Aspergers syndrom

Aspergers syndrom är en form av autism inom det bredare autismspektrumtillståndet (AST). Det kännetecknas av svårigheter inom social interaktion och kommunikation, samt en tendens att föredra rutiner och fasta strukturer. Samtidigt kan många med Aspergers syndrom förmågan att fokusera intensivt på sina intressen och kan utveckla djup expertis. Diagnosen har historiskt setts som en “mildare” form av autism, men i moderna diagnosmanualer för man oftast ihop den under benämningen AST.
Trots det finns begreppet Aspergers syndrom kvar, inte minst för att beskriva personer som har en relativt god språkutveckling men ändå upplever betydande svårigheter i sociala miljöer. Det är viktigt att förstå att “mildare” inte nödvändigtvis betyder mindre utmanande, utan snarare att vissa förmågor är intakta medan andra är påtagligt annorlunda. en vardag präglad av mental trötthet efter socialt umgänge eller en stark oro när rutiner bryts.

Forskning visar att tidig upptäckt av dessa svårigheter kan göra stor skillnad. Med rätt stöd – både i skola och senare i arbetslivet – kan personer med Aspergers syndrom ofta nå goda resultat och trivas bra. Brist på förståelse och anpassning kan däremot leda till missförstånd, ensamhet och ökad risk för psykisk ohälsa. Den här artikeln syftar till att ge en bred överblick av symptom, orsaker och behandlingsmöjligheter, samt information om när du bör söka vård och vad du kan göra själv.

Bra att veta om Aspergers syndrom:

• Det är en del av autismspektrumet, och graden av stödbehov varierar mycket mellan olika individer.
• Sociala sammanhang kan kännas överväldigande, särskilt om signaler eller regler är otydliga.
• Många upplever sensorisk överkänslighet för ljud, ljus eller beröring.

“Påverkas den fysiska hälsan av Aspergers syndrom?”

Svar: Aspergers syndrom i sig är ingen fysisk diagnos, men stress och psykiska påfrestningar kan påverka kroppen. När man anstränger sig för att klara sociala sammanhang eller överkänsliga sinnen kan det leda till spänningar, huvudvärk eller magsymtom. Genom att skapa rutiner för återhämtning, lugn och tydliga pauser kan man minska den negativa inverkan på kroppen. I vissa fall kan terapi eller samtalsstöd hjälpa till att hantera stress.

Vad är Aspergers syndrom?

Aspergers syndrom beskrevs ursprungligen av läkaren Hans Asperger på 1940-talet. De barn han studerade uppvisade ofta normal eller hög intelligens och utvecklade ett omfattande ordförråd, men hade stora svårigheter att interagera med andra på ett sätt som omgivningen förväntade sig. Idag inser man att dessa svårigheter inte bara beror på okunskap eller bristande vilja, utan att hjärnan bearbetar sensorisk information och sociala signaler på ett annorlunda sätt.

Symtomen kan till exempel visa sig i att man tar ord mycket bokstavligt eller inte uppfattar ironi och sarkasm. En person med Aspergers syndrom kan också ha en intensiv passion för ett ämne – allt från astronomi och datorprogrammering till musik eller konst – och vara villig att ägna otaliga timmar åt att lära sig mer. Denna egenskap kan bli en styrka i rätt sammanhang, men kan också skapa utmaningar i sociala sammanhang.

I många fall upptäcks Aspergers syndrom när barnet börjar förskola eller skola och svårigheterna i samspel blir mer uppenbara. Men det händer också att man får diagnosen först som vuxen, när man inser att vissa svårigheter eller stressreaktioner återkommer i arbetslivet och i relationer. Att ha en annorlunda förmåga att tolka sinnesintryck eller att avläsa ansiktsuttryck kan skapa en känsla av utanförskap och missförstånd. Förståelse från omgivningen är därför ofta avgörande.

Forskning pekar på att genetik spelar en stor roll i utvecklingen av Aspergers syndrom. Man ser ofta att andra familjemedlemmar kan ha drag av autism eller närliggande neuropsykiatriska variationer. Det handlar inte om en enda “Asperger-gen”, utan om ett komplext samspel av flera gener som kan påverka hur hjärnans nätverk organiseras.

