• Sök

    Sök

  • Jämför

    Jämför

  • Boka

    Boka

Skicka en bokningsförfrågan eller ring för att komma i kontakt med den vårdgivare du valt.

Blogginlägg Sjuka barn

Har du fått vinterkräksjukan?

15:13 - 01 feb, 2018 0 Sjuka barn Övrigt

Varje år under vintern får många svenskar kräksjukan. Det är en väldigt smittsam virussjukdom och det är inte ovanligt att hela familjen insjuknar om en familjemedlem blivit smittad. Vinterkräksjukan kan förekomma året om men de flesta brukar bli sjuka mellan januari och mars. Vissa personer får aldrig vinterkräksjuka även om de blir utsatta för viruset och det beror troligtvis på en medfödd motståndskraft.

sjuk i soffan

Sjukdomsförloppet vid vinterkräksjuka

Vinterkräksjukan orsakas av ett mycket smittsamt virus, calicivirus, och är en av de vanligaste typerna av magsjuka i Sverige. Vid vinterkräksjuka insjuknar man väldigt fort och får kräkningar, häftiga diarréer och magont. För barn är kräkningar det vanligaste symtomet medan vuxna oftare får diarré. Det tar vanligtvis mellan 12-48 timmar från det att man blir smittad tills att man blir sjuk. Oftast är man sjuk i ett till tre dygn och under tiden kan man också få feber, huvudvärk och muskelvärk.

Trots att man kan ha svåra besvär brukar magsjuka vara helt ofarligt. För de flesta brukar det räcka med att vila och att dricka mycket. Vissa kan däremot behöva söka vård, exempelvis barn under ett år, äldre och personer som har en allvarlig sjukdom eller kraftigt nedsatt immunförsvar. Eftersom viruset är väldigt smittsamt är det viktigt att kontakta mottagningen du ska besöka innan du/ni åker dit så att de kan förbereda så andra inte blir smittade.

tvättar händerna

Så smittar vinterkräksjukan

Vinterkräksjukan smittar genom direkt eller indirekt kontakt med smittade personer. Du kan också bli sjuk om du har närkontakt med kräkningar och om maten du äter har hanterats av någon som är smittad. Virussjukdomen kan också smitta genom dricksvatten eller mat som sköljts i förorenat vatten och sedan inte kokats.

För att undvika att bli sjuk ska du därför försöka undvika att träffa de som är smittade. Du ska också tvätta händerna noga med tvål och vatten efter att du varit på toa samt innan du ska äta. Om du besöker en offentlig toalett ska du använda flytande tvål och torka händerna med pappershanddukar. Det är också bra att undvika att äta på matbufféer.

Eftersom viruset är så smittsamt är det viktigt att stanna hemma i ett till två dygn efter att du är symtomfri, för att förhindra att smitta andra. Om någon i din familj blir sjuk är det viktigt att ni är noggranna med handhygienen och att personen som är sjuk inte lagar mat. Den som är sjuk bör också vara extra noga med den personliga hygienen.

Text: Moa Wikström

Källor:
https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Vinterkraksjuka/
https://magsjuka.se/vinterkraksjukan/

av Moa Wikström Kommentera

Har ditt barn fått vattkoppor?

08:49 - 10 nov, 2017 0 Sjuka barn Infektioner

Vattkoppor är en virusinfektion som är mycket smittsam. Det brukar ta mellan 10-20 dygn innan de första symtomen märks, vilket brukar vara feber, huvudvärk och trötthet. Efter ett par dagar kommer de karakteristiska röda utslagen.

pojke-på-äng

Sjukdomsförloppet

De röda utslagen börjar som prickar som blir till knottror, och som slutligen blir till kliande blåsor med en genomskinlig vätska i. Hur många blåsor ditt barn får kan variera med allt från några enstaka till en mängd över hela kroppen. Efter någon dag spricker de och små sårskorpor bildas, och efter några dagar torkar skorporna och trillar av. Utslagen kan komma i flera omgångar, under fyra till fem dagar, men barn brukar bli friska av sig själva en vecka efter att de första symtomen visat sig.

