• Sök

    Sök

  • Jämför

    Jämför

  • Boka

    Boka

Skicka en bokningsförfrågan eller ring för att komma i kontakt med den vårdgivare du valt.

Blogginlägg januari 2018

När behövs ett läkarintyg?

08:57 - 25 jan, 2018 0 Hälsa

Det finns olika anledningar till varför ett intyg behövs. Det vanligaste intyget, som de allra flesta känner till, är läkarintyg i samband med sjukdom. Men det finns betydligt fler tillfällen då du kan behöva ett frisk- eller hälsointyg.

– Ett intyg kan behövas både professionellt och privat, säger Jacob Rosenholm, legitimerad läkare på Medicinska Intyg. Vanligast är när man ska ta körkort för högre behörighet, jobba till sjöss eller med järnväg.

Många tävlingar inom sport kräver också ett friskhetsintyg, liksom inför dykning och fallskärmshoppning. Även inför teckning av livförsäkringar, adoption eller utlandsstudier kan du behöva ett intyg som verifierar att du är frisk.

– På Medicinska Intyg utfärdar vi i princip alla typer av medicinska intyg, säger Jacob. Vi gör också fullständiga hälsoundersökningar och riskbedömningar. Hos oss finns också en specialistläkare som tar hand om vår körkortsmottagning gällande alkohol- och drogmissbruk.

stetoskop

Så gör du för att få ett intyg

Det första du behöver göra är att boka en tid hos en läkare och meddela vilket typ av intyg det rör sig om. Till besöket ska du ha med dig giltig legitimation samt glasögon om synundersökning krävs.

– Hos oss bokar man enkelt en tid via vår hemsida, säger Jacob. Vi har ofta tider samma dag och har kvällsöppet flera dagar i veckan.

När du sedan kommer till mottagningen får du legitimera dig och svara på några frågor. Därefter träffar du en läkare som går igenom svaren och gör de undersökningar som krävs. Ibland behövs det kompletterande prover eller röntgen och då skriver läkare en remiss. I vissa fall, exempelvis vid utlandsstudier, krävs ibland också specifika vaccinationer.

När allt sedan är klart får du intyget i handen eller så registreras det direkt hos den myndighet det gäller, exempelvis Transportstyrelsen.

Text: Moa Wikström

av Moa Wikström Kommentera

Vad gör en urolog?

09:30 - 19 jan, 2018 0 Urolog

Med urologi menas att man diagnosticerar och behandlar sjukdomar i urinvägarna. De organ som omfattas av urologi är njurar, urinledare, urinblåsa och urinrör. Urologi innefattar också de manliga reproduktionsorganen, det vill säga testiklar, bitestiklar, sädesblåsor, sädesledare, prostata och penis. En urolog är specialist på sjukdomar i dessa organ.

urolog samtalar med patient

– En vanlig missuppfattning är att en urolog bara hjälper män, säger Eva, legitimerad sjuksköterska på GHP Urologcentrum Odenplan. Men många sjukdomar inom urinvägarna hos kvinnor som exempelvis njursten, tumörer och inkontinens, behandlas av en urolog.

Vanliga besvär urologen hjälper till med

Till urologen kan patienter söka sig med besvär som omfattas av urologens specialistområden.

– Några av de vanligaste orsakerna till att patienter söker sig till oss på GHP Urologcentrum Odenplan är att de misstänker att de har prostatacancer, problem med vattenkastning, blod i urinen eller förhudsproblem, säger Eva.

Hos urologen kan man även få hjälp med:

  • Vävnadsprov från prostata
  • Steriliseringsoperation
  • Operation av förhud
  • Sthlm 3-prov
  • Infektioner i urinvägarna
  • Njursten
  • Tumörer
  • Sjukdomar i urinblåsan
  • Inkontinens
  • Impotens

Text: Moa Wikström

av Moa Wikström Kommentera

Vad är vaccin?