Yttre faktorer som föräldrars uppfostringsmetoder har inte kunnat visas vara en orsak till Aspergers syndrom. Myten om att vaccinationer orsakar autism har motbevisats i vetenskapliga studier. Istället är det främst under fosterutvecklingen som hjärnans struktur och kopplingar formas på ett sätt som senare kan ge upphov till denna diagnos.

Däremot kan miljön påverka hur starkt symtomen upplevs och hur effektivt individen utvecklar strategier för att hantera dem. En omgivning som är tydlig, lugn och förutsägbar kan minska stressen och låta barn med Aspergers syndrom blomstra. Även vuxna med diagnosen gynnas av en arbetsplats som ger utrymme för pauser, struktur och klar kommunikation.

Symtomen varierar, men vissa gemensamma drag brukar lyftas fram:

• Svårigheter med sociala signaler: Att tolka ansiktsuttryck, blickar eller kroppsspråk kan vara ansträngande. Ibland förstår man inte varför andra reagerar starkt i situationer man själv uppfattar som obetydliga.

• Behov av rutin och förutsägbarhet: Oväntade förändringar kan ge stor oro eller ångest, vilket ibland yttrar sig som låsningar eller utbrott.

• Specialintressen: Fördjupade kunskaper inom ett eller flera ämnen, vilket kan bli en viktig källa till glädje och självkänsla, men också skapa obalans om det tar överhanden.

• Sensorisk känslighet: Vissa kan bli överväldigade av starka ljud, intensiv belysning eller många människor på samma plats. Andra kan ha motsatt problem och bara uppfatta starka intryck.

• Direkt och konkret kommunikation: Ibland kan kommentarer uppfattas som burdusa eller taktlösa, trots att avsikten inte är att såra.

Barn märks ofta genom att de verkar vilja styra sin lek eller prata mycket om egna intressen. De kan även ha svårt att anpassa sig när scheman ändras. Vuxna kämpar ofta med socialt “småprat” och upplever utmattning efter sociala träffar. Ändå kan många med rätt stöd leva ett rikt och meningsfullt liv.

När ska du söka vård för Aspergers syndrom?

Om du märker att du eller ditt barn har betydande svårigheter i vardagen – till exempel ständiga missförstånd, extrema reaktioner på förändringar, ångest vid sociala kontakter eller andra tecken på att livet påverkas negativt – kan en utredning vara lämplig. Det första steget är ofta att kontakta en vårdcentral, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller psykiatrin för vuxna. Beroende på var du bor kan det finnas särskilda enheter för neuropsykiatriska utredningar.

En formell diagnos kan öppna dörrar till anpassningar i skola, arbete och samhället i stort. Till exempel kan extra stöd i klassrummet, förlängd provtid, lugnare arbetsmiljö eller en coach under arbetsdagar vara insatser som gör stor skillnad. Tidig diagnos kan minska risken för sekundära problem som depression eller ångest, vilket ibland uppstår när man känner sig missförstådd eller överbelastad.

Det finns ingen medicin som botar Aspergers syndrom eftersom det inte ses som en sjukdom i traditionell mening, utan som ett annorlunda sätt att fungera. Däremot finns olika former av stöd och behandlingar som syftar till att underlätta vardagen och minska den stress som kan följa av att leva i en omvärld som inte alltid är anpassad. Psykoedukation, att förstå sin diagnos och dess inverkan, är ofta ett första steg.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller andra samtalsformer kan hjälpa dig att hantera ångest, depression eller tvångstankar. Social färdighetsträning, där man övar på att tolka ansiktsuttryck, samtalsregler eller konfliktsituationer, är också vanligt. Ibland används läkemedel för samsjuklighet, exempelvis vid svår ångest eller ADHD, men inte för att behandla Asperger-diagnosen i sig.

I skolmiljö kan specialpedagoger och resursteam hjälpa till att anpassa schema, arbetsmoment och grupptillhörighet. På en arbetsplats kan chefer och kollegor behöva förstå att vissa behöver mer förutsägbarhet eller vill kommunicera helst via skrift. Arbetsterapeuter och kuratorer kan stödja med praktiska tips kring planering, boende och sociala aktiviteter.