Så smittar vattkoppor

Vattkoppor sprids genom direktkontakt från person till person eller genom utandningsluften, exempelvis när någon hostar eller nyser. Viruset kan spridas redan innan symtom syns och därför är det svårt att undvika att föra smittan vidare.

Har ditt barn väl haft vattkoppor en gång kan hen inte få det igen utan är immun. Dock stannar viruset kvar i kroppen resten av livet och ibland kan det aktiveras igen och orsaka sjukdomen bältros.

mamma-pussar-på-son

Tips för att lindra ditt barns besvär

Utslagen kan klia och för att lindra klådan kan du använda kylbalsam, alsolsprit eller svalt vatten. Det är viktigt att hålla huden ren för att undvika att bakterier kommer in i vattkopporna så de blir infekterade. Så tvätta ditt barns hud med tvål och vatten.

Ditt barn kan också ta vissa läkemedel för att lindra feber och värk. Prata med läkare, sjukvårdsupplysningen eller apotekspersonal för rådgivning.

pappa-håller-flicka-i-handen

Vaccineras mot vattkoppor

Det finns vaccin mot vattkoppor, som ger ett bra skydd och har få biverkningar. Man kan dock få vattkoppor trots vaccination, men skulle man bli sjuk blir symtom ofta lindrigare.

– På BVC vaccinerar vi endast de vaccin som ingår i barnhälsovårdens basprogram, säger Ann Hultstrand, barnsjuksköterska och verksamhetschef på Spartakliniken. Föräldrar som önskar vaccinera sina barn mot vattkoppor hänvisar vi till en vaccinationsmottagning. Det går att vaccinera barn mot vattkoppor om de är tolv månader eller äldre.

De som rekommenderas att vaccinera sig är barn som tillhör en medicinsk riskgrupp, till exempel ett barn som har nedsatt immunsystem. Även syskon till barn med nedsatt immunförsvar bör vaccinera sig.

– Barn eller anhöriga till barn kan ibland bli aktuella för vaccinering mot vattkoppor och detta beslut tas av barnläkare, säger Ann.

Text: Moa Wikström

Källor:
www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Vattkoppor/
www.xn--klda-roa.se/vattkoppor/

av Moa Wikström Kommentera

RS-viruset – värre än någonsin i år

09:29 - 08 feb, 2017 0 Blogg Sjuka barn Infektioner

Många är oroliga för RS-viruset och denna säsong är det extra intensivt. Ovanligt många barn har blivit inlagda på sjukhus sedan starten i november. Men vilka är symptomen och hur vet man när man bör söka läkarhjälp? Vi har fått chansen att prata med Birgitta Klang, verksamhetschef på Mama Mia, Skandinaviens största privata kvinno- och barnhälsomottagning. Hon berättar vilka de största smittbovarna är och hur man ska göra om sitt barn blir sjukt.

birgitta-klang-mama-mia
Birgitta Klang, verksamhetschef på Mama Mia

Vad är RS-virus?

RS-viruset, respiratoriskt syncytievirus, är ett förkylningsvirus som kommer i epidemier under vinterhalvåret. För de flesta visar det sig som en vanlig förkylning men barn under sex månader, prematura barn eller barn med en hjärt- eller lungsjukdom, är extra utsatta och kan få svåra andningsproblem.

– Det är väldigt många som är oroliga, speciellt de som har barn som är under ett år. Det är dem som hör av sig oftast, säger Birgitta Klang, verksamhetschef på Mama Mia. Denna säsongen är vi väldigt tydliga med att uppmana att hålla sig borta från stora folksamlingar och förkylda småbarn just för att vi vet att det är värre än någonsin i år.

