Åderförkalkning

Åderförkalkning (ateroskleros) är en sjuklig process i kärlväggarna där fett, kolesterol, kalk och andra ämnen samlas och bildar plack. Själva ordet “ateroskleros” kommer från grekiskans “athero” (gröt) och “skleros” (förhårdnad). Bilden av “gröt” syftar på de mjukare fettansamlingarna medan “förhårdnad” beskriver hur kärlväggen stelnar. När dessa plack blir större förlorar blodkärlen sin elasticitet och dess inre diameter minskar. Det betyder att blodflödet försvåras.

Till en början kan du ha åderförkalkning utan att märka några tydliga tecken, men i takt med att kärlen blir allt mer påverkade kan det uppstå symptom i olika delar av kroppen. Hjärnan, hjärtat och benen är områden där kärlstelheten ofta ger problem. I värsta fall kan ett plack brista och ge upphov till en blodpropp, vilket i sin tur kan leda till hjärtinfarkt eller stroke.

Åderförkalkning har förekommit i mänsklighetens historia så länge vi kan spåra hjärtkärlsjukdomar. Man har till och med sett tecken på det hos egyptiska mumier, vilket pekar på att det inte är enbart en “modern” åkomma. Skillnaden i dag är dock att vi känner till många av de riskfaktorer som bidrar till åderförkalkning och att det finns mer effektiva behandlingsmetoder.

Bra att veta om åderförkalkning

• Samverkan med andra sjukdomar: Åderförkalkning kan förvärra eller sammanfalla med andra hjärt-kärlsjukdomar, som kärlkramp och högt blodtryck.
• Allvarliga konsekvenser: Obehandlad åderförkalkning kan leda till akuta tillstånd som hjärtinfarkt eller stroke.

Vanliga riskfaktorer: Rökning, höga blodfetter, högt blodtryck, diabetes och en stillasittande livsstil ökar risken att utveckla åderförkalkning.

Vanlig fråga: Kan unga personer få åderförkalkning?
Svar: Ja, även yngre kan utveckla tidiga stadier av åderförkalkning, särskilt vid ärftliga anlag eller osunda levnadsvanor.

Åderförkalkning beror på en kombination av livsstilsfaktorer och genetiska orsaker. Vissa människor har en ärftlig benägenhet att utveckla sjukdomen, medan andra främst får problem på grund av osunda vanor eller andra medicinska tillstånd.

Vanliga orsaker och riskfaktorer:

1. Rökning: Cigaretter innehåller ämnen som skadar blodkärlens insida. Detta gör det lättare för plack att bildas.
2. Höga blodfetter: Speciellt förhöjt LDL-kolesterol ökar risken för åderförkalkning, medan högt HDL kan vara skyddande.
3. Högt blodtryck: När blodtrycket är förhöjt under lång tid sliter det på kärlväggarna och påskyndar inlagringen av fett.
4. Diabetes: Förhöjda blodsockernivåer kan leda till kärlskador och påskynda utvecklingen av ateroskleros.
5. Stillastående eller stillasittande livsstil: Brist på regelbunden motion och fysisk aktivitet gör att blodfettsprofilen försämras och kärlväggarna lättare drabbas av förfettning.
6. Övervikt och fetma: Överflödig kroppsvikt, särskilt bukfetma, hänger ofta samman med en sämre blodfettsprofil, högt blodtryck och insulinresistens.
7. Ålder och kön: Högre ålder och att vara man ökar risken, men även kvinnor drabbas, framför allt efter klimakteriet.
8. Stress och låg sömnkvalitet: Kronisk stress och brist på återhämtning kan bidra till negativa förändringar i blodtryck och ämnesomsättning.

Åderförkalkning är alltså ingen ensam faktor, utan resultatet av flera samverkande orsaker. Vissa kan du påverka genom förändrade vanor, medan andra, som genetik och ålder, ligger utanför din kontroll.

