Sök
Sök
Hitta rätt vård
Jämför
Jämför
Boka
Boka

Sök i sökformuläret eller navigera bland våra kategorier för att hitta ett urval av vårdgivare.

Tema höst – Hur mår vi egentligen under vinterhalvåret?

Blir du ofta trött och nedstämd just under höst och vinter? Då är du långt ifrån ensam. Men vad är det egentligen som händer i kroppen när vi inte får lika mycket dagsljus som under vår och sommar? Och varför påverkas vissa lättare än andra av mörker och kyla?

Kvinna sitter och tittar ut genom fönster

Inte bara virus och bakterier

I tidigare blogginlägg på temat höst har vi skrivit om kroppens behov av D-vitamin, nedsatt immunförsvar och årstidstypiska åkommor som förkylning och influensa. Men det är även många som mår psykiskt dåligt av bristen på solljus: att gå hemifrån innan solen gått upp, att vistas inomhus större delen av dagen, och komma hem när solen gått ner igen. Våra hjärnor behöver dagsljus för att kunna reglera vår naturliga dygnsrytm, men när det blir mörkare ute blir det ju även svårare att få tydliga ljuspulser.

Årstidsbunden depression, på engelska SAD (Seasonal Affective Disorder), kan upplevas även under vår och sommar men är hos oss uppe i norr vanligare då vi går från ljusare till mörkare tider. Det är inte ovanligt att bli tröttare under höst och vinter, men cirka sju procent av Sveriges befolkning upplever betydligt värre symptom än så. Och mellan tre och fem procent mår så pass dåligt att de uppfyller kriterierna för depression.

Vanliga symtom vid årstidsbunden depression är stor trötthet trots mer sömn, koncentrationssvårigheter, försämrat immunförsvar och ökat sockersug. Andra symptom kan vara ofrivillig viktnedgång och sömnsvårigheter.

Varför drabbas bara vissa av årstidsbunden depression?

Frågan är varför en del blir nedstämda eller till och med deprimerade av förändrad ljusexponering och rubbad dygnsrytm, medan andra mer eller mindre verkar oberörda av en tillfälligt mörkare tillvaro. Det har visat sig att arv i hög grad kan förklara varför vissa drabbas lättare av årstidsbunden depression (precis som varför vissa har lättare att utveckla en depression överhuvudtaget), men det finns såklart fler faktorer som påverkar, till exempel livsstil.

Kvinna står framför ett öppet fönster med utsträckta armar

Vad kan man göra för att förebygga?

En del förespråkar ljusterapi som behandling vid årstidsbunden depression och nedstämdhet (även om den egentliga effekten inte kunnat fastställas), men det finns även annat du kan göra i din vardag för att mota mörkret i grind. Se till exempel till att du är ute så mycket som möjligt när du har lediga dagar, gå ut en stund på lunchrasten, ta vara på morgonljuset och sitt nära ett fönster om du vistas mycket inomhus vid ett skrivbord om dagarna. Utöver detta är det kanske viktigare än någonsin att äta bra, sova tillräckligt, motionera och träffa vänner.

Du som vet med dig att du lätt påverkas av mörker och färre naturliga ljuspulser, och känner att symptomen för en depression börjar smyga sig på – ta kontakt med vården. Detsamma gäller för dig som under minst två veckor känt dig nedstämd och ledsen, och behöver stöd för att kunna bryta destruktiva tankar och ta dig upp till ytan igen. Du är inte ensam och det finns hjälp att få!

14:21 - 28 okt, 2019

0 Kommentarer

Det vore ju himla kul om du blev den första att lämna en kommentar.

Skriv kommentar

Kul! Du vill skriva en kommentar. Det är toppen! Du kanske undrar varför kommentaren inte visas direkt?
Det är för att vi vill undvika spam och måste därför godkänna kommentaren först. Tack för din kommentar!