• Sök

    Sök

  • Jämför

    Jämför

  • Boka

    Boka

Skicka en bokningsförfrågan eller ring för att komma i kontakt med den vårdgivare du valt.

Blogginlägg Övrigt

Har du fått vinterkräksjukan?

15:13 - 01 feb, 2018 0 Sjuka barn Övrigt

Varje år under vintern får många svenskar kräksjukan. Det är en väldigt smittsam virussjukdom och det är inte ovanligt att hela familjen insjuknar om en familjemedlem blivit smittad. Vinterkräksjukan kan förekomma året om men de flesta brukar bli sjuka mellan januari och mars. Vissa personer får aldrig vinterkräksjuka även om de blir utsatta för viruset och det beror troligtvis på en medfödd motståndskraft.

sjuk i soffan

Sjukdomsförloppet vid vinterkräksjuka

Vinterkräksjukan orsakas av ett mycket smittsamt virus, calicivirus, och är en av de vanligaste typerna av magsjuka i Sverige. Vid vinterkräksjuka insjuknar man väldigt fort och får kräkningar, häftiga diarréer och magont. För barn är kräkningar det vanligaste symtomet medan vuxna oftare får diarré. Det tar vanligtvis mellan 12-48 timmar från det att man blir smittad tills att man blir sjuk. Oftast är man sjuk i ett till tre dygn och under tiden kan man också få feber, huvudvärk och muskelvärk.

Trots att man kan ha svåra besvär brukar magsjuka vara helt ofarligt. För de flesta brukar det räcka med att vila och att dricka mycket. Vissa kan däremot behöva söka vård, exempelvis barn under ett år, äldre och personer som har en allvarlig sjukdom eller kraftigt nedsatt immunförsvar. Eftersom viruset är väldigt smittsamt är det viktigt att kontakta mottagningen du ska besöka innan du/ni åker dit så att de kan förbereda så andra inte blir smittade.

tvättar händerna

Så smittar vinterkräksjukan

Vinterkräksjukan smittar genom direkt eller indirekt kontakt med smittade personer. Du kan också bli sjuk om du har närkontakt med kräkningar och om maten du äter har hanterats av någon som är smittad. Virussjukdomen kan också smitta genom dricksvatten eller mat som sköljts i förorenat vatten och sedan inte kokats.

För att undvika att bli sjuk ska du därför försöka undvika att träffa de som är smittade. Du ska också tvätta händerna noga med tvål och vatten efter att du varit på toa samt innan du ska äta. Om du besöker en offentlig toalett ska du använda flytande tvål och torka händerna med pappershanddukar. Det är också bra att undvika att äta på matbufféer.

Eftersom viruset är så smittsamt är det viktigt att stanna hemma i ett till två dygn efter att du är symtomfri, för att förhindra att smitta andra. Om någon i din familj blir sjuk är det viktigt att ni är noggranna med handhygienen och att personen som är sjuk inte lagar mat. Den som är sjuk bör också vara extra noga med den personliga hygienen.

Text: Moa Wikström

Källor:
https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Vinterkraksjuka/
https://magsjuka.se/vinterkraksjukan/

av Moa Wikström Kommentera

Har ditt barn fått löss?!

13:04 - 22 aug, 2017 0 Övrigt

Beskedet om att huvudlöss härjar i skolan eller på förskolan brukar aldrig vara roliga nyheter. Vi berättar allt du behöver veta om huvudlusen och hur du upptäcker att ditt barn fått ovälkommet besök i håret.

Huvudlus

Vad är huvudlöss?

Huvudlöss, också kallat hårlöss, är vinglösa parasiter som lever av människans blod i hårbotten. De är 1-4 millimeter långa och genomskinliga, och färgen varierar från grå, brun och svart till mörkröd beroende på när de har sugit blod.

Lusens livscykel har tre stadier. Huvudlössens ägg kallas gnetter, och lushonan fäster dem vid hårbotten med ett slags lim. 6-9 dagar senare kläcks en nymf och börjar livnära sig på hårbotten. Efter runt tio dagar som larv utvecklas den till en vuxen lus som sedan kan leva i upp till tre veckor.