Många lever med åderförkalkning länge utan att märka något. Det är först när kärlen blivit ordentligt förträngda eller när ett plack brister som tydliga besvär uppstår. Symptomen kan skilja sig beroende på vilka kärl som är mest påverkade:

1. Bröstsmärtor och kärlkramp: När förkalkningen sitter i hjärtats kranskärl kan du få en tryckande eller brännande smärta i bröstet, ofta vid ansträngning eller stress. Detta kallas angina pectoris (kärlkramp).
2. Bensmärtor och fönstertittarsjuka: När kärlförträngningarna finns i benen kan du uppleva smärta i vaderna vid promenader. Du kan behöva stanna upp ofta för att vila. Detta tillstånd kallas “fönstertittarsjuka” eller claudicatio intermittens.
3. Andfåddhet och trötthet: Uppstår när hjärtat eller lungornas kärl är påverkade och kroppen inte får tillräckligt med syrerikt blod.
4. Yrsel och huvudvärk: Om blodflödet till hjärnan minskar kan du bli yr, uppleva huvudvärk eller i värsta fall få en stroke.
5. Domningar eller svaghet i armar och ben: Beror på att nerver och muskler inte får nog med blodtillförsel.
6. Erektionsproblem: Åderförkalkning i bäckenkärlen kan leda till erektionssvårigheter.

Symptomen är ofta smygande och kan förväxlas med andra tillstånd, men de blir allvarligare med tiden om inget görs. Att vara uppmärksam på kroppens signaler är därför viktigt.

Vad menas med åderförkalkning på grund av LDL-kolesterol?

Om du har för höga nivåer av LDL-kolesterol (beta lipoprotein) kan du få en inflammation i kärlväggen som bidrar till att det bildas plack och att åderförkalkningen går snabbare.

När ska du söka vård för åderförkalkning?

Du bör söka vård om du märker några av följande tecken:

• Bröstsmärtor vid ansträngning: Regelbundna tryckande eller brännande känslor i bröstet kan vara ett tecken på kärlkramp.
• Återkommande smärtor i vaderna vid promenad: Om du ständigt behöver stanna upp på grund av värk i benen kan det tyda på fönstertittarsjuka.
• Andfåddhet och yrsel vid lätt ansträngning: Att bli onormalt trött eller yr utan tydlig orsak kan vara en varningssignal.
• Domningar i armar eller ben: Särskilt om de är ensidiga eller kommer med plötslig svaghet, då detta kan vara tecken på försämrad cirkulation.
• Akuta bröstsmärtor med utstrålning: Ett potentiellt tecken på hjärtinfarkt, där snabb hjälp är avgörande.
• Plötslig svårighet att tala, extrem yrsel eller ansiktsförlamning: Kan tyda på stroke, och då ska du omedelbart söka akutsjukvård (ring 112).

Det är alltid bättre att vara på den säkra sidan och ta kontakt med vården en gång för mycket än en gång för lite. Genom att uppmärksamma tidiga tecken kan du i många fall bromsa eller delvis vända utvecklingen av åderförkalkning.

Målet med behandlingen är att minska riskerna för allvarliga komplikationer och förbättra din livskvalitet. Behandling kan se olika ut beroende på dina individuella behov och vilka kärl som är drabbade.

1. Livsstilsförändringar: Ofta är det första steget att göra justeringar i kost, motion och rökvanor. Genom att sänka kolesterolnivåerna, gå ner i vikt om du är överviktig och sluta röka kan du förbättra kärlhälsan avsevärt.
2. Läkemedel:
   • Blodfettssänkande (statiner): Dessa läkemedel kan hjälpa dig att sänka LDL-kolesterolet och ibland höja HDL.
   • Blodtryckssänkande: För att skydda kärlväggarna och minska belastningen på hjärtat.
   • Blodförtunnande: Läkemedel som trombocytaggregationshämmande medel (t.ex. acetylsalicylsyra) används för att minska risken för blodproppar.
3. Operationer och ingrepp:
   • Ballongvidgning (PCI): En tunn kateter med en liten ballong på spetsen förs in i det förträngda kärlet. Ballongen blåses upp för att vidga kärlet, ibland placeras även ett stent (nät) för att hålla kärlet öppet.
   • Bypass-operation: Kan bli aktuellt om kärlen är kraftigt förträngda. Då skapas en “omväg” runt det skadade området så att blodflödet förbättras.
4. Rehabilitering och uppföljning: För att förebygga nya förträngningar och bevaka eventuella risker är det viktigt med kontinuerlig uppföljning, vanligtvis via vårdcentral eller specialistmottagning.