Olika från år till år

Viruset brukar slå hårdare vartannat eller vart tredje år och det startade relativt tidigt denna säsong. De allra minsta barnen har behövt mer sjukhusvård än vanligt. Varför viruset är olika intensivt från år till år är oklart, men en teori är att viruset har muterat och blivit aggressivare och att det är därför barnen har blivit sjukare. RS är ett förkylningsvirus som de allra flesta klarar bra, men många vet inte att det är RS de har och kan då smitta mindre barn och andra riskgrupper som kan drabbas hårt. Vi är också inomhus till stor del under vinterhalvåret och där smittar det lättare.

mama-mia-bvc-bebis

Små barn har oftast typiska tecken på RS

Mama Mias barnläkarmottagning på Karlavägen inkommer ungefär 30 samtal om dagen med frågor om RS-viruset och den vanligaste frågan är hur man vet att barnet har just RS.

– Barn under sex månader har väldigt typiska tecken, säger Birgitta. De försöker hosta men får knappt upp någonting. De får också problem med andningen och piper och låter. En del bebisar sover mycket mer och är för trötta för att kunna amma eller få i sig mat. Har barnet dessa symptom så ska man alltid söka hjälp.

Prematura barn har ökad risk

För tidigt födda barn har en ökad risk att RS går rakt ner i lungorna så att de får det väldigt jobbigt att andas. Problemet är att RS bildar ett segt slem som sätter sig på de små cellerna som de har i luftvägarna nere i lungorna. Och när det sega slemmet bildas så har dem ingen bra hostreflex att få upp det jämfört med de lite större barnen. Väldigt för tidigt födda barn som haft lungproblem under sin prematuritet på sjukhuset kan få ett immunglobulin mot RS, men det håller bara under en begränsad period.

mama-mia-undersökningsrum-mobil

Syskon är i regel de största smittbärarna

Den största boven är om barnet har äldre syskon i åldern 1,5-2,5 år som går på förskolan.

– De har kanske inte kommit i kontakt med RS-viruset när de själva var små men på förskolan är det väldigt troligt att de kommer att få det, säger Birgitta. De blir oftast inte så sjuka, de kommer hem med en vanlig förkylning. Men när den lilla bebisen hemma får det så kan den bli jättesjuk.

En noggrann handhygien är viktigast

Det är viktigt att tänka på att ha en noggrann handhygien. Det är bra att tvätta händerna när man kommer hem från förskolan samt att byta kläder eftersom viruset kan överleva i upp till tolv timmar på kläder. Kan man undvika att ta med sin bebis till förskolan så är det att föredra, men är man tvungen så kan man gärna ha barnet i bärsele. Det behövs bara att ett barn nyser och så finns det miljoner av mikropartiklar av RS som sprids i luften. Om man har möjlighet så är det bra att ha sina förskolebarn hemma medan man har en liten nyfödd, eller åtminstone att de går kortare dagar.

– Är man tre, fyra år så vill man oftast leka med sina kompisar, säger Birgitta. Då är det bra att till exempel gå kortare dagar på förskolan, för det är också hur länge man är i en miljö där det finns virus som avgör hur sjuk man blir eller om man får det. Det är också bra att leka mycket utomhus.

mama-mia-undersökning-barn

Var frikostig med koksalt

Det första man kan tänka på när man märker att barnet börjar bli snuvigt är att vara frikostig med koksalt då de minsta barnen helst bara vill andas via näsan. Koksaltlösning finns att köpa receptfritt på apoteket och det löser upp det sega slemmet som bildas. Om barnet kräks så är det bara bra eftersom det då lyckats hosta upp slemmet.

– Det finns också en nässug som är jättebra. Man använder då lite koksalt och sen tar man den för att försiktigt suga ut det ur nästan på barnet, säger Birgitta. Det är också bra att hålla huvudet högt, då blir det lättare att andas. Det är lite A och O kan man säga.

