Ansiktslyft görs för att uppnå en föryngrande effekt. Huden sträcks och överflödig hud tas bort. Läs mer om ansiktslyft.
Ansiktslyft är ett kirurgiskt ingrepp som kompenserar för ansiktets åldrande. Målet med ett ansiktslyft kan vara att förbättra ansiktets konturer genom att få fram en mer väldefinierad käklinje. Det kan också vara att släta ut rynkor. Vid halslyft tas lös och överflödig hud från halsen bort. Ingreppet kallas ibland för nedre ansiktslyft. Man talar också om mellanansiktslyft som görs i området mellan ögonen och munnen.
Det finns också behandlingar som kallas ansiktslyft som inte kräver ett kirurgiskt ingrepp. Trådlyft är en form av ansiktslyft där tunna trådar placeras under huden med en kanyl. Det stimulerar kollagenproduktionen. Trådarna kan även spännas för att ge en effekt som liknar den vid ett kirurgiskt ansiktslyft.
Att göra ett ansiktslyft innebär ofta ett slående resultat. Både män och kvinnor kan göra ansiktslyft och de flesta som gör det är i åldern 40–65 år. Även äldre personer kan få bra resultat av behandlingen. Misslyckade ansiktslyft är ovanliga idag.
Resultatet av ett ansiktslyft är permanent. Men det hindrar naturligtvis inte huden från att fortsätta att åldras. Ditt ansikte kommer alltså att förändras även efter ett ansiktslyft. Hur snabbt och hur mycket varierar från person till person.
Tillvägagångssättet kan variera lite beroende på vilken klinik du väljer och på vad du vill uppnå med ett ansiktslyft. På själva operationsdagen görs en detaljplanering av ingreppet innan du får träffa narkosläkaren. Snitten ritas ut på huden. I vissa fall räcker det med lokalbedövning i kombination med avslappnande läkemedel men oftast görs ett ansiktslyft efter att du blivit sövd.
Plastikkirurgen arbetar utifrån ett snitt som man brukar lägga vid tinningen eller under hakspetsen. Huden frigörs från den underliggande bindvävshinnan och muskeln. Vävnader flyttas, sträcks, trimmas eller avlägsnas för önskat resultat. Även fettsugning kan genomföras som en del av ett ansiktslyft. Själva ingreppet brukar ta 2–4 timmar om du inte passar på att göra flera ingrepp vid samma tillfälle.
Innan ett ansiktslyft bokar du en konsultation under vilken du får information om dina individuella förutsättningar och om vad du kan förvänta dig för resultat av ingreppet. Ditt hälsotillstånd kontrolleras i samband med att du bestämmer dig för att göra ett ansiktslyft.
Vid narkos gäller i regel att du ska sluta äta sex timmar innan ingreppet. Du kan dricka klar vätska fram till två timmar innan narkosen. Premedicinering i form av tabletter ges ofta innan sövningen.
För att förebygga svullnad är det vanligt att bära en kylmask timmarna efter ett ansiktslyft. Beroende på vilken teknik som använts får du åka hem samma dag som ingreppet utförts, eller stanna över natten. Om du behöver bära bandage, och i så fall hur länge du ska göra det, kan variera. Du kommer behöva ta det ganska lugnt i en vecka efter ingreppet. Huden ska inte utsättas för starkt solljus efter ett ansiktslyft. Om du kan undvika att sola i sex månader efter ingreppet så är det bra.
Alldeles efter en ansiktslyftning kommer du att få blåmärken och oftast viss svullnad. Det blir i regel ärr efter ansiktslyft men snitten görs på ställen där de inte hamnar i blickfånget. Det är vanligt att snitten läggs där ärren täcks av hår. Ärren brukar vara i princip helt osynliga efter ett par månader.
Viss svullnad kan vara kvar så länge som i ett par veckor efter behandlingen men den kan också lägga sig betydligt snabbare.
Vad du får betala för pris för ansiktslyft varierar och beror framförallt på vad det är för ingrepp. Ett riktmärke är att det kostar från 40 000 kronor och uppåt. Om ett ansiktslyft skulle räknas som medicinsk hudvård kan du få det bekostat via regionen, men det är ovanligt. Ett ansiktslyft är i regel ett kosmetiskt ingrepp och du får själv stå för kostnaden. Ansiktslyft med tråd och andra former av ansiktslyft utan kirurgi kan vara mycket billigare än ett kirurgiskt ingrepp.
Nätläkare med rätt kompetens kan ge råd om ansiktslyft, men de kan inte utföra behandlingen.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!