• Sök

    Sök

  • Jämför

    Jämför

  • Boka

    Boka

Skicka en bokningsförfrågan eller ring för att komma i kontakt med den vårdgivare du valt.

Blogginlägg april 2018

Hur går en hårtransplantation till?

08:30 - 27 apr, 2018 0

Håravfall är ett vanligt problem och kan bero på lite olika saker. I många fall kan en hårtransplantation vara en lösning för den som vill återfå hårväxten. Men hur går en hårtransplantation till? Här får du lära dig mer.

Man står på ett fält

Vad innebär en hårtransplantation?

Vid en hårtransplantation tar man hårsäckar från ett område där det finns mer hår och flyttar dem till det område där håret saknas.

– Enkelt förklarat så plockar man hårsäckar från baksidan av huvudet, en och en och sätter på det område som har utsatts för håravfall, säger Firo Esmer på Akacia Medical. Det hår man transplanterat ska sedan inte kunna tappas.

Varför väljer man att göra en hårtransplantation?

Det är vanligt att man gör en hårtransplantation för att få hjälp med djupa vikar, kal hjässa eller ett uppåtkrypande hårfäste. Men det kan också vara för att få allmänt fylligare hår på tunnare områden. Många mår dåligt över sitt håravfall.

Så går behandlingen till

Behandlingen utförs under lokalbedövning. På de flesta rakar man av håret både på givarområdet och mottagarområdet och rengör patientens huvud. Sedan börjar själva förflyttningen.

– De första nålsticken gör lite ont, men sedan känns inget, tack vare lokalbedövningen, berättar Firo Esmer. Man plockar ut hårsäckarna, öppnar kanaler på mottagarområdet och lägger in hårsäckarna.

Hur lång tid behandlingen tar beror helt på hur många hårsäckar som ska flyttas. Ju fler det är desto längre tid tar det, och behandlingen kan ta allt mellan 4–7 timmar.

Leende man i solsken

Efter behandlingen

Efter behandlingen är det viktigt att skydda huvudet från yttre påverkan, eftersom hårstråna till en början är väldigt ömtåliga.

– De första dagarna efter operationen är jätteviktiga, säger Firo på Akacia Medical. Man får inte röra hårsäckarna efter operationen.

Efter 10 dagar kan du återgå till jobbet igen. Då syns inga större spår efter att en hårstransplantation genomförts, utöver kortare hår och lättare rodnad.

Resultaten av en hårtransplantation

En hårtransplantation ger ett naturligt fylligare hår och många upplever ett ökat självförtroende efter behandlingen. Du kan börja se resultaten av hårtransplantationen efter 3–4 månader och det slutliga resultatet syns efter 12 månader.

Text: Karin Sjödahl

av Karin Sjödahl Kommentera

Vad är NIPT och KUB – och hur skiljer de sig åt?

10:25 - 20 apr, 2018 0 mvc

Fosterdiagnostik har kommit långt under de senaste åren och det finns olika tester man kan göra för att se om fostret har vissa avvikelser eller sjukdomar. Två av dem är NIPT (Non-Invasive Prenatal Testing) och KUB (Kombinerat Ultraljud och Blodprov). Testerna liknar varandra, men har en del skillnader. Här får du lära dig mer om hur de går till och vad som skiljer dem åt.

Gravid mage i motljus

Vad är KUB?

KUB står för Kombinerat Ultraljud och Blodprov. Det är ett test som kan göras för att ta reda på sannolikheten för att fostret har någon kromosomavvikelse som t.ex. Downs syndrom. Provet ger alltså inte klara besked, eftersom det är sannolikheten för avvikelser som mäts.

Provet består av två delar: ett blodprov och ett ultraljud. Blodprovet tas först, när du har passerat vecka 9. Senare, i vecka 11–14, görs ett ultraljud där en särskild del av fostrets nacke mäts. Om blodprovet är färdiganalyserat vid tillfället för ultraljudet får du ofta resultatet i samband med det. Dessa två delar tillsammans ger dig en uppskattning av hur sannolikt det är att fostret har några kromosomförändringar.

Vad är NIPT?

