Har du frågor kring eller problem med amning finns det hjälp att få. Här kan du läsa mer om hur amningshjälp går till.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Amningshjälp?
Amningshjälp är stöd som kan göra det lättare att få amningen att fungera för dig som ammar och för barnet.1 Det kan vara stöd när du och barnet lär känna varandra och amningen ännu känns ovan eller osäker. Det finns stöd och hjälp att få även när amningen inte fungerar som du önskar.
Stödet kan handla om barnets tag om bröstet, amningsposition och andra praktiska delar av amningen.2 Barnets tag om bröstet och din position vid amningen har betydelse för hur amningen fungerar. En bekväm amningsposition kan göra det lättare för barnet att behålla ett bra tag om bröstet.
Amningshjälp kan ges både när barnet är nyfött och senare under amningsperioden.3 Det kan ta tid att få igång amningen och få den att fungera. Alla barn är olika, och du och ditt barn behöver lära känna varandra.
Stöd kan vara aktuellt om amningen känns osäker eller om det har uppstått svårigheter.4 Det kan till exempel vara svårt för barnet att få ett bra tag, eller så kan amningen göra ont. I början av amningsperioden är det vanligt med olika besvär i brösten, och ibland kan du behöva stöd och hjälp.
Det är gratis.
Rådgivning om amning (Amningshjälpen)
Sök efter vårdgivare som erbjuder Amningshjälp på några av våra populära platser.
Amningshjälp kan ges även när du delammar.3 Även vid delamning är det bra att prata om hur matningen kan anpassas efter barnet och om hur barnet fortsatt kan ta bröstet.
Stöd kan också handla om att pumpa eller handmjölka när barnet inte kan amma direkt.5 Det kan vara aktuellt när du inte kan vara tillsammans med barnet och därför inte kan amma. Det kan också vara aktuellt när barnet inte kan suga på bröstet, till exempel om barnet blir sjukt. Du kan handmjölka eller använda en bröstpump för att mjölka ur brösten.
Amningshjälp kan även handla om att få stöd när du behöver spara bröstmjölk till ett senare tillfälle eller när någon annan ska kunna ge barnet mat. För en del är det lättare att få ut bröstmjölken med handen, medan andra tycker att en bröstpump fungerar bättre.
Det är inte ovanligt att det tar upp till en månad eller längre innan amningen känns trygg.1 Det kan dröja några dagar innan barnet börjar suga bra och amningen kommer igång. Hur amningen utvecklas kan därför se olika ut för olika familjer.
Det är viktigt att du som inte kan eller vill amma inte känner skuld.5 Ibland fungerar inte amningen, och ibland är den aldrig ett alternativ. Hur bra förälder du är har inget att göra med om du ammar eller inte.
Beslutet om bröstmjölk eller bröstmjölksersättning ska respekteras och stödjas.6 Du har rätt att få information om amning och andra sätt att mata barnet. Oavsett om du väljer att ge ditt barn bröstmjölk eller bröstmjölksersättning ska ditt beslut respekteras och stödjas.
Amningshjälp börjar ofta med att vårdpersonalen försöker förstå hur amningen fungerar just nu. Vid amningsstatus får du och eventuell partner berätta om era erfarenheter, tankar och funderingar kring amningen.3 Det kan också handla om vilka fördelar och svårigheter ni själva ser och om råd ni redan har fått.
Bedömningen kan omfatta hur ofta barnet ammar, hur barnets sugrytm ser ut och hur barnet tar tag om bröstet.3 Vårdpersonalen kan också fråga hur det känns att amma, om det gör ont och om du har sår eller klåda. Frågor om amningshjälpmedel, till exempel amningsnapp eller amningskudde, kan ingå i bedömningen.
Vid amningsobservation tittar vårdpersonalen bland annat på samspelet mellan dig och barnet.3 Det kan handla om hur du håller barnet, om ni har ögonkontakt, hur barnet berörs och om ni är lyhörda för barnets signaler. Även barnets beteende och reflexer när barnet söker sig till bröstet kan observeras.
