• Sök

    Sök

  • Jämför

    Jämför

  • Boka

    Boka

Skicka en bokningsförfrågan eller ring för att komma i kontakt med den vårdgivare du valt.

Blogginlägg Psykisk hälsa

Hitta balans i en stressig vardag

10:22 - 15 sep, 2017 0 Psykisk hälsa

Att ha en bra balans mellan jobb och ledighet är viktigt för att känna harmoni. Idag är många stressade över att hinna med livspusslet och att prestera på topp. Därför är det viktigt att vara observant på tidiga tecken på stress och sortera bort sådant som tar energi för att undvika att må dåligt.

Vad är stress?

Alla människor upplever stress då och då. Det är kroppens sätt att förbereda sig på att vara extra alert och koncentrerad inför något för att kunna prestera bra. Det är väldigt effektivt vid fara eller om du behöver göra något som kräver full koncentration. Men ibland håller stressen i sig även fast du inte behöver vara på helspänn eller fly från någon fara. Det är väldigt utmattande för kroppen att ha detta stresspåslag under långa perioder, vilket gör att det snarare får motsatt effekt.

Om du känt dig stressad under en lång tid och inte fått tid till att återhämta dig kan du drabbas av utmattning och i värsta fall bli utbränd och/eller deprimerad.

Kortfattat så är kortvarig stress positiv medan långvarig stress är negativ för oss.

Tjej sitter på sten vid vattnet

Vilka saker stressar oss?

Både fysiska och psykiska saker kan vara stressande och faktorer som orsakar stress kallas stressorer. Det kan vara att du har höga krav som du har svårt att leva upp till, ett högt tempo utan tillräcklig återhämtning, eller att du känner mycket ångest och rädslor.

Stress är en obalans mellan krav och resurser. Både att ha för mycket eller för lite att göra kan vara stressande. Det bästa är att ha lagom mycket att göra, att du får utmana dig successivt men samtidigt känna kontroll. Du behöver känna att du gör nytta men kraven får inte vara för höga.

Symtom på stress

Det finns många symtom på stress och hur det tar sig uttryck skiljer sig från person till person. Det är vanligt med känslomässiga reaktioner som oro, ångest, nedstämdhet, trötthet, känslor av otillräcklighet, isolering och sömnstörningar. Stress kan också leda till att du blir deprimerad.

Vid stress kan du också få svårt med intellektuella funktioner som att koncentrera dig, ta itu med problem samt att fatta beslut. Det kan vara svårt att se mål framför dig och kunna arbeta strukturerat eftersom du ofta känner mindre engagemang och blir mindre uthållig. Stress påverkar även immunförsvaret och gör till exempel att vi lättare får förkylningar eller andra infektioner.

Kille står vid fönster

Hur undviker jag stress?

Ta reda på vad som orsakar din stress. Eftersom det är individuellt vad som stressar en är det viktigt att lyssna på kroppens signaler och göra mer av det som du mår bra av, och mindre av det som gör att du känner stress i kroppen. Men det finns några riktlinjer som är bra att gå efter:

Mat, sömn och motion – Att äta bra och på regelbundna tider gör att kroppen får energi och bra förutsättningar för att orka med. De flesta mår som bäst när de sover 7-9 timmar per natt. Sover du för lite blir du trött och hjärnan fungerar sämre, och sover du för mycket kan du också bli trött eller dåsig och få svårt att somna på kvällen. Motion verkar avstressande, och 30 minuters löpning tre gånger i veckan minskar risken för stressrelaterade sjukdomar markant.

Rutiner - Generellt mår de flesta bra av balans och trygghet. Rutiner är då viktigt eftersom det är en trygghet att veta vad du ska göra och när du ska göra det. Det kan vara att du i stora drag sover ungefär lika mycket varje natt, äter vid samma tider samt har rutiner på arbetet och inom familjen. Det är också bra att ha aktiviteter som du gillar inplanerade, men att ha alltför mycket inplanerat kan också vara stressande, så det gäller att känna efter vad som är lagom för just dig.

Sök hjälp – Om du har fastnat i en stressande situation som du inte kommer ur är det bra att söka hjälp, gärna så fort som möjligt. Vanliga behandlingar mot stress är samtalsterapi, sjukgymnastik, stresshantering, mindfulness och ibland läkemedel.

