Den primära effekten är att lösa upp spända muskler, rörelseförmågan ökar när musklerna är mjuka, smidiga och flexibla. Massage kan även öka blodcirkulationen, frigöra endorfiner som har en smärtlindrande effekt och hormonet oxytocin som kallas ”lugn-och-ro-hormon”.
Rätt utförd massage har få biverkningar, många upplever dock en kortvarig men ökad stelhet dagen efter massagen men när det lagt sig brukar rörligheten vara bättre än innan massagetillfället. Man kan bli trött och dåsig efter en massage. Många blir också kissnödiga och törstiga av massage, detta beror på att blodcirkulationen ökar.
En kraftig och djupgående helkroppsmassage kan vara olämpligt för personer med högt blodtryck, pågående infektion med feber, cancer, hjärtsjukdom, blodpropp, benskörhet eller andra svåra sjukdomar. Nästan alla kan däremot få mjuk och lätt massage. Man ska inte få massage kring ett öppet sår, benbrott, inflammerade leder, åderbråck, skadade muskler, trasiga senor och ledband eller stora blåmärken.
En relativt kraftig massage där massören bearbetar huden och musklerna både ytligt och på djupet. Den metod som oftast avses när man bara säger massage. Massören använder sig av knådningar, tryck och strykningar. Ökar rörligheten, mjukar upp spända och stela muskler, ger avslappning och stärker immunförsvaret.
Leg. Naprapat
Leg. Naprapat
Leg. Naprapat
Leg. Naprapat