En amningsobservation kan hjälpa vårdpersonalen och dig att förstå vad som ligger bakom amningssvårigheterna.3 Då kan stödet anpassas efter situationen. Observationen kan till exempel omfatta barnets möjlighet att ligga nära dig, barnets läge och tag om bröstet, sugtekniken och din amningsposition.
Vanliga amningsställningar är sittande, halvsittande och liggande.7 Du kan pröva olika ställningar för att hitta en som känns bekväm för dig och barnet. I en sittande ställning kan barnet ligga längs med din kropp och vara vänt med ansiktet och magen mot dig. I en liggande ställning ligger du på sidan och barnet ligger med kroppen mot din kropp.
Kuddar kan användas för att stötta kroppen och göra amningsställningen bekvämare.7 Du kan till exempel ha kuddar bakom ryggen eller under huvudet och överkroppen. Kuddar kan också användas för att stötta barnet så att du kan sitta avslappnat.
I en halvsittande ställning ligger barnet nära din kropp och kan ligga på dig med huvudet mellan dina bröst eller på ett bröst. Barnet kan då ligga tätt mot dig utan att du behöver styra barnet lika mycket. I en liggande ställning kan barnets rygg få stöd av din arm.
Barnet bör ligga tätt intill dig och vara vänt mot dig.8 Barnets huvud bör inte vara vridet åt något håll, men kan vara något bakåtlutat. Barnets näsa bör vara i höjd med bröstvårtan när barnet ska ta tag.7 Då kan barnets haka komma mot bröstet och näsan vara fri.
Barnet bör få gapa stort innan det förs närmare bröstet.7 Du kan röra vid barnets kind med bröstvårtan för att hjälpa barnet att söka mot bröstet. När barnet gapar stort förs barnet närmare så att det kan ta ett stort tag.
Ett bra tag innebär att en stor del av vårtgården finns i barnets mun, inte bara bröstvårtan.7 Barnets läppar bör vara utvikta, hakan bör vara mot bröstet och näsan bör vara fri. Vid ett bra tag ligger barnet tätt intill dig och det kan höras när barnet sväljer.
Ett för litet tag kan märkas genom att barnet suger in kinderna, släpper bröstet nästan direkt eller fortsätter att söka och gapa. Bröstvårtan kan också vara platt eller sned efter amningen. Du bör inte låta barnet suga med ett för litet tag.
De första sugtagen kan göra ont, men smärtan ska gå över efter en stund. Om det fortsätter att göra ont efter de första sugtagen bör barnet tas bort och få försöka igen.7 Du kan avbryta genom att försiktigt stoppa in ett finger i barnets mungipa, så att barnet släpper taget utan att bröstvårtan dras loss.
Om barnet inte suger efter de första timmarna kan handmjölkning hjälpa mjölken att komma lättare när barnet börjar suga. Under de första dagarna är det ofta lättare att få ut råmjölk för hand än med bröstpump.1 Handmjölkning kan också göra bröstet mjukare om det är så spänt att barnet har svårt att få tag.
Inför handmjölkning eller pumpning tvättar du händerna med tvål och vatten och använder en ren behållare för bröstmjölken. Det kan vara lättare att få mjölken att rinna om du sitter eller ligger bekvämt och har lugn och ro omkring dig. En del tycker att det hjälper att värma brösten en stund eller stryka lätt över bröstet.
Vid handmjölkning placeras tummen och resten av handen som ett C runt vårtgården.5 Fingrarna trycks in mot kroppen och sedan mot varandra och utåt. Handen flyttas runt bröstet och bröstvårtan för att komma åt olika mjölkgångar, medan handen fortfarande är formad som ett C.
Det kan behövas träning för att få igång tekniken. Ibland kan det vara lättare att handmjölka i en varm dusch. Om barnet inte kan suga på bröstet kan du också behöva mjölka ur för att hålla igång produktionen av bröstmjölk.
Bröstpumpar kan vara manuella eller elektriska.5 Det är olika från person till person vilken pump som fungerar bäst. En pump kan vara bekvämare när mjölkproduktionen har kommit igång och du vill mjölka ur större mängder.