Text: Lisa Sjögren

av Moa Wikström Kommentera

Veckans 5 tips – så stressar du ner inför semestern!

14:02 - 15 jun, 2017 0 Psykisk hälsa

Inför sommaren och semestern är det många som känner sig stressade för att hinna klart med allt jobb, trots att vi egentligen borde varva ner innan ledigheten. Magnus Sjöström, legitimerad psykoterapeut på SjöströmSvebeck AB, delar här med sig av sina fem bästa tips på hur du kan stressa ner inför semestern!


Tips 1: Undvik att öka tempot på jobbet

Många ökar tempot på jobbet innan semestern, men det bästa är att göra det motsatta! Ökat tempo leder ofta till slarv vilket spär på stressen ännu mer och skapar en ond cirkel.

Jobb-dator


Tips 2: Stressa ner tillsammans

Lever du i en relation är det bra att stödja varandra i att varva ner och återhämta sig. Är ni båda stressade kan det tyvärr lätt smitta av sig på varandra och skapa mer stress.

stressa-ner-tillsammans


Tips 3: Glöm inte motionen

Gå ut och gå eller jogga i ett lugnt tempo på morgonen, gärna i grönområden. En rofylld start på dagen gör att du känner dig lugnare och mer fokuserad på jobbet under resten av dagen.

motion-naturen


Tips 4: Peppa dig på morgonen

Efter morgonpromenaden är det bra att ta några djupa andetag och säga några peppande ord till dig själv inför dagen. Lugn, ro och glädje är effektiva stressdödare!

kvinna-mindfulness


Tips 5: Träna på att leva i nuet

Gå ut i naturen, sträck på dig och öppna ögonen. Se, lyssna och känn dofterna! Genom att vara uppmärksam och använda dina sinnen utan att tänka på något speciellt kan du finna ro och harmoni.

skog-natur


Lycka till!

Text: Lisa Sjögren

av Moa Wikström Kommentera

Funderar ni på att gå i parterapi?

08:56 - 10 apr, 2017 1 Psykisk hälsa

Anneli Ahlmér är legitimerad psykoterapeut och en av få i Stockholm som använder den evidensbaserade terapiformen Emotionellt Fokuserad Terapi (EFT) för par. Här berättar hon mer om terapiformen och varför hon tycker att den är så bra.

Parterapi hos leg psykoterapeut

Varför går man i parterapi?

Varför man som par väljer att gå i terapi kan bero på olika orsaker men grunden är alltid att ingen av parterna mår bra i den nuvarande relationen. Det kan vara att man grälar ofta, att man krigar i det tysta eller att otrohet kommit emellan.

– Det jag hör och ser hos alla är att de tappat kontakten med varandra på ett djupare plan, säger legitimerad psykoterapeut Anneli Ahlmér. Det gör dem otrygga och otrygghet får oss att känna och agera på ett sätt som blir skrämmande för den andre.

Enligt Anneli så innehåller alla par i kris två roller; den som driver på och den som drar sig tillbaka. Den som driver på tycker sig inte bli känslomässigt mött och känner sig därför övergiven. Och den som drar sig tillbaka vet inte hur hen ska göra för att få sin partner nöjd, blir därför kritiserad och känner sig då avvisad.

– Jag vet att båda agerar som de gör för att rädda relationen, säger Anneli. Det ser bara inte ut så från var och ens position.

EFT går ner på djupet

Anneli hittade terapiformer Emotionellt Fokuserad Terapi, EFT, efter att hon själv gått på parsamtal och upplevde då att det saknades en bra metod som gick mer på djupet.

– När jag separerade från mitt ex gick vi på parsamtal, säger Anneli. Jag tyckte det bara var ett krafs på ytan och mycket riktigt gick vi skilda vägar. Som legitimerade psykoterapeut tänkte jag "det måste finnas en bra metod någonstans i världen" och efter att ha letat hittade jag EFT.

EFT handlar om att bryta destruktiva, och hitta nya, samspelsmönster. Det är för att både hitta tillbaka till varandra, bli tryggare tillsammans men också för att fördjupa känslorna.

– Metoden sätter fingret exakt på orsaken till våra kriser: rädslan för att bli lämnad, övergiven eller avvisad, säger Anneli. Vi är ju skapta för att vara i relation, det ligger i vårt dna.