En vuxen lushona kan producera ca 5-10 ägg per dag vilket betyder att en mängd ägg kan läggas på separata hårstrån i hårbotten under dessa veckor (150-200 stycken).

Så sprids lössen

Vem som helst kan få huvudlöss och det har ingenting med hygien att göra. En vanlig missuppfattning är också att en lus kan hoppa från en bärare till en annan, men det är inte sant. Löss förflyttar sig genom att klättra på hårstrån och sprids genom kontakt hår mot hår. Risken för spridning via hårborstar, mössor och sängkläder är därför mycket liten.

En lus som hamnat utanför håret lever högst i ett dygn eftersom de brukar torka ut ganska snabbt.

Löss sprids hår mot hår

Kliar det i barnets hårbotten?

Om ditt barn fått löss brukar det första tecknet vara att det kliar i hårbotten och att mjäll-liknande prickar syns. Klådan är en överkänslighetsreaktion på lusens saliv och kommer först fyra till sex veckor efter att ditt barn blivit smittat. Om barnet blir smittad igen kommer klådan snabbare, redan efter några dygn.

Alla som har löss får dock inte klåda. Då kan du hålla utkik om det finns svart puder på kudden eller kragen eftersom det kan vara lusens avföring eller ömsade skinn. Men för att vara helt säker på att ditt barn har huvudlöss måste du ha upptäckt löss i håret.

Kontrollera om ditt barn har löss

För att kontrollera om ditt barn har gnetter eller löss kan du kamma igenom håret med en luskam över ett vitt underlag, förslagsvis ett lakan, papper eller en spegel. En luskam har täta, styva tänder och kan köpas på apoteket. Kamma igenom hela håret noggrant, från hårbotten längs hela hårstrået, och stryk av kammen efter varje kamtag. Om det finns löss i håret fastnar de i kammen eller hamnar på underlaget. Ett tips är att tvätta håret med balsam innan, då håller sig lössen stilla och blir lättare att upptäcka.

Om du inte har en luskam kan du leta efter lusägg på hårstrået nära hårbotten. Dela upp håret i sektioner och leta efter små gulvita prickar. De ägg som innehåller den blivande lusen är mörka, men de tomma äggen är ljusa, ovala, ungefär en millimeter långa, och följer med hårstråets utväxt.

Även om du hittar lusägg på hårstrån är det inte säkert att det finns levande löss då äggen kan vara kläckta och tomma. Om du bara hittar tomma ägg behövs ingen behandling.

Kontrollera om ditt barn har löss

Hur blir vi av med lössen?

Eftersom löss har en stor och snabb reproduktion är det viktigt att påbörja behandling så snart som möjligt. Oavsett om det är din egen familj, ditt barns förskolegrupp eller skolklass som har drabbats, är det viktigt att alla som kan vara smittade blir undersökta så att alla kan behandlas samtidigt.

Det bästa sättet att bli av med löss är att kombinera luskamning med någon form av behandling. Det finns olika typer av behandling, både medicintekniska produkter och läkemedel, och oavsett vilken produkt ni använder är det viktigt att följa anvisningarna noga. Behandlingen verkar antingen genom att kväva lössen eller genom att förhindra att lössen gör sig av med vätskan som bildas när de sugit ut blod. Under behandlingen kan barnen gå till förskolan eller skolan under förutsättning att kontakten hår mot hår undviks under första veckan.

Många gånger behöver man finkamma håret under några veckor efter behandlingen för att säkerställa att lössen är borta. Ofta behövs också behandlingen upprepas eftersom gnetter som överlevt en omgång kläcks och blir till nya löss.

Minska risken för löss

Det är viktigt att komma ihåg att det inte går att behandla löss i förebyggande syfte, utan löss kan behandlas om ditt barn fått dem. Att göra en behandling med lusmedel utan att vara smittat ökar endast resistensen.

Det går dock att minska risken genom att regelbundet kamma igenom håret och undvika huvud- och hårkontakt med andra när risken är hög.

Text: Moa Wikström

Källor:
https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Huvudloss/
http://www.vardhandboken.se/Texter/Loss/Huvudloss/
http://www.linicin.se/loss/

av Moa Wikström Kommentera

Ortoped, ortopedingenjör eller ortopedtekniker?