Vid pumpning kan det vara bättre att pumpa ofta och korta stunder än länge och sällan.5 Bröstet töms bäst om du pumpar i intervaller, först det ena bröstet och sedan det andra, och därefter byter bröst igen. Du behöver inte pumpa längre tid än ungefär 15 minuter per bröst.
Mängden mjölk som kommer ut är inte ett mått på hur mycket mjölk som finns i bröstet. Mängden visar bara hur mycket du får ut med det sätt du använder för att mjölka ur. Det kan ta längre tid att få ut mjölk om du är stressad, trött, orolig eller har ont.
Om pumpning gör ont behöver trattens passform kontrolleras.5 Tratten ska vila lätt mot huden och bröstvårtan ska kunna röra sig fritt fram och tillbaka utan att skava mot insidan av tratten. Om tratten trycker för hårt mot bröstet kan den hindra mjölken från att rinna fram i mjölkkanalerna.
Efter amningsobservationen kan vårdpersonalen tydliggöra vad som fungerar bra och vad som kan förbättras.3 Stödet kan då riktas mot barnets position, tag, sugteknik eller din amningsposition. Vårdpersonalen kan också bekräfta det du redan gör som hjälper barnet.
Amningsstödet ska kopplas till familjens aktuella frågor för att stärka föräldrarnas tillit.3 För många råd på en gång kan skapa oro, medan praktiskt och relevant stöd kan göra det lättare att lita på sina egna beslut. Stödet kan anpassas oavsett om barnet är nyfött eller om amningen har pågått ett tag.
Uppföljning kan dokumenteras tillsammans med amningsstatus och den information som har getts.3 Dokumentationen kan också innehålla när uppföljning ska göras. På så sätt kan nästa kontakt utgå från vad som redan har bedömts och vilket stöd som har prövats.
Vad amningshjälp kostar beror på vilken vårdform hjälpen ges inom. Du får oftast betala en patientavgift när du kontaktar vården, och avgiften beror bland annat på vilken typ av vård du får. Den avgift du betalar är vanligtvis bara en liten del av den faktiska kostnaden för vården, eftersom hälso- och sjukvården i Sverige till största delen finansieras genom skatt till regioner och kommuner.9
Regionerna kan i stort sett själva bestämma vilka patientavgifter som gäller. Avgifterna brukar ändå vara ganska lika mellan regionerna, men den exakta avgiften kan skilja sig åt.9 Fråga därför mottagningen eller regionen vilken avgift som gäller där du får vården.
Om amningshjälpen ges av en privat vårdgivare utan finansiering från en region betalar du hela kostnaden själv.9 Det kan därför vara viktigt att ta reda på vilken vårdform besöket tillhör och vilken avgift som gäller innan besöket.
Besök på barnavårdscentraler, BVC, är avgiftsfria.9 Andra besök kan ha en patientavgift beroende på vilken vårdform och vilken region som ansvarar för vården.
Om du får regionfinansierad vård i en annan region än den där du är folkbokförd betalar du patientavgiften som gäller i regionen där du får vården.9 Avgiften styrs alltså inte av var du är folkbokförd, utan av reglerna i den region där vården ges.
Högkostnadsskyddet gäller besök i öppenvården.10 Öppenvård är vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus, till exempel ett besök hos läkare eller sjuksköterska. Högkostnadsskyddet gäller också om du söker vård i en annan region än där du bor.9
Högkostnadsskyddet innebär att du sammanlagt betalar högst 1 450 kronor för besök i öppenvården under tolv månader. En region kan besluta om ett lägre belopp än 1 450 kronor.10 När du har betalat upp till regionens gräns får du ett frikort, och frikortet gäller i alla regioner i Sverige under resten av tolvmånadersperioden.
En privat sjukvårdsförsäkring, eller en sjukvårdsförsäkring genom din arbetsgivare, kan ha andra avgifter och villkor.9 Individuell amningshjälp ersätts därför inte automatiskt av en försäkring. Kontrollera försäkringens villkor om du vill veta vad som gäller för just dig.
Tidigt stöd och rådgivning kan ha betydelse för hur länge amningen fortsätter. Får du stöd tidigt ammar du ofta längre och får mer sällan komplikationer.11 Det kan därför vara värdefullt att få hjälp även om amningen bara känns osäker, och inte först när problemen har blivit stora.
