har astigmatism är det viktigt att du söker en professionell bedömning för att få rätt diagnos och behandling.

Bra att veta om astigmatism

• Astigmatism kan påverka både barn och vuxna och upptäcks ofta vid synundersökningar.

• Oregelbunden brytning i ögat kan göra att både när- och avståndsseendet blir suddigt.

• Glasögon, linser och ibland operation kan vara möjliga lösningar för att korrigera astigmatism.

“Kan astigmatism förvärras med tiden?”

Svar: Ja, ibland kan astigmatismen förändras med åldern, men en ordentlig synundersökning ger bäst klarhet.

Vad är astigmatism?

Astigmatism innebär att ögat har en ojämn krökning på hornhinnan eller i själva linsen, vilket gör att ljuset bryts olika mycket i olika riktningar. När ögats brytning inte är symmetrisk hamnar fokus på flera punkter i stället för en enda, vilket resulterar i en suddig eller förvrängd bild. Denna ojämnhet kan liknas vid formen på en amerikansk fotboll i stället för en perfekt sfär. Fenomenet har varit känt inom ögonmedicinen under lång tid och beskrevs ingående redan på 1800-talet. Astigmatism är alltså inget som uppstått på grund av modern livsstil, utan kan drabba vem som helst, oavsett ålder eller kön. Många upplever endast lätta besvär och kan gå länge utan att märka problemet, medan andra påverkas i allt från läsning och bilkörning till arbete framför datorn. Genom att förstå mekanismerna bakom astigmatism kan du bättre ta ställning till vilka åtgärder som passar bäst för just ditt synfel. Ögat är komplext.

Astigmatism uppstår ofta när hornhinnan eller linsen inte är helt rund utan mer oval, vilket kan vara ärftligt eller utvecklas med tiden. De flesta människor har faktiskt en viss grad av astigmatism utan att det orsakar några större synproblem. Orsaken till den ojämna krökningen är delvis genetisk, men kan också påverkas av yttre faktorer, såsom långvarigt arbete vid dator eller ökad ögonansträngning. I vissa fall kan kirurgi eller skador på ögat leda till förändringar i hornhinnan, vilket i sin tur kan ge upphov till astigmatism. Även vissa sjukdomar, till exempel keratokonus, kan orsaka ojämn hornhinna och kraftigare astigmatism.

Andra möjliga orsaker inkluderar förändringar i ögats inre struktur som kan uppstå i samband med åldrande, hormonella svängningar eller långvarig användning av kontaktlinser. Att gnugga ögonen hårt och ofta tros ibland öka risken för att hornhinnan försvagas, särskilt om det redan finns en underliggande benägenhet för ojämn form. Vissa individer märker att deras astigmatism blir mer påtaglig vid trötthet eller stress, men detta är sällan huvudorsaken till synfelet. I regel är det en kombination av arv och miljö som avgör hur uttalad astigmatismen blir. Regelbundna synundersökningar kan hjälpa till att upptäcka förändringar i brytningen, särskilt för dig som redan vet att du har en tendens till astigmatism.

Beroende på hur uttalad din astigmatism är kan du uppleva allt från mild synoskärpa till betydande försämring. Vanliga symtom är suddig eller förvrängd syn både på nära och långt håll. Du kan också märka av att bokstäver och siffror blir svårare att urskilja, särskilt i dåliga ljusförhållanden eller efter lång tid framför en datorskärm. Trötthet och spänningar kring ögonen är vanligt, och vissa får även huvudvärk, framför allt vid koncentrationskrävande aktiviteter som läsning eller bilkörning. En del upplever att ögonen ofta behöver anstränga sig mer än normalt, vilket kan leda till ögonirritation. Om astigmatismen är mer allvarlig kan du märka problem med djupseende eller uppleva att raka linjer verkar böjda.
Ljusbländning och halos kring ljuskällor kan också förekomma, vilket gör bilkörning på kvällar och nätter extra ansträngande. Symtomen kan vara episodiska eller mer konstanta, beroende på astigmatismens omfattning. Vid osäkerhet kring synproblem är det viktigt att rådfråga vården.

När ska du söka vård för astigmatism?

Det är inte alltid nödvändigt att söka vård för lindrig astigmatism, särskilt om du inte upplever besvär i vardagen. Men om du märker att din syn blir suddig, om du får återkommande huvudvärk eller om du har svårt att utföra dagliga aktiviteter bör du kontakta en optiker eller ögonläkare för en undersökning. Du som redan bär glasögon eller linser och upplever en försämrad synskärpa kan behöva justera din korrigering. Vid kraftiga eller plötsliga försämringar, särskilt i kombination med smärta eller skuggor i synfältet, kan det vara nödvändigt med ett akut besök hos ögonsjukvården. Det kan finnas underliggande orsaker som kräver snabb behandling, till exempel skador på hornhinnan eller andra ögonsjukdomar. Kom också ihåg att regelbundna synkontroller rekommenderas, speciellt om astigmatism eller andra synfel finns i släkten.
Genom att vara uppmärksam på förändringar i din syn kan du tidigt upptäcka om vård behövs.