09:53 - 22 maj, 2017 0 Övrigt

Vet du vad skillnaden är mellan en ortoped, ortopedingenjör och ortopedtekniker? Med hjälp av Azim Osman, ortopedspecialist på Bromma Ortopedmottagning, ortopedtekniker Paul Lemoure och ortopedingenjör Erik Dickson på Ortopedteknik vid Sophiahemmet samt Camp Pro, får vi veta mer om deras olika yrken och hur de hänger ihop!

Ortopedtekniker på Sophiahemmet pratar med patient

Vad gör en ortoped?

En ortoped är en legitimerad läkare med specialistutbildning inom ortopedisk kirurgi. Ortopeden diagnosticerar och behandlar sjukdomar inom rörelseorganen (skelett, muskler, mjukdelar och leder) ända från nacke till tå på både vuxna och barn. Det kan vara både medfödda skador eller senare tillkomna som till exempel arbetsskador eller olyckor. Oftast behandlas sjukdomarna med kirurgiska ingrepp men även farmakologisk behandling, rehabilitering och fysikalisk behandling förekommer.

– En läkarundersökning hos en ortoped inleds med ett samtal där man pratar om sjukdomshistorik, läkemedel och livsstilsfrågor för att få en bild av patienten, säger Azim Osman, ortopedspecialist på Bromma Ortopedmottagning. Sedan pratar vi om aktuella besvär eller skador från rörelseorganen och läkaren utför en kroppsundersökning. Till sist ställs diagnos och tillsammans med patienten diskuteras behandling och uppföljning.

Vad gör en ortopedingenjör?

En ortopedingenjör har en ortopedingenjörsexamen med huvudområdet ortopedteknik. Ortopedingenjören arbetar med hjälpmedel som sitter utanpå kroppen och som ersätter eller assisterar någon kroppsdel som inte fungerar som den ska. Det kan vara en protes som ersätter en förlorad kroppsdel eller ortos som ersätter en förlorad funktion. Tekniken som används i yrket är unik och fokuserar på att hjälpa människor med funktionsnedsättningar. En ortopedingenjör arbetar oftast på en ortopedteknisk avdelning.

– Hur undersökningen hos ortopedingenjören går till beror helt på vilken typ av diagnos och smärtproblematik du har, säger Erik Dickson, ortopedingenjör på Ortopedteknik vid Sophiahemmet. Men en grundlig undersökning av rörelsemönster, rörelseomfång, anatomi och förutsättningar görs. Det vanligaste är fotrelaterade problem, men även problem i knä, höft, arm och rygg är vanligt. Inom ortopedtekniken är inlägg och skor de vanligaste hjälpmedlen, därefter kommer olika ortoser för fot, ben, arm, hand och rygg.

Vad gör en ortopedtekniker?

En ortopedtekniker har ett stort fokus på materiallära och praktiskt kunnande. Ortopedteknikern har ett mycket nära samarbete med ortopedingenjören och man arbetar tillsammans för att anpassa och tillverka ortopedtekniska hjälpmedel unikt anpassade för varje patient.

Arbetet som ortopedtekniker kräver hög teknisk kompetens i produktions- och tillverkningsteknik där tekniken måste anpassas till individuella lösningar. En ortopedtekniker arbetar oftast på en ortopedteknisk avdelning och är specialiserad på att tillverka ortopedtekniska hjälpmedel.

Skelett av fot, gjuter sulor

Vilka är de vanligaste skadorna/problemen inom ortopedi?

Av de som söker hjälp hos en ortoped i Sverige är de största diagnosgrupperna frakturer och andra traumatiska skador, artros och reumatoid artrit, ryggsjukdomar och problem relaterade till idrotts- och annan fysisk aktivitet.

De patienter som besöker en ortopedteknisk avdelning är bland annat patienter med neurologiska diagnoser såsom stroke, ALS, MS och Alzheimers. Även diabetiker, traumapatienter, CP, skolios, reumatiker och patienter med idrottsrelaterade skador.

– Ytterligare en grupp patienter är de med till exempel hälsporre, och metatarsalgi, säger ortopedtekniker Paul Lemoure på Ortopedteknik vid Sophiahemmet. De kan genom tejpning och inlägg få hjälp på den ortopedtekniska avdelningen. Alla typer av människor i olika åldrar besöker en ortopedteknisk avdelning, men som i vården i stort är det fler äldre än yngre patienter.