• Läkare och psykolog
• Psykoterapeut och kurator
• Arbetsterapeut
• Specialpedagoger och skolpersonal
• Habilitering och stödcenter
• Intresseorganisationer, som Autism- och Aspergerförbundet

Som person med Aspergers syndrom kan du hitta flera sätt att göra vardagen mer hanterbar. Det kan handla om att använda kalendrar, appar eller checklistor för att skapa struktur. Du kan försöka balansera intensiva sociala aktiviteter med tid för återhämtning. Vidare är det bra att berätta för din omgivning, till exempel arbetsgivare eller nära vänner, om vad du behöver för att fungera optimalt.

Många upplever att rutiner, som regelbundna sovtider, måltider och pausmoment, minskar risken för överbelastning. Att delta i en samtalsgrupp eller förening där andra har liknande erfarenheter kan också vara till stor hjälp. På så sätt får du tips och råd som är praktiskt förankrade i verkligheten. Kom ihåg att “egenvård” inte är en ersättning för professionell hjälp, men det kan vara en viktig del för att du ska må så bra som möjligt.

Hur kan du förebygga Aspergers syndrom?

Eftersom Aspergers syndrom i grunden är genetiskt och har att göra med hjärnans utveckling, finns inget säkert sätt att förebygga det. Det är inte heller nödvändigt att “undvika” diagnosen i sig, eftersom många lever ett gott liv med Aspergers syndrom. Men du kan förebygga negativa konsekvenser genom att tidigt uppmärksamma tecken och ge rätt stöd. För barn innebär det ofta att förskola eller skola får kunskap om behov av förutsägbarhet och tydlig kommunikation. Som vuxen kan du förebygga stress genom att planera din tillvaro, undvika överbelastning och vara uppmärksam på tecken på utmattning. Omgivningen kan också ta ett ansvar genom att erbjuda flexibel arbetsmiljö eller anpassa sociala krav.

• ADHD – Orsak, symtom och behandling
  En närbesläktad diagnos där svårigheter med uppmärksamhet och impulskontroll kan förekomma parallellt med Aspergers syndrom.
• Autism – Orsak, symtom och behandling
  En mer omfattande genomgång av hela autismspektrumet och hur symtomen kan variera.
• Social fobi – Orsak, symtom och behandling
  Kan ibland överlappa med den sociala osäkerheten, men har andra bakomliggande orsaker.
• Depression – Orsak, symtom och behandling
  Vanligt om man känner sig isolerad eller missförstådd, särskilt vid längre tids stress.

1. Är Aspergers syndrom och högfungerande autism samma sak?
   I praktiken används begreppen ofta synonymt. Historiskt har man sagt Aspergers syndrom när personen har normal språkutveckling, men modern diagnostik placerar allt i en autismspektrumdiagnos.

2. Kan man leva ett “vanligt” liv med Aspergers syndrom?
   Ja, många lever ett självständigt liv med arbete, relationer och familj. De kan dock behöva anpassade strategier för att hantera social stress eller sensorisk överbelastning.

3. Varför får man diagnos först i vuxen ålder ibland?
   Vissa klarar av skolan eller barndomen med lindriga svårigheter, men upptäcker problem i arbetslivet eller relationer. Först då inser man att det finns ett genomgående mönster som en utredning kan förklara.

4. Kan personer med Aspergers syndrom lära sig sociala koder?
   Ja, många utvecklar strategier för att hantera sociala situationer. Det kan dock vara tröttsamt att ständigt “tolka” koder. Stödinsatser och träning kan underlätta.

5. Finns det könsskillnader i hur Aspergers syndrom yttrar sig?
   Ofta upptäcks diagnosen senare hos flickor och kvinnor, som kan ha en tendens att maskera sina svårigheter. De kan till exempel lära sig härma sociala beteenden och upptäcks först när de blir utmattade eller nedstämda.

6. Behöver man alltid medicin?
   Nej, det finns ingen medicin mot Aspergers syndrom i sig. Däremot kan medicin behövas vid samsjuklighet, som ångest eller depression.

7. Kan kost och träning påverka?
   Inte direkt gällande diagnosen, men en hälsosam livsstil kan hjälpa mot stress och öka välbefinnandet i allmänhet.