Individuellt amningsstöd kan bidra till att amningen fungerar. Genom att stödet anpassas efter dina och barnets frågor kan du få hjälp att hitta sådant som fungerar i just er situation. Kontinuerlig och anpassad rådgivning hjälper föräldrar att hantera olika situationer och lita på sina egna beslut.3
En amningsobservation kan skapa goda förutsättningar för individanpassad amningsvägledning. Den kan också öka både den ammande förälderns och partnerns kunskap om hur amning fungerar.3 När en amningsobservation görs kan ni tillsammans förstå vilka faktorer som ligger bakom svårigheter som har uppstått. Efteråt kan det som fungerar bra tydliggöras och sådant som kan förbättras föreslås.
Barnets tag om bröstet har betydelse för amningen. Ett optimalt tag skapar förutsättningar för att upprätthålla eller öka bröstmjölksproduktionen.11 Ett stort tag om bröstet gör också att barnet tömmer bröstet mer effektivt och att mjölkproduktionen ökar.
Hud mot hud och möjlighet att använda barnets medfödda reflexer kan öka chansen att barnet får ett optimalt tag. Närhet och värme kan också öka mjölkproduktionen. Barnets sökreflexer och sugreflexer stimuleras när barnet ligger hud mot hud.1 Sökreflexen hjälper barnet att söka aktivt efter bröstet och förbereda sig för att öppna munnen. När barnet får tid att använda sin sökreflex vid bröstet ökar chanserna för ett optimalt tag.11
Amningshjälpmedel kan underlätta under amningsperioden.2 Exempel på sådana hjälpmedel är bröstpump, tillmatningsset, kopp och amningsnapp. En amningsnapp kan användas som hjälp om barnet inte får ett bra tag om bröstet eller om bröstvårtorna är såriga.12
Amning ger barnet närhet och trygghet.1 Amningen kan också hjälpa till att möta barnets stora behov av närhet och stilla barnets sugbehov.
Bröstmjölk innehåller all näring som barnet behöver under sina första sex månader, förutom vitamin D.1 Barn behöver därför få ett tillskott av vitamin D i form av droppar från en veckas ålder och upp till två år.
Bröstmjölken innehåller ämnen som stärker barnets immunförsvar.1 Den minskar risken för olika sjukdomar hos barnet, till exempel övre luftvägsinfektioner, diarré, öroninflammation, urinvägsinfektion och infektioner i magen och tarmen. Amning minskar även risken för plötslig spädbarnsdöd.
Den som har ammat har minskad risk att få bröstcancer, äggstockscancer och diabetes typ 2.1 Det är en möjlig hälsofördel för den som har ammat, men amning behöver inte vara det enda sättet att skapa närhet och trygghet mellan dig och barnet.
Amning kan ge besvär från brösten, särskilt i början av amningsperioden.12 Ibland kan du behöva stöd och hjälp.
Besvär kan hänga ihop med hur barnet tar tag om bröstet. Ett tillräckligt stort tag minskar risken för ömma bröstvårtor, sår och mjölkstockning. Om barnet har ett för litet tag kan det ge dig besvär och leda till att det bildas mindre mjölk.7
Det kan dröja några dagar innan barnet börjar suga bra och amningen kommer igång. Under de första dygnen är det vanligt att barnet vill amma ofta. Det kan kännas intensivt och som att barnet vill suga hela tiden.1
Nattamning kan också upplevas olika. En del märker knappt att barnet suger, medan andra tycker att det är mycket ansträngande. Under en period kan nattamning kännas bra, men under en annan period kan den bli uttröttande.1
Det kan vara svårare att komma igång med amningen om ett av barnen eller båda barnen behöver vårdas på en annan avdelning den allra första tiden.7 Det kan också ta längre tid att amma två barn. Innan du har lärt känna barnen och fått bra rutiner kan det kännas svårt att hinna mata båda barnen och samtidigt själv få den vila du behöver.