Blommor

Så fungerar EFT

EFT har sin grund i bland annat anknytningsteorin. Anknytningsteorin innebär enkelt uttryck att vi som spädbarn får en relation till våra föräldrar som präglas av trygghet eller otrygghet i olika grader. Det mönstret tar vi sedan med oss in i våra vuxna relationer och blir det otryggt i våra nära relationer kommer vi i gungning. Det känns då oerhört smärtsam och därför blir kriser ofta både jobbiga och hemska.

– Jag tycker att EFT kan användas vid alla former av relationsproblem eftersom de bottnar i känslor, säger Anneli. Däremot kan det vara kämpigare för en del och ta längre tid.

EFT-metoden är strukturerad i tre faser men där terapeuten och paren arbetar mycket med känslorna eftersom det är dem som styr oss och vårt beteende. Första fasen handlar om att dra ner på hettan och striden, paret måste börja samarbeta för att terapin ska komma någonstans.

– Det är den svåraste biten, för många pekar finger och vill att jag ska säga till partnern, säger Anneli. För om bara hen gör si eller så blir allt bra, men jag vet att båda samspelar i sin negativa dans. I andra fasen har det vänt och paren vågar erkänna sina rädslor och behov, och till sist stärker vi den nya, nära relationen.

En metod med vetenskapligt bevisad effekt

EFT är en av världens mest utvärderade metod för parterapi och är en av två metoder i världen med vetenskapligt bevisad effekt. Vetenskaplig evidens visar att 70-75 procent av paren får en bättre relation med EFT.

Terapimetoden är stor i USA och vissa länder i Europa, men i Sverige är det fortfarande få som lärt sig den. Anneli är dock väldigt positivt inställd till terapiformen och kommer fortsätta använda den.

– När paren känner att de faktiskt kan prata om allt, visa alla känslor och vara dem de är – då är det häftigt för en parterapeut!

Leg psykoterapeut Anneli Ahlmér

Om Anneli Ahlmér

Anneli Ahlmér är legitimerad psykodynamisk psykoterapeut som emellanåt använder kognitiva metoder (KBT). Anneli är även utbildad i affektiv korttidsterapi, councelling samt EFT-parterapi.

Anneli har haft privat psykoterapimottagning i snart 15 år på Södermalm i Stockholms innerstad.

Boka tid hos psykoterapeut Anneli Ahlmér!

Text: Moa Wikström

av Moa Wikström Kommentera

Själens förkylning - depression

16:45 - 13 dec, 2016 0 Blogg Psykisk hälsa

Har du ofta hungerkänsla, ökat sömnbehov eller andra symptom såsom nedstämdhet, brist på energi och självförakt? Det kan betyda att du är en av många som har drabbats av årstidsbunden depression. Sara Bengtzon , legitimerad psykoterapeut, delar med sig av sina kunskaper kring depression.

Leg. psykoterapeuten Sara Bengtzon
Sara Bengtzon, fil.kand, legitimerad psykoterapeut KBT-inriktning samt utbildning i schematerapi.

Årstidsbunden depression

Den amerikanske forskaren Norman Rosenthal myntade tillståndet årstidsbunden depression, Seasonal Affective Disorder (SAD), på 1980-talet. Personer som led av depression eller bipolär sjukdom under höst- och vinterhalvåret, tenderade att tillfriskna under vår- och sommarhalvåret.

Rosenthal introducerade då något som kom att kallas för ljusterapi. Då Rosenthal misstänkte att orsaken till årstidsbunden depression berodde på mörker togs en terapi fram i form av ljus.

Sen ljusterapi introducerades har det varit svårt att kunna bedöma effekten, då det inte finns några vetenskapliga bevis på att det faktiskt fungerar. Man tror att ljusterapins påverkan kan bero på placebo då det konstgjorda ljuset inte har samma inverkan som solljus.

Vanligt med depression under senhöst/vinter

– Årstidsbunden depression är en egen upplevelse, säger psykoterapeuten Sara Bengtzon. Det kan vara vanligare under höst- och vinterhalvåret, men det finns även vår- och sommardepression. Depression kan bero på att du upplever förändringar eller skiften, och under en tid kan du då vara särskilt sårbar.