NIPT står för Non-Invasive Prenatal Testing och är, precis som KUB, ett test för att ta reda på om fostret har någon kromosomavvikelse. Men till skillnad från KUB kan NIPT ge tydligare och säkrare resultat.

Provet kan utföras från vecka 10 och erbjuds ofta från vecka 12–13. Innan provet får du genomgå ett ultraljud för att visa hur länge graviditeten har pågått och om det är fler än ett foster. Sedan tas ett blodprov i armvecket som skickas till ett labb för analys.

Gravid kvinna och partner håller om sin mage

Skillnader och likheter mellan testerna

Båda testerna syftar till att ta reda på om fostret har Downs Syndrom eller någon av de ovanligare kromosomförändringarna trisomi 13 och 18. Testerna utgår båda från ett blodprov och ingen av dem ökar risken för missfall. Men de skiljer sig när det gäller vad resultaten visar.

KUB mäter endast sannolikheten för att fostret har kromosomavvikelser och kan därför inte ge ett klart besked utan att kombineras med andra tester.

NIPT ger tydligare besked. Om testet visar att fostret inte har någon kromosomförändring är resultaten säkra. Men om det visar på förändringar måste det också kombineras med andra tester för att ge ett klart besked.

Var kan jag göra ett test?

Var testerna erbjuds är olika beroende på var du bor. Vissa landsting erbjuder endast testen till vissa kvinnor, andra landsting erbjuder dem inte alls. När det gäller NIPT erbjuds testet oftast om du först har gjort ett KUB-test som visar på förändringar, om du tidigare väntat barn med kromosomförändringar eller om andra tester visar tecken på det. Men även här skiljer sig rutinerna mellan olika landsting.

Om du vill veta mer är det därför enklast att kontakta din barnmorskemottagning för mer information. Testerna är helt frivilliga och det är upp till dig som är gravid om du vill göra dem eller inte.

Text: Karin Sjödahl

Källor: https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Undersokningar/NIPT/ https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Gravid/Graviditeten/Fosterdiagnostik/KUB---kombinerat-ultraljud-och-blodprov-1/

av Karin Sjödahl Kommentera

Vad är åderbråck?

08:53 - 13 apr, 2018 0

Innehåll från Narva Kirurg Center.

Åderbråck är när ytliga kärl på benen vidgas och det är ett vanligt tillstånd som drabbar många. I de flesta fall är det inte farligt, men det kan ibland leda till allvarligare besvär. Men varför får vi åderbråck? Och vad kan man göra åt det? Här får du lära dig mer.

Ultraljudsundersökning på ben

Åderbråck kan ge olika besvär

Åderbråck är slingrande, ytliga kärl (eller vener) som finns på benen. När venerna vidgas blir de mer synliga och kan i värsta fall orsaka stora besvär. Att de vidgas beror på att klaffarna som transporterar blodet tillbaka till hjärtat inte håller tätt. Blodet blir då kvar i benet och ett synligt åderbråck uppstår.

Åderbråck är ett relativt vanligt problem och drabbar många, även om symptomen kan variera.

– Var tredje person, man som kvinna, har åderbråck, säger Stefan Nydahl, läkare på Narva Kirurg Center. De vanligaste besvären, eller symptomen, är en tung känsla i benen, klåda, svullnad och domningar i benen.

Åderbråck i sig är inte farligt, men har man otur kan man få mer allvarliga symptom och besvär från sitt åderbråck.

– Det finns allvarliga symptom som kroniska sår som inte läker och blödningar, berättar Stefan på Narva Kirurg Center. Ytliga proppar i venerna och hudutslag som eksem räknas också som allvarligt.

För att avgöra hur allvarliga besvären är klassificeras alla patienter på en skala mellan ett och sex. Från fyra och uppåt räknas åderbråcket som allvarligt. Men alla nivåer av åderbråck, även de med mindre besvär, kan behandlas med goda resultat.

Ben före och efter åderbråcksbehandling

Orsaker till åderbråck

Men varför får vi egentligen åderbråck? Det är tyvärr inte helt klart. Det finns en ärftlig komponent, men eftersom det är så vanligt kan det inte helt förklara problemet.