Det kan finnas många anledningar till att inte kunna eller vilja amma.1 Du kan använda läkemedel som det inte är lämpligt att amma samtidigt med. Ibland fungerar amningen inte hur mycket du än försöker.6 Trots alla råd och knep kommer en del fram till att det är för jobbigt att försöka fortsätta amma.
Ett barn som får mat i flaska kan vänja sig vid att matas så och sedan få svårare att ta ett bra tag om bröstet.5 Amning och flaskmatning innebär olika sugtekniker. En del barn kan föredra att bli matade med flaska, bland annat eftersom de kan äta snabbare då.
Bröstmjölksersättning innehåller all näring som barnet behöver upp till sex månader. Ersättningen ger däremot inte samma skydd mot infektioner som bröstmjölk gör.6
Om barnet har ett otillräckligt tag och det trots upprepade amningsstatus eller amningsobservationer inte blir optimalt kan det finnas anledning att misstänka att barnets tung- eller läppband är för kort. Det kan också finnas andra oralmotoriska svårigheter som kräver remittering vidare för specialistbedömning.11
En amningsobservation kan visa tecken på möjliga svårigheter eller problem. Barnet kan till exempel inte verka kunna svälja tillräckligt och visa tecken på att inte vara nöjt.11 Barnet kan också ha ett nätt sugtag och en ineffektiv amning. Om barnet släpper taget om bröstet och söker på nytt utan att lyckas kan det vara ett tecken på svårigheter.3
Vid en amningsobservation kan det också synas om barnet somnar snabbt vid bröstet. Smärtsam amning, sår, sprickor eller rodnad på brösten är andra tecken på möjliga svårigheter eller problem.3
BVC är en vanlig första kontakt när du vill ha stöd med amningen. Du kan kontakta BVC om du behöver stöd och hjälp med amningen.7 BVC kan också ge stöd och hjälp senare under amningsperioden, oavsett om barnet är nyfött eller om du har ammat ett tag.3
En barnmorskemottagning kan också vara en kontakt för stöd kring amning.7 Där kan du prata med barnmorskan om dina tankar och känslor kring amning och om vilket alternativ som passar dig bäst.6 Du kan kontakta BVC eller en barnmorskemottagning när du behöver stöd och hjälp med amningen.
Det kan vara bra att ta kontakt tidigt om du vill ha stöd. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.se.1 Om du är osäker på vilken mottagning som passar kan du fråga BVC eller barnmorskemottagningen hur du går vidare.
Under barnets första vecka kan du kontakta BB för stöd.1 BB kan därför vara en väg in om du nyligen har fött barn och behöver hjälp med amningen. Den första veckan efter att barnet har fötts kan du också kontakta BB.
Amningsmottagningar finns på vissa orter.7 Du kan kontakta en av amningsmottagningarna som finns på en del orter om du behöver stöd och hjälp med amningen. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Amningshjälpen är en ideell förening som ger stöd till personer som vill amma sina barn.1 Det går att få hjälp via Amningshjälpen. Amningshjälpen är alltså ett ideellt stöd och inte en mottagning inom hälso- och sjukvården.
Vilken väg som är möjlig kan bero på var du bor och vilken mottagning som finns där. Du kan börja med BVC, barnmorskemottagningen eller BB och be om hjälp att hitta rätt kontakt.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.5 1177 kan ge råd om vilken mottagning du kan kontakta. Du kan också använda 1177.se för att hitta vård och logga in för personliga e-tjänster.
BHV-sjuksköterskan kan göra amningsstatus och vid behov amningsobservation.11 Amningsstatus och amningsobservation kan genomföras vid första hembesöket eller första besöket på BVC. Amningsstatus kan också göras senare under amningsperioden om du berättar att du har svårigheter med amningen.3
Om amningsstatus visar att det finns ett utökat behov av stöd kan BHV-sjuksköterskan genomföra amningsobservation och erbjuda extra besök på BVC.3 Vid misstanke om oralmotoriska svårigheter kan barnet behöva remitteras för specialistbedömning.11 Remiss betyder att en vårdgivare hjälper dig vidare till en annan vårdmottagning eller specialist.
Om du inte vet vart du ska vända dig kan du börja med att kontakta BVC eller ringa 1177.