Undersökning av knä

Hur går jag tillväga för att söka hjälp?

Har du sjukdom eller smärta i skelett eller rörelseorgan och du vill ha en diagnos ställd bör du söka hjälp hos en ortoped. Om du behöver hjälp att prova ut ett hjälpmedel som till exempel en ortos, protes, skor eller ortopediska fotbäddar, söker du däremot hjälp av en ortopedingenjör på en ortopedteknisk avdelning.

– Oftast behövs en remiss från vårdcentralen, men vissa privata ortopeder kräver ingen remiss, säger Azim på Bromma Ortopedmottagning. Du kan även söka direkt till en ortoped om du har en egen sjukvårdsförsäkring.

Har du rätt att få ett hjälpmedel via landstinget skrivs en remiss från en specialistläkare eller i vissa fall en fysioterapeut. Många söker hjälp och betalar själv eller via sin sjukvårdsförsäkring för till exempel enklare ortoser för stöd och avlastning av knän, handled eller för olika fotproblem som avlastas med ortopediska fotbäddar.

Text: Lisa Sjögren

av Moa Wikström Kommentera

Pollensäsongen är här!

09:37 - 24 apr, 2017 0 Övrigt

Blommande björkar och doften av nyklippt gräs är för de flesta positiva tecken på att den varma årstiden är på ingång. Men för allergiker kan det istället innebära jobbiga symptom som kliande, rinnande ögon och näsa, trötthet och huvudvärk. För den som är drabbad är det bra att veta att det finns behandling att få och det finns också saker man själv kan tänka på för att underlätta besvären.

gräs-allergi

Vem blir allergisk mot pollen?

Pollenallergi, eller hösnuva som det också kallas, är den vanligaste formen av allergi. Det har dessutom ökat de senaste 20 åren och idag är var femte svensk drabbad. Allergin utvecklas när immunförsvaret överreagerar vid kontakt med pollen. Det är fortfarande oklart vad som orsakar pollenallergi men du har större risk att få det om din ena eller båda föräldrarna är drabbade. För de flesta kommer de första symptomen i barndomen eller i tonåren men besvären minskar ofta med åldern.

När börjar pollensäsongen?

Pollensäsongen varierar från år till år men den kan börja så tidigt som i slutet på februari och hålla i sig ända till början på september. När du får besvär beror på vilken/vilka sorters pollen du är känslig mot eftersom olika pollentyper blommar vid olika tider på året. Tidig vår brukar al och hassel blomma medan björk, alm och ek blommar senare på våren. Under sommaren får de som är allergiska mot gräspollen mest problem. Det är vanligast att vara allergisk mot björkpollen och gräspollen.

kvinna-nyser-allergi

Symptom vid pollenallergi

Symtomen på pollenallergi kan likna en vanlig förkylning med rinnsnuva eller täppt näsa, men det finns vissa skillnader. Vid allergi får du inte feber eller ont i halsen (men klåda i halsen kan förekomma) och besvären återkommer varje år och kan hålla i sig i flera veckor. Vid allergi kan du också, till skillnad från förkylning, få besvär från ögonen som då kan klia och rinna. Du kan också få huvudvärk och känna dig trött när det är som mest pollen i luften.

Vilken behandling finns?

Det finns receptfria läkemedel som allergitabletter och nässpray med kortison som du kan använda om du har milda besvär. Har du kraftigare besvär är det bättre att gå till läkaren för att göra en allergiutredning och få receptbelagda läkemedel som är mer effektiva. Har du riktigt svåra symptom kan du även bli erbjuden en allergivaccination.

Om du får hosta och retningar i luftvägarna kan det tyda på att du har astma. Då är det viktigt att söka läkarhjälp eftersom obehandlad astma kan leda till långvariga besvär från luftrören. Ungefär en tredjedel av alla pollenallergiker utvecklar astma.

pollen-allergi

Vad kan jag göra själv?