En man i depression

Så yttrar sig årstidsbunden depression

Depression kan diagnosticeras och det finns tydliga kriterier som psykologer utgår från. Vanliga symptom som förkommer vid depression är:

  • Förändrad aptit
  • Viktuppgång
  • Kraftlöshet
  • Ökad trötthet
  • Ökat sömnbehov
  • Brist på energi
  • Självförakt
  • Koncentrationssvårigheter
  • Oförmåga att känna sig glad
  • Muskelspänningar

– Problemet med depression är att när du börjar bli nedstämd så drar du dig undan och till slut orkar du inte längre, säger Sara. Då kan mörker eller skiften upplevas ganska tungt.

De som drabbas av årstidsbunden depression

Varje år drabbas människor av depression. Det är svårt att bedöma hur många procent det rör sig om men det talas ofta om en siffra runt tre procent som egentligen anses vara för låg. Det misstänks att en del av de som drabbas inte söker vård, utan istället väljer att acceptera sjukdomen och leva med den då en del tenderar att tillfriskna efter en tid.

Det finns olika beståndsdelar som kan spela in såsom arv, miljö, könsroller och genetik. Generellt drabbas fler kvinnor än män av depression. Om du har varit nere i depression tidigare och fått bra hjälp, kan det vara lättare att känna igen varningstecken och då kan du agera tidigare eller söka hjälp igen.

Fler orsaker som kan leda till depression är ensamhet, har mörka framtidsutsikter, om man varit med om stora förluster, brist på socialt engagemang och inte kan ta hjälp av andra, men även blyghet kan ha inverkan på den psykiska hälsan.

Humlegården med två människor

Att förebygga depression

I förebyggande syfte kan du motionera mycket, få dagsljus på ögat, sova lagom och äta bra. Det vill säga alla bassaker för att ta hand om dig själv på bästa möjliga sätt. Förutom detta är det viktigt att du trotsar dina negativa tankar, känslor och att du behåller dina sociala kontakter.

Det finns antidepressiva läkemedel mot svårare depression. Behandlar du symptom med läkemedel så kommer du inte ur depressionen helt utan det krävs i de flesta fall att du genomgår en terapi.

Behandla depression

Människan har grundläggande känslor: det finns positiva, neutrala och negativa som styr oss. Om du går runt och tänker att det finns de som har det sämre än dig själv så kanske du väljer att bära på din nedstämdhet. Nedstämdhet är en ledsnad, en pusselbit som saknas. Du kan inte köpa lycka, utan agera istället på problemet.

Terapi hos Sara Bengtzon

Sara jobbar främst med Kognitiv beteendeterapi (KBT) och schematerapi som görs tillsammans med klienten i form av kartläggning för att se aktuella symptom. Inom KBT fokuseras det mycket på kognition och beteendeanalys av samspelet mellan patienten och hens omgivning.

Schematerapi är en vidareutveckling av KBT, där fokuset ligger på djupare personlighetsproblematik. Man kan se det som en modell som man arbetar utifrån. Tillsammans med en terapeut jobbar du med bilden av dig själv.

– Jag brukar rita upp ett isberg, hur det har sett ut tidigare och hur det ser ut framöver, säger Sara. Det kommer då ofta fram att det kan handla om förluster, stora förändringar, stress, skolgång eller missnöje med karriären.

En kortare behandling kan vara mellan 10-20 gånger, under den tiden kan terapeuten fånga in problematiken, vara ett stöd på vägen och kanske hinna skapa beteendeförändringar hos patienten.

– Ibland tar det längre tid, säger Sara. Jag har klienter som jag har jobbat med under många år. Men då har de haft ett ”jag” som har varit väldigt många dysfunktionella tankar som vi behöver jobba med under lång tid. Då kan en behandling vara under många år. Under den första tiden kanske vi träffas en gång i veckan och sedan mer sällan.

Ord om känslor och styrka

Att söka hjälp

Fler personer söker idag hjälp för sjukdomen och det är lätt att hitta information på egen hand via nätet. För att veta om du behöver söka hjälp så bör du utvärdera hur du mår och om det är något i ditt liv som känns tungt.

– Jag tycker att du ska söka hjälp om det blir ett mönster och betraktas som depression för att få stöd, säger Sara. KBT och depression kombineras på ett bra sätt. Nedstämdhet däremot drabbar de flesta och det får du leva med då alla människor har upp och nedgångar i livet.

