Åderförkalkning

Åderförkalkning, som kallas ateroskleros med en medicinsk term, är en sjukdom som innebär att fett samlas på insidan av artärerna (blodkärlen). Åderförkalkning kallas också för åderförfettning på grund av det. Även blodkroppar och bindväv kan samlas på blodkärlens väggar. Det som bildas kallas för aterosklerotiska plack.

Processen pågår hos de flesta och börjar redan när vi är unga. Det tar dock lång tid innan det riskerar att bli ett problem på grund av att det samlats så mycket plack att det blir svårt för blodet att passera fritt. När det har gått så långt förhöjs risken för blodproppar, som i sin tur kan leda till andra hjärt- och kärlsjukdomar. En annan komplikation är att vissa delar av kroppen kanske inte får tillräckligt mycket blod vilket kan leda till att musklerna blir svagare.

Man kan få åderförkalkning i flera av kroppens blodkärl och det är vanligt att det leder till en blodpropp i benen. Åderförkalkning i hjärnan förekommer och kan påverka den kognitiva förmågan. Åderförkalkning i halspulsådern kan leda till stroke eller till att hjärnan inte får tillräckligt med syre. På grund av sjukdomens mycket långsamma förlopp drabbar åderförkalkning framförallt äldre personer.

Åderförkalkning kan pågå länge utan att det märks några symtom. Många märker inte att de lider av åderförkalkning förrän de får en blodpropp. Här är några symtom som kan uppträda innan eller när du får en blodpropp på grund av åderförkalkning:

• Det gör ont i benen när du går.
• Svaghet som släpper vid vila men sedan snabbt kommer tillbaka.
• Plötsliga smärtor i benen eller bröstet.

Det finns också en rad sjukdomar som helt eller delvis kan bero på åderförkalkning och alltså vara ett symtom på det. Till exempel:

• hjärtinfarkt
• stroke
• kärlkramp
• TIA (mildare form av stroke)
• njursvikt.

Vad menas med åderförkalkning på grund av LDL-kolesterol?

Om du har för höga nivåer av LDL-kolesterol (beta lipoprotein) kan du få en inflammation i kärlväggen som bidrar till att det bildas plack och att åderförkalkningen går snabbare.

Det finns flera riskfaktorer för att utveckla åderförkalkning. Ärftlighet är en viktig faktor men åderförkalkning kan även orsakas eller i alla fall förvärras av:

• höga blodfetter och fetma
• högt blodtryck
• diabetes
• inflammatoriska sjukdomar
• rökning
• stress
• en stillasittande livsstil.

Du kan göra ganska mycket i förebyggande syfte om du oroar dig för åderförkalkning eller om du vet att du har det och behöver vara försiktig.

• Se till så att du får regelbunden motion.
• Sluta röka.
• Ät hälsosamt och minska mängden feta mejeriprodukter samt kött och ägg.
• Försök att undvika situationer som gör att du känner dig stressad.

Alla dessa åtgärder har även flera andra positiva hälsoeffekter.

Även om livsstilsförändringar är en viktig del av behandlingen vid åderförkalkning kan det även bli aktuellt med mediciner som förtunnar blodet eller sänker nivåerna av kolesterol. Syftet är i första hand att det inte ska bli värre eftersom läkemedel inte tar bort den plack som har bildats i blodkärlen.

I allvarliga fall kan kirurgi var nödvändigt. Ballongvidgning är en metod som innebär att kärl vidgas med hjälp av en liten ballong som blåses upp. Genom en by-pass-operation kan man förhindra att blodet går genom kärl som är kraftigt åderförkalkade.

Du har stor nytta av att upptäcka åderförkalkning i tid. Flera prover som tas vid en vanlig hälsoundersökning kan ge en indikation på åderförkalkning. Man kan också undersöka blodkärlen med kontraströntgen och ultraljud. Ta kontakt med din vårdcentral om du är orolig för åderförkalkning. Får du symptom på blodpropp, som plötslig smärta i benet eller bröstet ska du söka hjälp direkt.

• Vårdcentral
• Hjärtmottagning
• Kardiolog