Text: Lisa Sjögren

av Moa Wikström Kommentera

Pappa Martin tipsar

17:00 - 25 feb, 2014 0 Blogg Sjuka barn

Vabruari är snart över, men barn slutar inte bli sjuka för det. ”Så länge det finns barn, finns det snoriga näsor”. Ett gammalt Martin-ordspråk. Den här gången skriver jag främst i egenskap som småbarnsförälder till en nyss fylld treåring (och en ny som väntar precis runt hörnet). Utöver det är jag, vad vissa skulle kalla en geekparent. Jag gillar prylar och appar. Så, nu är det sagt. Detta medför då att jag ofta testar nya appar till min telefon inom alla områden och inte så sällan appar som riktar sig mot barn och föräldrar. Så idag tänkte jag tipsa och skriva om en webbsida och tillhörande app som alla föräldrar kan nyttja.

SjuktBarn-appen

Appen heter SjuktBarn och vänder sig till småbarnsföräldrar som känner sig bekymrade eller vilsna när deras barn blir sjuka. Bakom allt medicinskt innehåll står läkare, vårdpersonal, sjuksköterskor och barnmorskor som är tillknutna norska MultiMedicus AS.

Nu tänker ni ”ånej, inte en till app att hålla koll på”. Och visst, jag håller med. Det finns många appar och forum som är tillägnade barn och föräldrar, men fortsätt läs lite till.

Till skillnad från många andra liknade hälsoappar och webbsidor finns här autentiska små videos som kan vara till stor hjälp. En bild säger trots allt mer än tusen ord. Och dessa gör kanske vardagen lite lättare om ni undrar någonting. Filmerna / ljuden illustrerar symptom som till exempel olika typer av hosta. Hur låter krupphosta eller kikhosta?

Screenshots av Sjuktbarn-appen

Den fyller absolut sin funktion och gör det väldigt bra. Den är inte alls svår eller onödigt komplicerad. Ladda ner den och testa vad du tycker. Det finns en hel del matnyttig information att hitta här. Appen är gratis (betalversion finns också.) Vissa av filmerna kräver att du laddar ner appen. Men självklart kan du även gå in på SjuktBarn.com

Text: Martin Quist

av Moa Wikström Kommentera

Hög stress kan påverka immunsystemet hos barn

11:09 - 20 feb, 2014 0 Blogg Psykisk hälsa Sjuka barn

Hög stressnivå i en familj kan påverka barnens immunförsvar. Detta har forskare vid Hälsohögskolan i Jönköping och Linköpings Universitet kunnat visa i en ny studie.

Vårt immunförsvar

Kroppens immunförsvar finns för att skydda oss mot bakterier och virus. Kroppen i sig är dessutom utrustad att klara av vardaglig eller kortvarig stress. Om kroppen däremot utsätts för långvarig stress eller en svårare stressituation påverkas immunförsvaret negativt, till exempel om man förlorar en nära anhörig eller inte känner kontroll över sin situation.

Studien

Forskningsstudien visar att barnen i de högstressade familjerna hade högt kortisolvärde, vilket är ett biologiskt mått på stress. Detta stöder det faktum att barnen varit stressade. Resultaten i studien pekar även mot att immunförsvaret får sig en törn och är inte lika motståndskraftigt när det utsätts för hög stress. Istället reagerar immunförsvaret mot ämnen i kroppen som egentligen borde lämnas i fred.

I studien ingick familjer med femåriga barn. Föräldrar har svarat på frågor om stress och även berättat om svåra livhändelser som påverkat familjen, som till exempel skilsmässa eller arbetslöshet. Utifrån svaren har man kunnat identifiera två grupper, där man i ena gruppen barn kan förmoda en hög stressnivå och en annan grupp barn där stressnivån kan förväntas mer normal.

stress

Studien fortsätter

Studien kommer att fortsätta i ett nytt steg. Den här gången med ungdomar i åldern 18-22 som ska få vara med.
- Dessa ungdomar kan själva berätta om de har varit med om negativa upplevelser under barndomen och också vad som händer i deras liv just nu, berättar Maria Faresjö, professor vid Hälsohögskolan, som kommer att leda även det fortsatta forskningsprojektet.

Artikeln Psychological stress in children may alter the immune response publicerades igår i tidskriften Journal of Immunology (2014, doi: 10.4049/jimmunol.1301713)

Text: Martin Quist

av Moa Wikström Kommentera