Behandlingen skräddarsys för att passa dig och din livssituation. Viktigt är att du följer läkarens rekommendationer och deltar aktivt i din egen vård, till exempel genom att ta ordinerade läkemedel och infinna dig vid uppföljande läkarbesök.

Flera olika yrkesgrupper och vårdnivåer kan vara inblandade när du behöver hjälp mot åderförkalkning:

• Läkare på vårdcentral: I första hand träffar du ofta en allmänläkare på vårdcentralen. Vid behov kan du få remiss till en kardiolog (hjärtläkare) eller kärlkirurg.
• Sjuksköterskor: Särskilda mottagningar för hjärta och kärl finns på många vårdcentraler, där sjuksköterskor hjälper till med blodtryckskontroller, blodprov och samtal kring livsstilsförändringar.
• Dietister: Om du behöver ändra kostvanor kan en dietist ge individuella rekommendationer som hjälper dig att nå bättre blodfettsvärden och viktbalans.
• Fysioterapeuter: Vid behov av rehabilitering eller anpassad motion för att stärka hjärta och kärl kan fysioterapeuten ge specifika övningar.
• Kuratorer eller psykologer: Stresshantering, rökavvänjning och andra beteendeförändringar kan ibland underlättas med professionellt stöd på det psykologiska planet.
• Specialistkliniker: Om ingrepp som ballongvidgning eller bypass-operation blir aktuellt, sker detta ofta på sjukhus under ledning av hjärtkirurger och interventiologer.

Rätt kombination av olika professioner och regelbundna uppföljningar ger bäst förutsättningar för att bromsa åderförkalkningen och uppnå en stabilare hälsa.

Att ta kontroll över livsstilsfaktorer är en av de mest effektiva åtgärderna för att förbättra och förhindra att åderförkalkningen förvärras. Nedan följer tips som du kan börja med redan i dag:

1. Sluta röka: Varje cigarett du låter bli ger en positiv effekt på blodkärlen. Behöver du stöd finns rökavvänjningsprogram hos vården.
2. Ändra kostvanor: Sträva efter en balanserad kost med mycket frukt, grönsaker, fullkornsprodukter, fisk och hälsosamma fetter som olivolja. Dra ner på sockerrika och feta livsmedel.
3. Rör dig mer: Ta en promenad på lunchrasten, cykla till jobbet eller börja med lättare styrketräning. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar cirkulationen och kan sänka både blodtryck och kolesterolnivåer.
4. Stressa mindre: Försök hitta rutiner för återhämtning, som mindfulness, djupandning eller enklare avslappningsövningar. Stress bidrar till att blodtrycket hålls uppe och påverkar även matvanor.
5. Se över vikten: Om du är överviktig kan en måttlig viktnedgång göra stor skillnad. Tappa du bara fem till tio procent av din ursprungsvikt kan det redan förbättra blodfetts- och blodsockervärden betydligt.
6. Håll koll på blodtryck och blodfetter: Mät regelbundet, antingen hos vården eller med hemmamätare, för att upptäcka förändringar i tid.
7. Följ medicinska råd och ta dina läkemedel: Att hålla blodtryck och blodfetter under kontroll kräver ofta både egenvård och läkemedelsbehandling.