-Man kan väl säga att det beror på vår upprätta hållning, att vi går och står, säger Stefan på Narva Kirurg Center. Men det har inte att göra med att man går på sten eller sitter med benen i kors eller något sådant.

Behandling av åderbråck

Det går tyvärr inte heller att förebygga åderbråck, inte ens med stödstrumpor. Men det går att behandla.

-Idag gör vi det med moderna tekniker, säger Stefan på Narva Kirurg Center. Det betyder att det inte blir några snitt i huden och inga ärr.

De vanligaste teknikerna är laser, skum och så kallade virknålstekniker. De är alla skonsamma och har goda resultat. Oavsett hur allvarligt ditt åderbråck är kan du får hjälp med behandling hos Narva Kirurg Center.

-Vi tar bort alla åderbråck här på vår klinik och alla är välkomna, säger Stefan Nydahl.

Innehåll från Narva Kirurg Center.

av Karin Sjödahl Kommentera

Fyra tips för bättre sömn

13:50 - 06 apr, 2018 0

Sömn är en av de viktigaste delarna av våra liv. När vi sover återhämtar sig kroppen och vi bearbetar intryck från dagen. God sömn kan också minska risken för sjukdomar. Men vad gör man när det är svårt att sova? Här ger vi dig fyra tips för bättre sömn.

Person sover i säng

Minska stressen

Många av oss har svårt att sova eftersom vi är stressade. Sömn är ett viktigt sätt för kroppen att återhämta sig från stressiga situationer, så det kan vara frustrerande om du inte får den sömn du behöver.

Om du tror att stress kan ligga bakom dina sömnproblem är det bra att börja med att fundera på vad som orsakar stressen. Sedan kan du, i den mån det går, försöka minska de aktiviteter som bidrar till stress.

Andra sätt att minska stressen är att röra på sig, göra avslappningsövningar eller öva sig i mindfulness. Om du har många tankar i huvudet på kvällen kan det också hjälpa att skriva ner dem på en lapp för att lättare släppa dem när du ska sova.

Motionera regelbundet

Motion är något som kan hjälpa dig att sova bättre. Om du rör på dig regelbundet mår du bättre och orkar mer. Du blir du dessutom naturligt trött på kvällen.

Man brukar säga att 30–60 minuters rask promenad varje dag är en lagom mängd motion för att du ska må bra. Men hur du motionerar är högst individuellt. Du kan anpassa träningen efter hur vältränad du är och vad du gillar att träna, det viktigaste är att du rör på dig! Du kanske föredrar att simma eller att arbeta i trädgården?

Tjej joggar i park

Ta det lugnt på kvällen

När vi börjar bli redo för att sova går kroppen automatiskt in i ett viloläge. Vi får till exempel lägre kroppstemperatur och puls, och musklerna slappnar av. Därför är det viktigt att lyssna på kroppen och ta det lugnt en till två timmar innan du ska gå och lägga dig. Om du är alltför aktiv på kvällen kan du störa kroppens naturliga avslappning och då måste du vänta tills kroppen hittar till ett nytt viloläge. Det kan ta upp till en timme.

Det kan alltså vara bra att du planerar din kväll så att du inte sätter igång med nya aktiviteter precis innan du ska sova. Du kan hjälpa kroppen att varva ner genom att ta ett varmt bad, sätta dig bekvämt och blunda en stund eller lägga dig och läsa en bok.

Undvik ljus när du ska gå och lägga dig

Ljus hjälper till att hålla oss vakna och alerta. Det är bra och viktigt att få mycket dagsljus under dagen, men på kvällen är det bättre att ha det mörkt. Det gäller även ljuset från skärmar som dator, tv och mobil. De lurar kroppen att tro att det är dag och gör oss piggare, vilket kan göra det svårt att somna.

Därför är det bra att stänga av elektronisk utrustning innan du ska gå och lägga dig. Under sommaren, när det är ljust sent på kvällen, kan det också vara bra att ha en mörkläggningsgardin som stänger ute ljuset.

Text: Karin Sjödahl

Källor: https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Somnsvarigheter/ https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Halsa/Somn/Somn/

av Karin Sjödahl Kommentera