Vad är amningshjälp?
Amningshjälp är stöd som kan göra det lättare för dig och barnet att få amningen att fungera bättre.2 Stödet kan till exempel handla om barnets tag om bröstet och om hur barnet ligger nära dig under amningen. Barnets position och tag om bröstet har betydelse för hur amningen fungerar.
Kan jag få amningshjälp även om jag har ammat ett tag?
Ja, stödet kan anpassas efter din och barnets situation även om amningen har pågått en tid. Amningsobservation kan göras när barnet blivit äldre om amningen inte fungerar som du önskar.3 Du kan då få individuellt amningsstöd utifrån det som är svårt för dig och barnet.
Vad händer under ett besök?
Vårdpersonalen kan be att få se en amning och observera hur barnet suger.2 De kan också titta på hur barnet ligger och hur du och barnet är positionerade under amningen. Vid observationen kan vårdpersonalen bland annat uppmärksamma samspelet mellan dig och barnet, barnets läge och tag om bröstet samt din amningsposition.
Vad händer efter observationen?
Efter observationen kan vårdpersonalen bekräfta det som fungerar bra.3 De kan också tydliggöra vad som kan förbättras och föreslå praktiska förändringar utifrån det du och barnet behöver. Rådgivningen fungerar bäst när den är kopplad till familjens aktuella frågor och stärker din tillit till amningen.
Du kan ställa frågor under besöket om något känns oklart. Om en partner eller annan närstående är med kan även den personen vara delaktig i samtalet och observationen.
Kan jag ändra barnets läge?
Om barnets tag känns otillräckligt eller amningen gör ont kan du ändra barnets läge i famnen till ett närmare läge.11 När barnet ligger tätare intill dig kan det få bättre möjlighet att söka bröstet på nytt. Barnets näsa bör vara i höjd med bröstvårtan när barnet ska ta tag.
Hur får jag barnet att släppa taget?
Du kan försiktigt sticka in ett finger i barnets mungipa för att hjälpa barnet att släppa taget.11 Då kan barnet försöka igen och få en ny chans att söka bröstet. Dra inte loss barnet från bröstet, eftersom bröstvårtan då kan bli irriterad.
Det kan också vara bra att låta barnet försöka igen om taget inte blev bra. Om smärtan fortsätter efter de första sugtagen bör barnet tas bort och få försöka igen. Mer information om barnets tag och amningspositioner finns i avsnittet om hur amningshjälp går till.
När kan handmjölkning eller pumpning vara aktuellt?
Handmjölkning eller pumpning kan användas när du inte kan vara tillsammans med barnet och därför inte kan amma.5 Det kan också användas när barnet inte kan suga på bröstet, till exempel om barnet blir sjukt. På så sätt kan bröstmjölk mjölkas ur även när barnet inte kan amma direkt.
Kan handmjölkning eller pumpning stimulera mjölkproduktionen?
Ja, handmjölkning eller pumpning kan användas för att stimulera mjölkproduktionen om barnet inte har kommit igång att suga.5 Under de första dagarna efter förlossningen är det ofta lättare att få ut mjölken för hand när det finns råmjölk i brösten. Personalen på förlossningen eller BB kan visa hur du gör.
Det finns både manuella och elektriska bröstpumpar. Vilken pump som fungerar bäst kan vara olika från person till person. Du kan läsa mer om handmjölkning och pumpning i avsnittet om att mjölka ur bröstmjölk.
Vart kan jag vända mig för stöd?
Du kan kontakta BVC, en barnmorskemottagning eller en amningsmottagning för stöd med amningen.7 Amningsmottagningar finns på vissa orter, och många mottagningar kan kontaktas genom att du loggar in. BVC kan ge stöd både när barnet är nyfött och senare under amningsperioden.
Kan jag kontakta BB?
Under barnets första vecka kan du också kontakta BB för stöd med amningen.1 Det finns alltså flera möjliga kontakter, och vilken mottagning som passar kan bero på var du bor och hur gammalt barnet är. Se avsnittet om vem som kan hjälpa dig med amningshjälp för mer information om olika stödformer.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 22 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.