Vad kan man göra som anhörig

– Anhöriga ska vara vaksamma, säger Sara. Jag tror att de flesta känner på sig om någon anhörig inte mår bra. När du ser att någon i din närhet drar sig undan eller beter sig annorlunda så kan du försöka prata med personen i fråga.

Om du har en tonåring som du har svårt att nå fram till kan det bästa vara att ta ett steg tillbaka. Som förälder kan du kartlägga om det finns någon i ditt barns omgivning som kan nå fram lättare än vad du själv kan. Det kan isåfall vara bättre att hen pratar med ditt barn.

Hjärta-av-snö

Om du behöver söka hjälp

Psykisk ohälsa hos vuxna

  • Vårdcentraler erbjuder psykologisk hjälp för både unga och vuxna.
  • Privata kliniker som erbjuder psykoterapi.
  • Internetpsykiatri - internetbehandling med KBT.

Psykisk ohälsa hos unga

  • Kommuner har mottagningar för barn och ungdomar, Socialtjänsten bär ansvar för att du ska få den hjälp du behöver.
  • Skolor kan erbjuda hjälp via skolsyster och skolkurator.
  • Ungdomsmottagningen erbjuder stöd och hjälp i form av samtal.
  • Barn-och ungdomspsykiatrin BUP, erbjuder alla unga under 18 år gratis hjälp.
  • Akuta fall till exempel självmordstankar ska vändas till akutmottagning.

Text: Michaela Olsson

Källor:
Ljusterapi
Vetenskaphälsa
Råd och fakta om psykisk ohälsa/ årstidsbunden depression
Läkartidningen
Lundbystudien- välkänd studie av psykiater och forskare

av Moa Wikström Kommentera

Lägg förväntningarna åt sidan i sommar!

08:49 - 03 jul, 2015 0 Blogg Psykisk hälsa

Under sommarens ledighet vill de flesta koppla av och låta själen vila, men hur undviker man semesternormen och de stora förväntningarna man har på ledigheten? Vi har träffat Vården.se:s kund Elisabeth Serrander, legitimerad psykoterapeut som jobbar utifrån ett existentiellt perspektiv, för att få frågan besvarad.

Sommarsoluppgång

Semesternormen

I dagens samhälle är människor nästan ständigt uppkopplade och har höga aktivitetsnivåer, något som idag anses vara det normativa beteendet. Vad ordet ”semester” är laddat med är olika från person till person, men även här finns en outtalad norm som består av massor med ”borden” och ”måsten”.

– Det är lätt att man bara gör det man måste och borde även på semestern, säger psykoterapeuten Elisabeth Serrander. Jag tycker att man ska göra precis tvärtom.

Elisabeth Serrander - Legitimerad existentiell psykoterapeut

Elisabeht Serrander, legitimerad existentiell psykoterapeut

Det är viktigt att man gör aktivt medvetna val och inte lever efter de många idéer som finns om hur en lyckad semester är. Vissa ”måste” och ”borden” finns det, men man måste reflektera över vilka som är viktigast och välj bort de andra. En semester är nämligen en möjlighet att ägna sig åt sådant man mår bra av och ger vila. För att ta reda på vad det är behöver man reflektera kring hur ens vardagliga liv ser ut, var man befinner sig i livet och vilka behov som finns just nu.

Undvik förväntningarna

En semester innebär ofta förväntningar, något som man bör undvika i största möjliga utsträckning. Det kan vara bra att inte ha för mycket planerat under sommarledigheten utan ta det mesta som det kommer.

– Förväntningar kan vara livsfarliga, säger Elisabeth. Då har man en bild av hur man vill att saker ska vara och då är det som bäddat för att man ska bli besviken. Försök att vara mer nyfiken och utforskande istället för att vara så förväntande.

Nyckelordet i tänkandet kring semester är att vara öppen för det som är och uppskatta det som är i nuet, inte hur man önskade att det kunde vara.

– Livet är magiskt i sig, säger Elisabeth.

Ofta kan förväntningarna under en semester vara väldigt höga och det kan ställa till problem. Då är det viktigt att synliggöra för sig själv vad man har för bild av semestern. Elisabeth Serrander tipsar om att man ska titta på vad det finns för förväntningar och sedan lägga dem åt sidan.

Eget ansvar

Det är viktigt att ta eget ansvar för vad man anser är bra för en själv under semestertiden eftersom att det skiljer sig åt från person till person. I en parrelation är det extra viktigt att var och en ansvarar för sin egen hälsa och vilka möjligheter man har till att ”bara vara”. Om man är i en relation behöver man inte tillbringa hela semestern tillsammans, utan det är viktigt att man tar hänsyn till varandras intressen och behov.