Det finns några saker du kan tänka på utöver medicinering:

  • Om du vill vädra eller motionera ute, gör det helst på morgonen, kvällen eller efter att det regnat eftersom pollenhalten i luften är lägre då.
  • Det är bra att försöka vara inomhus på blåsiga dagar eftersom blåsten gör att pollen lättare sprids i luften.
  • Håll rent i sovrummet, byt lakan ofta och duscha och tvätta håret innan du lägger dig så att du inte tar med pollen till sängen.
  • Torka inte tvätten utomhus.
  • Undvik kontakt med husdjur eftersom de ofta har pollen i pälsen.
  • Klipp gräset innan det gått i blom och undvik nyklippt gräs.

Text: Lisa Sjögren

av Moa Wikström Kommentera

Glöm inte cellprovet!

16:08 - 30 mar, 2017 0 Övrigt

Kvinnor mellan 23-64 år får regelbundna kallelser till att gå på gynekologisk cellprovtagning. Med hjälp av Kristina Müller, chefsbarnmorska på BB Stockholm Family City, reder vi ut vad cellprovtagning egentligen innebär och varför det är så viktigt att gå på det.

bb-stockholm-family

Vad innebär gynekologisk cellprovtagning?

Ett gynekologiskt cellprov är ett prov som tas från livmodertappen vilket är den nedersta delen av livmoderhalsen. Provet tas för att kunna upptäcka eventuella cellförändringar som skulle kunna leda till livmoderhalscancer.

– Ungefär 95 av 100 prov är normala, alltså utan cellförändringar, säger Kristina Müller, chefsbarnmorska på BB Stockholm Family City. Om provet visar på cellförändringar får man en uppföljningstid hos en gynekolog för att utreda dem vidare.

De flesta cellförändringar är lättare förändringar som läker av sig själv, med en del behöver tas bort. Det brukar dock ta lång tid innan cellförändringar utvecklas till cancer, vanligtvis tio till femton år.

Hur går cellprovet till?

Provet tas under en gynekologisk undersökning av en barnmorska. Provet tas från två ställen, på livmodertappen med en plastspatel som stryks över livmodertappen för att få med lite celler samt med en liten borste i livmoderhalskanalen. Det går fort och brukar inte göra ont.

cellprov-drop-in-mottagning

Vem ska ta cellprov?

Kvinnor blir kallade mellan 23-64 års ålder. Var tredje år när du är mellan 23-49 och därefter var femte år upp till 64. Om du är över 50 år kan tiden mellan kallelserna variera lite beroende på var du bor i landet. Kallelsen skickas till den adress där du är folkbokförd och provet tas av en barnmorska på närmaste barnmorskemottagning.

– Du kallas till cellprovtagning en bestämd tid men önskar du byta tid eller val av mottagning går det bra att gå på drop-in på mottagningen du valt säger Kristina. Medtag bara kallelsen. Mellan fyra till sex veckor efter provtagningen får du svar på posten, oavsett om svaret är positivt eller negativt.

Vad beror cellförändringar på?

De flesta cellförändringar beror på en mycket vanlig virusgrupp som heter HPV - humant papillomvirus. Det finns över 100 sorters HPV-virus och några av dessa kan ge cellförändringar.

– Det finns idag ett vaccin mot HPV som är jättebra att ta, säger Kristina. Men även om du tagit vaccinet är det viktigt att gå på cellprovtagningar eftersom det inte skyddar mot alla virustyper som kan orsaka cellförändringar.

receptionist-patient

Varför är det viktigt att ta cellprov?

Att ta cellprov är frivilligt men det är en väldigt bra livförsäkring eftersom det tidigt kan visa om du har cellförändringar som kan utvecklas till livmoderhalscancer. Om du har den typen av cellförändringar så kan de enkelt tas bort genom en behandling där livmodertappens yttersta vävnad tas bort. Under behandlingen är du bedövad i livmoderhalsen eller får en lätt narkos och behandlingen påverkar inte förmågan att bli gravid i framtiden.

– Att gå och ta cellprov är alltså ett enkelt sätt att förebygga att livmoderhalscancer utvecklas, säger Kristina. Tack vare cellprovtagningen har livmoderhalscancer blivit betydligt ovanligare.

Här kan du gå och ta cellprov!

Text: Lisa Sjögren

av Moa Wikström Kommentera