11:01 - 12 jan, 2018 0 Vaccin

ANNONS. Innehåll från Stockholm Medical Office.

Många vet inte vad vaccin egentligen är och hur de fungerar. Tillsammans med Nathalie Liljeberg, legitimerad sjuksköterska på Stockholm Medical Office, får vi svar på vilka sjukdomar du bör vaccinera dig mot och varför det är viktigt att vaccinera sig.

Stockholm Medical Office flaskor

Stockholm Medical Office startade 1989 och erbjuder idag hälsokontroller, företagshälsovård, läkarvård och vaccinationer. De är experter på all världens vaccin och har vaccinerat flera tusentals patienter.

Vad är vaccin och hur fungerar det?

Vaccin hjälper kroppens immunförsvar att lättare känna igen och bekämpa bakterier, virus och andra mikroorganismer som orsakar sjukdom. Kroppens immunförsvar identifierar vaccinationens antigener som i sin tur stimulerar produktionen av antikroppar.

– Vaccinet stimulerar ditt immunförsvar så att du får ett skydd mot den aktuella sjukdomen, säger Nathalie Liljeberg, legitimerad sjuksköterska på Stockholm Medical Office.

Vaccin brukar delas upp i levande och inaktiverade vaccin. De som hör till levande vaccin innehåller bakterier eller virus som fortfarande kan föröka sig, medan övriga vaccin innehåller inaktiverade smittämnen.

Med ett inaktiverat vaccin tillförs allt antigen som ska framkalla immunitet när vaccinet ges. Levande vaccin behöver däremot inte innehålla så mycket antigen utan immunsystemet stimuleras istället i takt med att allt fler virus/bakterier produceras.

– Levande smittämnen liknar mer en naturlig infektion som i sin tur stimulerar immunförsvaret, säger Nathalie på Stockholm Medical Office.

spruta

Risker och biverkningar med vaccinering

Den vanligaste biverkningen efter att ha tagit en vaccinationsspruta är rodnad och/eller svullnad vid insticksstället. Det är övergående och helt ofarligt.

Med inaktiverade vaccin ses lokala eller generella biverkningar vanligtvis inom ett dygn. Levande vaccin orsakar oftare biverkningar som påminner om en mildare variant av den naturliga sjukdomen som du vaccinerats mot. Biverkningar från dessa kommer vanligtvis senare.

– Även om vacciner är väl utprovade och risken för biverkningar i regel är mycket låg, så ges vaccin till så pass många att också sällsynta biverkningar inträffar någon gång, säger Nathalie på Stockholm Medical Office.

Rekommendation av vaccin

I Sverige erbjuds och rekommenderas alla barn att vaccineras enligt det svenska barnvaccinationsprogrammet. Programmet har utarbetats för att ge oss skydd mot sjukdomar som är farliga för samhället i stort. Dessa vaccinationer görs på BVC tills barnet fyllt 5-6 år, därefter tar skolhälsovården vid.

Förutom de vaccin som ingår i barnvaccinationsprogrammet rekommenderas även andra vaccin. För att veta vilka just du bör ta kan du kontakta en vaccinationsmottagning, exempelvis Stockholm Medical Office.

– Hos oss gör vi alltid en personlig bedömning utifrån bland annat ålder, hälsotillstånd och var man bor, säger Nathalie på Stockholm Medical Office. Bor du till exempel i ett område där det finns TBE så rekommenderar vi vaccination mot det. Och om du tillhör en riskgrupp så bör du exempelvis ta influensasprutan varje år.

resmål

Vaccin inför din resa

Inför en utomlandsvistelse kan du också behöva ta ett eller flera vaccin. Vilka vaccin du behöver beror på vilket land du ska till, hur länge du planerar att stanna där, vilket boende och umgänge du kommer att ha på resmålet, samt ett antal andra riskfaktorer.

Till vissa länder är det inte nödvändigt att vaccinera sig med något utöver det grundskydd som rekommenderas i Sverige, medan det i andra länder kan vara ett krav att du är vaccinerad mot en viss sjukdom.