– Var och en får ta sitt ansvar för de egna behoven och det bygger på en ömsesidig respekt, säger Elisabeth. Vad vill jag, vad vill du och vad kan vi göra tillsammans? Det kan vara en idé att kommunicera med varandra om vad man förväntar sig av den kommande ledigheten, vad var och en ser fram emot eller längtar till.

Synliggör förväntningar och behov för varandra i relationen.

Att varva ner

Man kan behöva tid för att varva ner när ledigheten äntligen kommer, bland annat för en del praktiska saker som behöver tas itu med. Har man haft hög aktivitet innan ledigheten skapar det vissa stressnivåer, som när man går ner i varv och gör ingenting, kan komma upp som man kanske inte har tagit tag i tidigare.

– Det kan upplevas som ångest eller oro, men egentligen handla om känslor förknippade med saker som man inte har tagit på allvar eller haft tid att lyssna till i den hektiska vardagen, säger Elisabeth.

Ladda batterierna

Under en ledighet är det viktigt att sjunka ner i ”varandet” och ladda upp batterierna. För att ta reda på det måste man fundera på vad som ger en energi och känns meningsfullt att göra.

– Det handlar om att kunna reflektera kring sitt liv såväl som vad man ska använda ledigheten till, säger Elisabeth. Den svenska semestern är en fantastisk möjlighet som vi har tillgång till, något jag tycker att man ska fundera kring vad man väljer att fylla den med och vad man har för behov.

Det kan finnas ”måsten” och ”borden” som inte går att undvika, men då måste man fundera på hur mycket man orkar med och hur mycket lust man har, men även vilka möjligheter och begränsningar som finns i de situationerna. Det är viktigt att man är medveten om vilket pris man betalar för de medvetna valen man gör.

Koppla av på en solstol vid stranden i sommar.

Omställning från ledighet till arbete

När semestern är slut och det är dags att gå tillbaka till vardagen igen kan det kännas lite tungt. Det är mänskligt att känna ett visst motstånd att gå från vila till aktivitet, att varva upp igen efter sommarledigheten och ställa om kroppen till arbete. Om man som person har svårt att komma tillbaka till jobbet och kanske känner ångest eller oro, då kan det vara värt att reflektera kring om det är arbetet i sig som skapar motståndet eller vad det handlar om.

Att bli besviken

Om man är besviken efter semesterns slut beror det förmodligen på att något av det man förväntade sig inte har förverkligats. Därför är det bra att fundera på vad som egentligen är viktigt i livet såväl som på semestern, och att ta reda på vilka värderingar man har, för ur värderingarna kommer ens känslor. Lever man också utifrån vad som är viktigt för en så blir man väldigt nöjd med sig själv.

Om Elisabeth Serrander

Elisabeth Serrander driver ES Psykoterapi i Vallentinhuset vid Vasaparken i Stockholm. Hon är legitimerad existentiell psykoterapeut, auktoriserad existentiell terapeut samt handledare och lärare i psykoterapi. Hon har även en psykodynamisk och relationell bakgrund med påbyggnadsutbildningar i existentiell filosofi, psykologi och psykoterapi.

Besök Elisabeth Serranders sida hos oss på Vården.se!

Existentiell psykoterapi

Existentiell psykoterapi går ut på att man lyfter upp funderingar och problem på ett allmänmänskligt plan och utökar den egna reflekteringsförmågan. Eftersom att livet går ganska fort är den stora frågan hur man ska använda sin tid på bästa sätt genom att vara nyfiket utforskande och lägga förväntningarna ifrån sig. I det existentiella perspektivet ingår friheten, ansvaret, omsorgen, de medvetna valen, reflektion och kontemplation.

Den existentiella psykoterapins tre grundfrågor är:

  • Hur vill jag leva?

  • Vad tycker jag är viktigt?

  • Vart är jag på väg?

Hitta en psykoterapeut

Vill du få hjälp med frågor kring förväntningar, parrelationer eller liknande i din hemstad? Hos oss på Vården.se kan du hitta en psykoterapeut som kan hjälpa dig!

Text: Moa Wikström

av Moa Wikström Kommentera