Genom att ta små steg mot en mer hälsosam vardag kan du öka chansen att förebygga allvarliga komplikationer och samtidigt må bättre i din dagliga tillvaro.

Hur kan du förebygga åderförkalkning?

För att förebygga åderförkalkning räcker det oftast inte med en enskild åtgärd, utan en sammantagen livsstilsförändring där du kontinuerligt håller koll på dina riskfaktorer. Här är några viktiga punkter:

• Blodfettsscreening: Genom att låta ta blodprov med jämna mellanrum kan du hålla koll på dina kolesterol- och triglyceridvärden. Upptäcker du förhöjda nivåer i tid, kan du börja vidta åtgärder innan kärlen tar skada.
• Regelbunden motion: Minst 150 minuter med måttlig konditionsträning per vecka (t.ex. rask promenad) eller 75 minuter intensiv träning kan markant minska risken för ateroskleros.
• Hälsosam kosthållning långsiktigt: Minska mättade fetter, öka andelen enkelomättade och fleromättade fetter (finns i exempelvis avokado, olivolja och fet fisk). Se även till att äta fiberrika livsmedel.
• Undvik tobaksrökning och passiv rökning: Rökning är en av de mest påtagliga och direkt skadliga faktorerna för dina blodkärl, så att avstå från cigaretter är en investering i din kärlhälsa.
• Viktkontroll: Att hålla en normal vikt minskar belastningen på hjärta och kärl.
• Hantering av stress: Kronisk stress ökar risken för ohälsosamma vanor, förhöjt blodtryck och hormonella obalanser som kan skada kärlen.
• Regelbundna hälsokontroller: Är du i en riskgrupp, exempelvis på grund av ärftlighet eller en tidigare hjärtkärlhändelse, bör du genomföra årliga eller halvårsvisa kontroller hos vården.

Förebyggande åtgärder är långt mer effektiva och mindre kostsamma – både för dig och för samhället – än att behandla redan etablerade komplikationer av åderförkalkning.

Här är fler artiklar på Vården.se som kan vara intressanta om du vill lära dig mer om relaterade ämnen:

• Hjärtinfarkt
• Högt blodtryck
• Stroke

1. Är åderförkalkning samma sak som åderförfettning?
   Ja, orden används ofta synonymt. Åderförkalkning är en sjuklig förhårdnad av kärlväggarna, orsakad av bland annat fettansamlingar.

2. Hur snabbt kan åderförkalkning utvecklas?
   Det är en långsam process som kan ta många år eller till och med årtionden. Dock kan vissa riskfaktorer påskynda processen, till exempel rökning och dåliga blodfetter.

3. Kan åderförkalkning gå tillbaka?
   Delvis, ja. Hos vissa kan förändringar i kost, motion och rökvanor tillsammans med läkemedel leda till att placken blir stabilare och ibland till och med krymper något.

4. Är bröstsmärta alltid ett tecken på åderförkalkning?
   Nej, bröstsmärta kan ha många orsaker, till exempel stress eller muskelspänningar. Har du däremot återkommande tryckande smärtor i bröstet vid ansträngning är det viktigt att utreda orsaken. Vid akut tryckande smärta i bröstet så ring 112 eller besök närmsta akuttmottagning.

5. Varför är högt blodtryck en riskfaktor?
   Högt blodtryck ger ett ökat tryck mot kärlväggarna, vilket gör att små skador uppstår och placken får lättare att bildas och fästa.

6. Kan unga behöva ta blodfettssänkande läkemedel?
   Ja, i vissa fall. Om det finns en ärftlig form av högt kolesterol kan läkare ordinera blodfettssänkande läkemedel även till yngre.
7. Vad kan jag göra om jag redan fått en stent inopererad?
   Följ noga ordinerade läkemedelsbehandlingar som blodförtunnande, kontrollera regelbundet blodtryck och blodfetter, samt fortsätt med hälsosamma levnadsvanor för att undvika nya förträngningar.