Vad är laktosintolerans?
Laktosintolerans betyder att du har svårt att bryta ner mjölksockret laktos. Det beror på att du har för lite av enzymet laktas, som finns i tunntarmen. Om mjölksockret inte bryts ner ordentligt hamnar det istället i tjocktarmen, och kan ge symtom som diarré, gaser, ont i magen och svullnad. Laktosintolerans är inte farligt men kan vara mycket besvärande i vardagen.
Det finns tre olika typer av laktosintolerans:
- Primär laktosintolerans. Detta är den vanligaste typen av
laktosintolerans och den drabbar ungefär 10–15 procent av Sveriges
befolkning. Den beror på en gradvis minskning av mängden laktas efter
småbarnsåren, och uppträder oftast först i tonåren. - Tillfällig laktosintolerans. Denna intolerans kan uppkomma av en
skada på tarmen, som till exempel en inflammation, maginfluensa eller
obehandlad glutenintolerans. Besvären försvinner oftast när skadan
har läkt. - Medfödd laktosintolerans. Detta är ett mycket ovanligt tillstånd som
ofta visar sig direkt efter födseln, när barnet börjar äta. Det ska
inte blandas ihop med allergi mot mjölkprotein, som är den vanligaste
allergin bland barn.
Det är skillnad på intolerans och allergi
Det kan vara lätt att blanda ihop laktosintolerans med allergi mot komjölksprotein. Allergin kan ibland ge liknande symtom som vid laktosintolerans, men också allvarligare besvär, som kräkningar, eksem och andningsbesvär.
En annan skillnad är att den som är allergisk mot komjölksprotein måste undvika allt som innehåller mjölk, medan den som är laktosintolerant endast behöver undvika laktosen. Många med laktosintolerans kan dessutom få i sig en liten mängd laktos utan att få några påtagliga symtom.
Utredning av laktosintolerans
Om du misstänker att du är laktosintolerant är det viktigt att du söker vård och i första hand ska du vända dig till din vårdcentral. Utredningen kan gå till på olika sätt. Till exempel kan man använda uteslutningsmetoden. Då får du prova att utesluta mjölkprodukter helt ur din kost under några veckor. Om besvären försvinner och sedan kommer tillbaka när du börjar äta mjölkprodukter igen är det sannolikt att du är laktosintolerant.
Ett annat test är laktosbelastning, och det görs på sjukhus eller vårdcentral. Vid laktosbelastning får du dricka en lösning som innehåller laktos och sedan ta ett blodprov. Då mäts dina blodsockernivåer för att se hur väl laktos bryts ner i tunntarmen, och man noterar även de besvär som uppstår. Om du är laktosintolerant bör du få besvär som magont och gaser direkt eller inom ett par timmar från att du druckit lösningen.
Behandling av laktosintolerans
Laktosintolerans behandlas framför allt genom att undvika att få i sig mer laktos än man tål. Många laktosintoleranta klarar att få i sig en viss mängd laktos per dag, ungefär motsvarande ett halvt glas mjölk. Men hur mycket laktos du tål är väldigt individuellt och därför bör du alltid rådgöra med en läkare eller dietist kring vad som är den bästa lösningen för dig. Här finns olika alternativ på laktosfri mat och fördelarna med att köpa det.
Källor
www.astmaoallergiforbundet.se/information-rad/laktosintolerans
www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Laktosintolerans