Det finns flera behandlingsalternativ för astigmatism, och valet beror på hur pass mycket synfelet påverkar din vardag. Glasögon är ofta den enklaste lösningen, där specialslipade glas kan kompensera för ojämnheten i hornhinnan eller linsen. Kontaktlinser, särskilt toriska linser, är ett annat vanligt alternativ som kan ge ett bredare synfält utan ramen från glasögon. Vissa föredrar kontaktlinser för träning eller andra aktiviteter, medan andra trivs bäst med glasögon. Har du en kraftig astigmatism kan hårda kontaktlinser ibland fungera bättre än mjuka varianter. Optikern eller ögonläkaren hjälper dig att avgöra vilken typ av korrigering som passar bäst utifrån din livsstil och dina ögonmått.

I vissa fall kan ögonlaserbehandling, som exempelvis LASIK eller LASEK, vara ett alternativ för att permanent ändra formen på hornhinnan. Detta kan reducera eller helt ta bort behovet av glasögon eller linser. Vid mycket svår astigmatism, eller om hornhinnan är för tunn för laser, kan linsbyteskirurgi (RLE) övervägas. Det innebär att den naturliga linsen byts ut mot en konstgjord, specialanpassad lins. Dessa ingrepp utförs vanligtvis av en ögonkirurg, och du behöver genomgå en noggrann undersökning innan du blir aktuell för operation. Behandlingsresultaten varierar mellan individer, och det är viktigt att ha realistiska förväntningar.
Uppföljning rekommenderas.

• Optiker
• Ögonläkare
• Vårdcentral
• Ögonkirurg
• Ortopist

Även om astigmatism i sig inte alltid går att förebygga, finns det en del vardagliga åtgärder du kan vidta för att minska besvär. Ta regelbundna pauser om du arbetar framför en skärm eller läser mycket, och försök att blinka ofta för att hålla ögonen återfuktade. En bra belysning vid läsning och arbete kan också minska ansträngningen på ögonen. Försök att hålla en god allmänhälsa genom att sova tillräckligt, äta näringsrik mat och motionera regelbundet – det kan indirekt gynna din ögonhälsa. Undvik att gnugga ögonen hårt, särskilt om du redan vet att du har en tendens till hornhinneförändringar. Har du kontaktlinser är det viktigt att följa skötselråden noggrant för att undvika irritation eller infektion. Vid kvarstående besvär är det bra att boka tid för en synundersökning, så att du kan få rätt form av korrigering och rådgivning.
Långvarig ögonhälsa börjar med uppmärksamhet och goda vanor.

Hur kan du förebygga astigmatism?

Helt förebygga astigmatism är svårt, eftersom formen på hornhinnan och linsen ofta är genetiskt betingad eller påverkas av faktorer utanför din kontroll. Men det finns vissa steg du kan ta för att bevara en god ögonhälsa. Först och främst är regelbundna synkontroller viktiga, så att eventuella förändringar i din brytning upptäcks tidigt. Om du har en arbetsmiljö som kräver intensivt skärmarbete eller finmotoriska uppgifter, se till att ha rätt belysning och ergonomiska förutsättningar. Att hålla händerna rena och undvika att peta i ögonen minskar risken för irritation och infektion, vilket i sin tur kan påverka ögats yta. God sömn, näringsrik kost och tillräcklig vila hjälper ögonen att återhämta sig från daglig ansträngning. Även om dessa åtgärder inte kan garantera att astigmatism aldrig uppstår, kan de bidra till att minska påfrestningar som kan förvärra eller snabba på utvecklingen.
Regelbunden ögonvård är en del av förebyggande.

• Ögats anatomi och vanliga synfel

• Olika typer av kontaktlinser

• Synnedsättningar och deras inverkan på vardagen
  Läs mer på Vården.se för öka kunskap.

1. Kan barn ha astigmatism?
Svar: Ja, astigmatism kan förekomma redan i barndomen. Tidig upptäckt är viktig för att barnet ska få rätt korrigering i form av glasögon eller linser och undvika försämrad synutveckling.

2. Behöver jag alltid använda glasögon vid astigmatism?
Svar: Inte nödvändigtvis. Om din astigmatism är lindrig kan du klara dig utan glasögon, men regelbundna kontroller rekommenderas för att följa förändringar. Optiker kan vägleda.

3. Kan astigmatism uppstå plötsligt?
Svar: Oftast utvecklas astigmatism gradvis, men vissa förändringar kan märkas snabbare vid skada eller sjukdom i ögat. Regelbundna undersökningar hjälper till att upptäcka plötsliga försämringar och möjliggör åtgärd.

4. Kan man behandla astigmatism med övningar?
Svar: Vissa hävdar att ögonövningar kan minska ansträngning, men det finns inga vetenskapliga bevis för att övningar kan korrigera astigmatism permanent. Regelbundna kontroller är mer tillförlitliga.

5. Hur ofta bör jag kontrollera min astigmatism?
Svar: De flesta vuxna rekommenderas en synundersökning vartannat år, men om du redan har astigmatism eller märker förändringar kan det vara klokt att gå oftare.

6. Fungerar laserkirurgi för alla med astigmatism?
Svar: Inte för alla. Laserbehandling passar främst personer med stabil astigmatism och tillräcklig hornhinnetjocklek. En grundlig undersökning avgör om du är lämplig kandidat för kirurgiskt ingrepp.