– Det är viktigt att i god tid ta reda på om du behöver komplettera med några vacciner innan din resa, säger Nathalie på Stockholm Medical Office. Det tar nämligen några veckor innan vaccinet ger god skyddseffekt och ibland kan det behövas flera doser.

glada människor

Därför ska du vaccinera dig

Inga vaccinationer är obligatoriska, men om du blir vaccinerad löper du väsentligt lägre risk att bli infekterad av den aktuella sjukdomen. I många fall är det allvarliga, och till och med dödliga, sjukdomar det rör sig om.

– Genom att vaccinera dig skyddar du både dig själv och även indirekt de individer som tillhör en riskgrupp som av olika anledningar inte kan vaccineras, säger Nathalie på Stockholm Medical Office. Det kan till exempel vara barn som är för unga för vaccination och cancerpatienter som genomgår cellgiftsbehandling.

ANNONS. Innehåll från Stockholm Medical Office.

Text: Moa Wikström

av Moa Wikström Kommentera

Har du fått ryggskott?

08:45 - 08 jan, 2018 0 Hälsa

Plötslig smärta och/eller stelhet i ryggens nedre del (ländryggen) brukar kallas för ryggskott. Vid ryggskott kan smärtan komma väldigt plötsligt och känns då skärande eller huggande, ofta är det i samband med ett lyft eller vridning av ryggraden. Man kan också känna det som att ryggen låser sig eller känns stel. Men ryggskott kan också komma smygande med en molande smärta som ofta ökar gradvis.

Rygg

Därför får du ryggskott

Varför ryggskott uppstår kan bero på många olika saker och i de allra flesta fall finns det inte en ensam bakomliggande orsak. Ryggskott kan bland annat bero på diskbråck, kotförskjutning eller hoptryckta och/eller slitna diskar. Men oftast är orsaken en överbelastning av nedre delen av ryggen som har byggts upp under lång tid. Det kan vara på grund av långvarig stress, minskad motion och för mycket stillasittande. Dessa tre faktorer gör att kroppen blir stelare och mer spänd.

Men alla ryggskott beror inte på saker som byggts upp under lång tid. Det kan lika gärna handla om att du gör en oförsiktig rörelse eller belastar ryggen felaktigt.

behandling av ryggen

Behandling vid ryggskott

Om du drabbats av ryggskott kan det vara bra att kontakta en kiropraktor eller naprapat för att få hjälp med besväret. Att få hjälp bidrar till att lindra och snabba på läkningsprocessen. Vid ditt besök undersöker behandlaren ditt besvär och försöker reda ut varför problemet uppstått. Det är för att kunna ge dig rätt behandling för att lindra smärtan, men också för att undvika att problemet uppstår igen.

Det finns också en del saker du själv kan göra hemma för att lindra dina besvär:

  • Värme kan lindra smärtan en aning, exempelvis genom en värmedyna, en varm dusch eller bastu.
  • Kyla kan också vara lindrande. Använd en kylklamp eller en plastpåse fylld med is.
  • Att röra på sig är alltid bra, så när de första och mest smärtsamma dygnen är förbi kan du ta kortare promenader och göra enkla styrketräningsövningar. Undvik dock tunga lyft och överdrivna vridrörelser.

Går det att förebygga ryggskott?

Självklart går det att förebygga att ryggskott uppstår. Att motionera regelbundet stärker rygg- och benmuskler. Det kan också vara bra att kombinera det med styrketräning av mage och sätesmuskler.

Om du har ett stillasittande arbete kan det vara bra att du delar in dagen i pass där du varierar mellan sittande och stående. Det är också bra om du försöker att inte ha för mycket stress i kroppen eftersom det ökar anspänningen i ryggen.

Text: Moa Wikström

Källor:
https://www.ryggakuten.com/symptom/ryggskott/
http://idrottsskadeexperten.se/ryggskott/

av Moa Wikström Kommentera